Zeniths Kokbok: En samling recept för användning av Zeniths margarin - 4

grädde hälles i, såsen smaksättes med salt och hvitpeppar, vispas upp och
hälles öfver svampen. Serveras hett.

STEKT FÅRTICKA.
Stora fårtickor rensas och skäras i skifvor. Dessa förvällas i saltadt
vatten och läggas att afrinna. Därpå beströs de med hvitpeppar, vändas i
vispadt ägg och skorpmjöl samt stekas i =Zeniths margarin= och uppläggas
i krans på ett varmt fat. I stekpannan vispas 1 matsked hvetemjöl och ⅓
liter söt grädde, såsen får koka upp, blandas med ½ tésked köttextrakt
och hälles öfver svampen. Serveras med små brunstekta potatisar.

S. K. HVITSÅS TILL STUFNING AF GRÖNSAKER.
Ehuru detta sätt att stufva grönsaker ej gillas af finsmakare, användes
det dock allmänt i vanlig hvardagsmatlagning. Beredningen af såsen
eller stufningen, som den vanligen kallas, är ungefär enahanda till de
olika inläggen. 2 à 2½ matskedar =Zeniths margarin= och 4 à 5 matskedar
mjöl sammanfräsas i en kastrull och spädas litet i sänder med 6 à 8 dl.
varm mjölk, beroende på hur tjock man vill ha såsen. Denna vispas väl,
tills den är slät och utan klimpar, hvarefter den afsmakas med salt,
hvitpeppar, socker och muskotnöt. Vid tillagning af sparris och blomkål
tages gärna i stället för mjölk hälften grönsaksspad och hälften grädde.
Vid stufning af svamp spädes ej med mjölk utan med buljong och grädde.
Ett par vispade äggulor irörda till sist, förbättra smaken på såsen, men
mjölmängden minskas i så fall. Sedan gulorna ivispats, får stufningen ej
koka. Allra sist iröres ½ matsked kall =Zeniths margarin= och därefter
de kokta grönsaker, som äro afsedda för stufningen. På detta sätt kan
man tillaga: sparris, blomkål, kålrabbi, skärbönor (företrädesvis
saltade), palsternackor, röda och hvita morötter, jordärtskockor, socker-
och svartrötter, mangoldstjälkar samt hvitkål. Förutom till grönsaker
användes denna stufning äfven till hummer, kräftstjärtar, kokt fisk samt
maccaroni.


EFTERRÄTTER.

VARMA MJÖLPUDDINGAR.
½ liter gräddmjölk, 80 gr. hvetemjöl, 40 gr. =Zeniths margarin= och 50
gr. socker sammanvispas kallt och kokas upp under flitig vispning, så
att inga klimpar bildas. Då denna smet kallnat, iröras 4 äggulor och
sist 4 till skum slagna hvitor. Smeten hälles genast i en form glaserad
med brynt socker och gräddas i vattenbad i 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes
försiktigt och serveras varm med vaniljsås eller vispad grädde. Ifall
man har en hålform att grädda puddingen i, bör stor omsorg ägnas åt
glaseringen. Då puddingen är uppstjälpt, fylles hålet i densamma med
hårdvispadt gräddskum. Ofvanstående pudding brukar kallas sufflépudding
och är så att säga grundformen för de flesta varma puddingar med mjöl,
hvilka sedan få namn efter olika smaksättning.

MANDELPUDDING.
Lika med föregående med tillägg af 1 dl. skållad finrifven sötmandel och
4 stycken bittermandlar.

ITALIENSK PUDDING.
Som ofvan. Mandeln ersättes af 1 dl. rensade, förvällda korinter och 10
stötta kardemummor. Korinterna rullas i torrt hvetemjöl, innan de läggas
i smeten, så sjunka de ej till bottnen, hvilket annars lätt händer.

CITRONPUDDING.
I smeten blandas rifna skalet af ½ citron.

CHOKLADPUDDING.
50 gr. rifven sockrad choklad iblandas eller ock 25 gr. kakaopulver och
25 gr. vaniljsocker.

ANANASPUDDING.
200 gr. ananas, skuren i små tärningar, tillsättes jämte ett ägg extra.

VANILJPUDDING.
¼ vaniljstång kokas med smeten och upptages, då denna skall hällas i
formen. (Vaniljbiten sköljes, aftorkas och kan användas ännu en gång.)
Alla dessa puddingar serveras varma med vispad grädde eller vaniljsås.

MÄRGPUDDING.
½ liter stötta skorpor och ¾ liter oskummad mjölk blandas, och brödet
får svälla en stund. Under tiden finhackas 150 gr. oxmärg; 150 gr.
sultanrussin sköljas i ljumt vatten och torkas i en handduk, likaså 150
gr. korinter. Brödet arbetas med en träslef, tills det blir mjukt och
smidigt; märg, russin och korinter iblandas tillika med rifna skalet
af en citron och 5 äggulor. Sist iröras 5 till skum slagna ägghvitor.
Smeten hälles i en med brynt socker glaserad form och gräddas i vattenbad
i ganska varm ugn. Tål 1 à 1¼ timme. Uppstjälpes, då den svalnat helt
lite och serveras med skumsås eller vispad grädde. Ifall man vill
servera puddingen i formen, behöfver denna ej glaseras, endast smörjas
med =Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl. I smeten blandas då 3
matskedar socker.

VARM ÄPPLEPUDDING.
10 stora äpplen skalas, urkärnas med äppelpipa och skäras i tunna
skifvor, hvilka läggas i en djup karott, hvarfvis med strösocker och få
ligga så i 3 timmar. Under tiden röres 150 gr. =Zeniths margarin=, tills
det blir mjukt och pösigt, 150 gr. socker iblandas jämte 50 gr. skalad,
rifven sötmandel, 2 dl. finsiktadt skorpmjöl, rifna skalet af ½ citron
och 5 vispade ägg. En puddingform smörjes med =Zeniths margarin= och däri
nedlägges hvarfvis smet och äppelskifvor; underst och öfverst bör vara
smet. Puddingen gräddas i vattenbad i varm ugn och serveras varm med
vaniljsås.

ÄPPLEKAKA. I.
½ liter sött äppelmos blandas med ⅓ liter stötta skorpor, 100 gr. smält
=Zeniths margarin=, 4 äggulor och 4 vispade ägghvitor. Smeten hälles i en
låg, vid form, smord med =Zeniths margarin= och beströdd med skorpor samt
gräddas i varm ugn. Serveras ljum med vispad grädde.

ÄPPLEKAKA. II.
⅓ liter sockradt äppelmos, 5 äggulor, ⅓ liter söt grädde, 1½ dl. smält
=Zeniths margarin=, 100 gr. skorpmjöl och rifna skalet af en citron
blandas väl. Sist iröras de till hårdt skum slagna hvitorna. En form
smörjes med =Zeniths margarin= och beströs med skorpmjöl; smeten hälles i
och kakan gräddas i 45 min. i varm ugn. Serveras ljum med vaniljsås eller
vispad grädde.

MANNAGRYNSPUDDING.
1 liter mjölk kokas upp; häri vispas knappt 1 dl. mannagryn, och detta
får koka 20 min., hvarefter gröten hälles upp att svalna. Därpå iröres
rifna skalet af ½ citron, ½ dl. socker, ½ tésked salt, 2 dl söt grädde
och 4 vispade ägg. Smeten hälles i en smord puddingform, gräddas i
vattenbad i varm ugn och tål 40 à 45 min. Ätes med saftsås eller sylt.
Grädden kan uteslutas, och då tagas endast 2 ägg till puddingen. I
stället för citron kan den smaksättas med mandel eller vanilj.

PUDDING AF BRÖD OCH FIKON.
200 gr. fikon tvättas väl i ljumt vatten och läggas sedan att svälla i
en skål ljumt vatten, som ställes på varm plats i några timmar. Därefter
skäras fikonen i tunna skifvor. En puddingform smörjes med =Zeniths
margarin= och beströs med skorpmjöl. I bottnen lägges ett hvarf tunna
hvetebrödsskifvor, doppade i grädde; därpå ett hvarf fikon, hvarpå strös
skalad, rifven mandel och däröfver ett hvarf jordgubbs- eller annat
sylt; så åter bröd o. s. v. tills formen blir full. Öfverst bör vara
bröd. Därpå sammanvispas 4 ägg, 1 matsked socker och ⅓ liter grädde och
denna smet hälles öfver puddingen, innan den sättes i ugnen. Gräddas i
vattenbad i ¾ à 1 timme och serveras något afsvalnad med vispad grädde.

MAKARONPUDDING.
Härtill kan man använda öfverblifna, stufvade makaroner, om man blott
ej kryddat dem med muskot. ⅔ liter dylik kall stufning blandas med 4
äggulor, 4 matskedar socker och 4 vispade ägghvitor samt smaksättes med
vanilj eller citron, hälles i smord, brödbeströdd form och gräddas i
vattenbad i varm ugn. Serveras varm med saftsås el. sylt.

POTATISTÅRTA.
150 gr. rifven kokt potatis, 150 gr. hvetemjöl och 150 gr. =Zeniths
margarin= arbetas samman till en smidig deg. Denna kaflas ut till 3 mm.
tjocklek, hvarefter bottnar utskäras efter mått af en stor flat tallrik.
Dessa bottnar gräddas i bra varm ugn. Sedan de kallnat hopläggas de med
sylt eller marmelad emellan. Hela tårtan öfvertäckes med gräddskum.

MANDELKAKA.
100 gr. =Zeniths margarin= röres och blandas med 150 gr. socker och 150
gr. kokt, rifven potatis. I en särskild skål röras 3 äggulor samman
med 150 gr. socker i 20 minuter och blandas sedan i smeten jämte 150
gr. skalad och rifven sötmandel (däribland 5 bittra). Sist ivispas 3
till skum slagna ägghvitor. Smeten hälles i en form smord med =Zeniths
margarin= och beströdd med skorpmjöl, och kakan gräddas i måttligt varm
ugn. 10 minuter efter det kakan tagits ur ugnen, stjälpes den upp,
garneras med syltade bär och gräddskum samt serveras med gräddskum i
särskild skål.

JÄSTPULVERKAKA.
2 ägg och 3 dl. florsocker röras tillsammans i 20 min. En rågad matsked
=Zeniths margarin= röres, tills det hvitnar och blandas till äggsmeten
jämte 1½ dl. mjölk. Sist iröres 4½ dl. hvetemjöl siktadt samman med 4
téskedar bakpulver. En låg, vid form smörjes med =Zeniths margarin= och
beströs med skorpmjöl, smeten hälles i och kakan gräddas i bra varm ugn.
Då den kallnat, öfverdrages den med gräddskum och garneras med inkokta
päron eller annan frukt.

BILLIG TÅRTA.
4 äggulor och 300 gr. strösocker röras tillsammans i 30 min. 3½ dl. smält
=Zeniths margarin= röres, tills det hvitnar samt blandas till äggulorna
på samma gång som 200 gr. hvetemjöl och 100 gr. skalad, rifven sötmandel
(2 bittra) röres i smeten. Sist iblandas 4 till skum slagna ägghvitor.
Smeten hälles i en smord, brödbeströdd form och gräddas i ganska varm
ugn. Då tårtan svalnat något, stjälpes den ur, och klyfves, då den
kallnat, i 2 eller 3 bottnar, hvilka hopläggas med sylt, marmelad eller
vaniljkräm emellan, hvarefter tårtan öfverdrages med gräddskum.

KRANSTÅRTA.
2 ägg och 160 gr. florsocker röras tillsammans i 30 min. Därefter iröres
50 gr. skalad, rifven mandel (4 bittra), 50 gr. smält =Zeniths margarin=,
1½ dl. tjock grädde och sist 175 gr. torrt hvetemjöl siktadt samman med 2
téskedar bakpulver. En refflad hålform smörjes väl med =Zeniths margarin=
och beströs med fint skorpmjöl; smeten ihälles och gräddas i måttligt
varm ugn 30 à 40 min. Serveras nygräddad med fruktkompott och vaniljsås.
Kan äfven ätas till kaffe eller té.

PÖSMUNKAR.
⅓ liter vatten och 110 gr. =Zeniths margarin= kokas upp; 220 gr.
hvetemjöl arbetas uti, medan kastrullen står öfver elden. Degen måste
vara mycket smidig och fullständigt släppa kastrullen. Då den kallnat,
iröras 5 ägg, ett i sänder, och sist 3 hvitor. Flottyr upphettas i en
järngryta och då en lätt, blå rök uppstiger från densamma, nedläggas med
en matsked små klimpar af smeten; dock endast få åt gången, ty de svälla
upp och blifva ganska stora. Då de äro bruna på undre sidan, vändas
de, och då de synas färdigkokta, uppläggas munkarna på en sikt beklädd
med sugpapper och hållas varma. En servet lägges sedan under dem på
anrättningsfatet, de öfversiktas med socker och serveras med sylt.

STEKT HVETEBRÖD MED MARMELAD.
Tunna hvetebrödskifvor bestrykas med någon god marmelad (plommon, äpplen
eller dylikt) samt hopläggas 2 och 2. Därpå doppas skifvorna i äggsmet,
(till hvarje ägg 1 dl. mjölk) och vändas däri ett par gånger, tills de
bli mjuka. =Zeniths margarin= brynes i en stekpanna, och skifvorna stekas
gulbruna däri. Serveras med strösocker och vaniljsås.

ÄPPLEMUNKAR.
5 stora, välformade äpplen skalas och befrias från kärnhusen samt skäras
i 5 mm. tjocka skifvor. I en skål sammanvispas 140 gram torrt hvetemjöl,
2 äggulor, 1⅓ liter tjock, söt grädde, 30 gr. skiradt =Zeniths margarin=
och 20 gr. socker. Denna smet får svälla i 2 timmar, hvarefter iröras
2 till skum slagna ägghvitor. ½ kg. flottyr upphettas i en järngryta;
äppleskifvorna doppas i smeten, som bör fullständigt täcka dem, och
nedläggas sedan i flottyren att koka, tills de bli gulbruna på undre
sidan, då de vändas. Därefter läggas de upp på sugpapper att afrinna och
flyttas sedan på ett varmt fat. Öfversockras på båda sidor och serveras
till kaffe eller té eller ock som efterrätt.

STRUTAR.
3 ägg vägas och sammanvispas med lika vikt socker, halfva vikten
hvetemjöl, 1 matsked skiradt, klart =Zeniths margarin= och rifna skalet
af ½ citron. En väl rengjord bakplåt smörjes med hvitt vax. Med en
matsked läggas små klickar af smeten på plåten och bredas ut mycket tunt,
så att de bli vida som ett större téfat, hvarefter de gräddas gulbruna
i ganska varm ugn. De tagas af plåten så varma som möjligt och viras i
strutform omkring en stor morot eller en för ändamålet svarfvad träpinne.
Fyllas med gräddskum och hallonsylt, då de kallnat och serveras som
efterrätt. Man kan tillaga ganska stor sats strutar på en gång, ty de
hålla sig goda rätt länge, om de förvaras på varm, torr plats i tätt
slutna bleckburkar.

KRABBELURE.
1½ kaffekopp hvetemjöl, 1 kaffekopp strösocker, 1 vispadt ägg, 1 matsked
smält =Zeniths margarin= och ½ kaffekopp grädde sammanröras jämte rifna
skalet af ¼ citron. Sist iblandas 1 tésked bakpulver siktadt samman med ½
kaffekopp hvetemjöl. Af smeten formas med två dessertskedar små bullar,
hvilka kokas i het flottyr, läggas på sugpapper att afrinna, öfversiktas
med socker och serveras varma till kaffe eller té eller ock som efterrätt
med sylt till.

ÄPPLESOUFFLÉ.
1 kg. syrliga äpplen stekas och passeras genom durchslag, medan de äro
varma. 6 äggulor och 175 gr. socker röras tillsammans ½ timme och blandas
därefter med äpplemoset. 6 ägghvitor slås till hårdt skum och blandas
varsamt till det öfriga. En porslinsform smörjes med =Zeniths margarin=,
smeten hälles i, öfversiktas med florsocker och gräddas i ganska varm ugn
25 à 30 min. Serveras så fort den är gräddad, med vispad grädde till.

KATRINPLOMMONSOUFFLÉ.
200 gr. katrinplommon sköljas i ljumt vatten, kokas mjuka i imkokare,
urkärnas och hackas mycket fint samt blandas med 120 gr. strösocker och
50 gr. skållad, rifven sötmandel. 4 ägghvitor vispas till hårdt skum och
blandas med plommonmoset, hvarefter smeten hälles i en porslinsform,
smord med =Zeniths margarin=, öfversockras och gräddas i mycket varm ugn
10 à 12 min. Serveras med vispad grädde.

RABARBERSOUFFLÉ.
250 gr. rabarber skalas och skäras i mycket små tärningar. Dessa läggas i
en emaljerad gryta jämte 75 gr. strösocker och få under ständig omrörning
koka till ett tämligen tjockt mos, hvilket sedan ställes att svalna. 3
äggulor röras tillsamman med 75 gr. florsocker i 20 min., rabarbermoset
ilägges och sist 3 till skum vispade ägghvitor, på samma gång som 1
matsked potatismjöl siktas uti. Smeten hälles i en med =Zeniths margarin=
smord porslinsform och soufflén gräddas i god ugnsvärme omkring ½ timme.
Serveras alldeles nygräddad med vaniljsås.

RULLBAKELSER.
2 hela ägg och 2 gulor röras samman med 100 gr. florsocker i 20 min.
Därpå iröres rifna skalet af ½ citron och 70 gr. siktadt hvetemjöl. 2
ägghvitor vispas till skum och nedröras sist. På en plåt med låga kanter
utbredes ett stort hvitt pappersark, smordt med =Zeniths margarin=
och öfversiktadt med litet hvetemjöl. En kant vikes upp rundt omkring
arket. Smeten bredes ut därpå omkring ½ cm. tjockt och insättes i varm
ugn att gräddas gulbrun. Under tiden utbredes på bordet ett annat hvitt
pappersark, hvilket öfversiktas med strösocker. Härpå omstjälpes den
gräddade kakan, öfverstrykes hastigt med uppvärmdt gelé eller tunt sylt
samt hoprullas, medan den ännu är varm. Då rullen kallnat, skäres den
snedt öfver i 1 cm. tjocka skifvor.

SMÅ KRUSBÄRSTÅRTOR.
Mördeg beredes af 250 gr. hvetemjöl, 150 gr. =Zeniths margarin=, 75 gr.
socker och 3 äggulor. Är mjölet af sämre beskaffenhet, går nog åt 300
gr. Degen arbetas, tills den blir sammanhängande och smidig samt kaflas
ut så tunt som möjligt. Med en tékopp urtagas sedan runda kakor, hvilka
gräddas i måttligt varm ugn. På halfva antalet af dessa kakor bredes
ett tjockt hvarf sockradt, tämligen stadigt krusbärsmos af omogna bär;
de öfriga kakorna läggas på som lock och garneras med vispad grädde,
smaksatt med socker och några droppar orangeblomvatten. Kakorna hopläggas
ej, förrän strax innan de skola serveras.

VATTENBAKELSER.
Samma smet som till pösmunkar, men minskad med en à två ägghvitor, ifall
smeten är mycket lös. En plåt smörjes väl, och med en matsked läggas
därpå små klickar af smeten. Bakelserna gräddas i ganska varm ugn, och
luckan får ej öppnas förrän plåten stått inne i 10 min. Är man rädd
för stark undervärme, så användas dubbla plåtar. Då bakelserna skola
serveras, afskär man på dem små lock och fyller dem med vispad grädde.
Locken läggas på och socker strös öfver. Vill man göra dem riktigt fina,
öfverstrykas de med chokladglasyr beredd på följande sätt: i ½ dl. vatten
löses 100 gr. socker; i ½ dl. vatten smältes 100 gr. choklad. Dessa
satser blandas i en liten kastrull och uppvärmas, hvarefter blandningen
strykes öfver bakelserna och får torka.

BAKPULVER.
Dylikt pulver kan hvarje husmor lätt bereda själf för mycket billigt
pris. 100 gr. rismjöl, 100 gr. sodabikarbonat och 100 gr. cremortartari
siktas tillsammans och förvaras på torr plats i en glasburk med
glaspropp. Pulvret håller sig hur länge som helst och är fullt lika bra,
som det man köper så dyrt i små bleckburkar.


SYLT, SAFT, INLÄGGNINGAR M. M.

LINGONSYLT MED VANILJ.
Lingonen rensas, sköljas och läggas i en syltkittel. Till hvarje liter
bär tages 3 hg. socker, som ilägges på samma gång som bären tillika med
en bit klyfd vaniljböna. (En stång vanilj ger god smak åt 20 liter bär.)
Lingonen böra sedan koka, tills de se klara ut, då de upphällas i värmda
krukor, som öfverbindas, då syltet kallnat.

SVART VINBÄRSSYLT.
1 kg. socker och 1 dl. vatten kokas i syltkittel och skummas väl. Då
sockerlagen synes klar, iläggas 1 kg. rensade svarta vinbär och få koka i
20 minuter under ständig skumning. Syltet hälles i glasburkar, som förut
blifvit sköljda med konjak och därefter väl uppvärmda. Ett vaxadt papper
doppadt i konjak lägges öfver syltet, hvarefter burkarna öfverbindas med
pergamentpapper.

KRUSBÄRSSYLT.
Stora, röda, tunnskaliga, ej fullt mogna krusbär rensas och aftorkas väl
samt vägas. Kokas sedan till mos, hvarefter halfva vikten socker ilägges.
Härmed få nu bären koka i 2 timmar, hvarefter syltet upphälles i burkar.
Användes som fyllning i tårtor eller som mellanlägg i syltpannkaka.

ÄPPELGELÉ.
Vackra, syrliga äpplen skäras i 4 delar och sättas öfver elden i en
syltkittel. Till 10 kg. äpplen tages ½ liter vatten. Då äpplena äro
fullkomligt sönderkokta, upphällas de i en s. k. saftpåse eller i en grof
handduk för att själfrinna. Den afrunna saften väges och hälles ånyo i
syltkitteln; lika vikt socker ilägges, och saften får nu under flitig
skumning koka, tills den håller geléprofvet. Några droppar saft hällas på
en tallrik; stelna de, då de kallnat, så är geléet färdigt att upphällas
i små burkar, som sedan öfverbindas på vanligt sätt.

RÖD VINBÄRSSAFT.
8 liter rensade röda vinbär sättas öfver elden med 2 liter vatten, och
få koka upp. Silas genom en handduk, hvarefter saften får stå till nästa
dag, då det klara afhälles i en syltkittel. Till hvarje liter saft tages
½ kg. socker. Socker och saft kokas tillsamman i 15 minuter och skummas
väl under tiden. Saften fylles sedan på varma, torra flaskor, som genast
korkas och hartsas.

SAFT AF SVARTA VINBÄR.
3 kg. bär rensas och sättas öfver elden med 3 liter vatten samt kokas,
tills alla bären äro sönderkokta. Upphällas sedan i silduk att afrinna.
Saften mätes och blandas med 375 gr. socker till hvarje liter saft. Kokas
och skummas väl i 15 minuter. Hälles på varma, torra flaskor, som strax
korkas och hartsas.

HALLONSAFT.
6 liter hallon läggas i en kruka och öfvergjutas med 2 liter kokande
vatten. Krukan öfverbindes och får stå till följande dag, då saften
afhälles och kokas upp samt slås ånyo öfver bären. Så förfares äfven
tredje dagen. Fjärde dagen hälles alltsammans i en silduk för att
själfrinna, hvarefter saften kokas med 650 gr. socker till hvarje liter
saft. Skummas väl under kokningen, som fortgår, så länge skum visar sig.
Buteljeras och förvaras på vanligt sätt.

KRUSBÄRSSAFT.
10 liter halfmogna röda krusbär rensas och hällas i en stenkruka jämte
½ liter vatten. En tallrik ställes öfver krukan och fastsmetas kring
kanterna med grof rågmjölsdeg, hvarefter en handduk bindes öfver. Krukan
ställes nu i en gryta med vatten, som långsamt bringas i kokning och
sedan får oafbrutet småkoka i åtta timmar. Då vattnet kallnat, upptages
krukan, saften afhälles försiktigt, silas och väges samt slås i en
syltkittel, hvarefter halfva vikten socker ilägges. Saften får nu koka i
30 minuter och skummas väl under tiden. Buteljeras och förvaras som annan
saft. Bären kunna sedan användas till kräm, soppa och tarfligt sylt.

FLÄDERBÄRSSAFT.
Fläderbär rensas och läggas i en emaljerad syltgryta, som ställes öfver
svag eld, så att bären mycket långsamt få koka upp. Hällas därefter i en
silduk för att själfrinna. Saften mätes och kokas ¼ timme med 125 gr.
socker till hvarje liter saft. Skummas väl under kokningen. Saften hälles
varm på flaskorna, som strax korkas och hartsas.

ÄPPELSAFT.
5 kg. syrliga äpplen aftorkas, skäras i skifvor och sättas öfver elden
med 5 liter vatten samt få koka i 30 min., hvarefter massan upphälles i
en silduk. Följande dag sättes saften öfver elden med 250 gr. socker
till hvarje liter saft, kokas i 10 minuter och skummas väl, hvarefter den
upphälles i porslinskrukor för att svalna. Fylles sedan på torra flaskor,
som korkas och hartsas.

ATT LÄGGA IN KRUSBÄR PÅ BUTELJER.
Omogna, knappt fullväxta krusbär rensas och aftorkas väl samt stoppas i
rena, torra buteljer. Dessa korkas, korkarna fastbindas med ståltråd, och
buteljerna ställas i en stor kittel. Under och emellan buteljerna lägges
mycket hö, hvarefter kitteln fylles med vatten, som bringas i kokning.
Denna fortfar, tills buteljerna se ut att vara endast till hälften
fyllda. Böra stå kvar i vattnet, tills de äro fullkomligt kalla.

FÖRVARING AF RABARBER.
Rabarberstjälkarna skalas och sönderskäras i mycket små tärningar. Dessa
stoppas i buteljer, hvilka sedan fyllas med vatten samt korkas och
hartsas. Då rabarberna skola användas, bör vattnet, hvari de förvarats,
tagas med.

INKOKNING AF BLÅBÄR.
Till 4 kg. bär tages 1½ kg. socker. Detta kokas med 1 dl. vatten till en
tjock, klar lag, hvarefter bären iläggas och få koka i 15 minuter. Ösas
varma på rena, torra buteljer, som genast korkas och hartsas. Inkokta på
detta sätt hålla bären sig goda mycket länge. Användas till soppa och
kräm.

MOROTS-MARMELAD.
Röda eller gula morötter skrapas, sköljas och skäras i tunna strimlor.
Till 750 gr. morötter tages ½ kg. socker. Detta kokas med litet vatten
och saft af 4 citroner till tjock lag, som skummas väl, hvarefter
morötterna iläggas jämte skalen af 4 citroner, skurna i långa, mycket
fina strimlor. Kokas i 1½ timme och röres flitigt under tiden. Marmeladen
hälles i glasburkar, som öfverbindas, då den kallnat. Bredes på rostade
hvetebrödskifvor och serveras till té. Kan godt ersätta apelsinmarmelad.

SMÅ ÄTTIKSGURKOR.
Mycket små, gröna gurkor läggas ett dygn i svag saltlake och sköljas
sedan flera gånger i kallt vatten, läggas i en porslinskruka och
öfvergjutas med varm men ej kokhet ättika. Krukan öfverbindes och ställes
i en källare. Efter 8 dagar afhälles ättikan och kokas med kryddnejlikor,
hvitlöksklyftor, timjan, estragon och hel hvitpeppar; silas och får
svalna något, hvarefter den ånyo hälles öfver gurkorna. Krukan täckes med
ett lock och öfverbindes, först när ättikan blifvit fullkomligt kall.

SALTGURKOR.
60 stora, vackra gurkor läggas i friskt vatten under 12 timmar, hvarefter
de uppläggas på mångdubbelt linne för att afrinna. Därpå omlindas hvarje
gurka med vindrufsblad, om sådana kunna anskaffas, i annat fall med
svarta vinbärsblad. I en träspann eller stor stenkruka nedläggas sedan
gurkorna hvarfvis med dillkronor, körsbärsblad, hvitpeppar, 200 gr. och
50 gr. spansk peppar. Sedan blandas kokt, kallt vatten, ättika och salt
(1 liter vatten, 1 dl. ättika och 1 hg. salt) och slås öfver gurkorna,
hvarefter tyngd pålägges. Så mycket lake bör blandas, att den står minst
5 centimeter öfver gurkorna. Under den tid jäsningen pågår, skummas laken
väl hvarje dag.

KRIKONSALLAD.
2 kg. mogna krikon läggas i en porslinskruka. En lag kokas af 2 dl.
ättika, 800 gr. socker, 1 tésked kryddnejlikor och ett par bitar kanel
samt hälles het öfver krikonen. Krukan öfvertäckes och får stå till andra
dagen, då lagen afhälles, uppkokas och slås ånyo öfver bären. Så förfares
äfven tredje dagen och den fjärde, men sista gången iläggas krikonen och
få ett uppkok, hvarefter alltsamman hälles tillbaka i krukan, som genast
öfverbindes.

STEKSALLAD AF RABARBER.
Rabarberstjälkar skalas och skäras i tumslånga bitar, sköljas och
inklappas i en handduk. 2 skedblad vinättika, 2 skedblad vatten och 2
skedblad socker hopkokas, rabarberbitarna iläggas och få ett hastigt
uppkok. Salladen serveras kall till surstek, fågelstek o. d.

TORKADE SPRITÄRTER.
I en oförtent, blankskurad syltkittel läggas 3 liter ärter och 1 rågad
matsked hvitt pudersocker. Kitteln sättes öfver elden och får stå
kvar, tills ärterna bli heta och se fuktiga ut. Under hela tiden röres
flitigt, så att de ej bränna vid bottnen. Ärterna utbredas sedan tunt på
porslinstallrikar och insättas i sval ugn för att torka. Förvaras sedan i
tunna tygpåsar.

TORKADE ÄRTSKIDOR.
Späda ärtskidor snoppas och uppträdas på trådar samt nedläggas i en
kastrull med kokande vatten, hvari man lagt en bit soda af en ärtas
storlek. Då ärtskidorna fått ett uppkok, tagas de ur kastrullen och
upphängas att torka på mörkt, luftigt ställe.

FALSK KAPRIS.
I stället för den inlagda kapris, som säljes i speceriaffärer och är
jämförelsevis dyr, kan användas följande. Tidigt på våren insamlas
förråd af mycket späda blomknoppar från maskrosen, kabbalöken och
korskålen. Knopparna böra ligga i svag saltlake ett dygn och läggas sedan
i god ättika på små buteljer, som korkas, hartsas och förvaras i källare.
Äro färdiga efter ett par månader att användas som tillsats i åtskilliga
kött- och fisksåser, sallad m. m.

FÖRVARING AF ÄGG.
1 liter vattenglas (köpes på apotek) blandas med 10 liter kallt vatten
och hälles i en stor stenkruka eller ett väl rengjort träkärl. Häri
nedläggas nu _fullkomligt färska_ ägg, så många, som rymmas i vätskan,
som dock till sist bör nå 1 cm. öfver äggen. Har man själf höns, kan man
för hvarje dag lägga ned de nyvärpta äggen, så är man fullt säker på
deras hållbarhet. De böra i alla händelser ej vara öfver 2 dagar gamla.
Då kärlet är fullt pålägges ett lock. Äggen böra hela tiden förvaras i
källare. Jag har på detta sätt förvarat ägg fullt friska från mars månad
ena året till början af juni det därpå följande. Skola äggen löskokas,
bör man först med en fin nål sticka några små hål i skalet, eljest vilja
de lätt spricka sönder.

FÖRVARING AF ZENITHS MARGARIN.
Ifall man på en gång köper in ett större parti =Zeniths margarin=, som är
packadt i trä eller bleckkärl, bör man genast upptaga detsamma och packa
det mycket hårdt i mindre porslins- eller stenkrukor. Öfverst i hvarje
kruka lägges en ren linnelapp, doppad först i kokande och sedan i kallt
vatten samt väl urvriden. På denna lägges ett lager fint salt; lappen
vikes in kring kanten, och krukorna öfverbindas med s. k. smörpapper och
ställas i källare. I mångas tycke blir margarinet _bättre_ efter 2 à 3
veckors förvaring på detta sätt och håller sig sedan oförändrat 10 à 12
veckor.

TORKNING AF GRÖNA KRYDDOR.
Dill, persilja och körfvel torkas för vinterbehof på följande sätt.
Hvarje sort hopknippas för sig i små bundtar, som ombindas med trådar.
Vatten uppkokas med litet salt uti (omkring 2 téskedar på 1 liter) och
häri doppas knippena ½ minut. Därpå läggas de på en sikt att afrinna och
upphängas sedan nära spisen att bli fullkomligt torra. Därefter stötas
de i en mortel, siktas och hällas på flaskor, som korkas och förses med
etiketter. Kryddorna behålla på detta sätt sin gröna färg och ge god smak