Samling af Swenska Ordspråk - 2

Il faut casser le noyeau pour avoir l’amande.
Den ena hedren mot den andra. it. Den ena höfligheten mot den andra.
Gratia parit gratiam.
Qui plaisir fait, plaisir requiert.
One good turn deserves another.
Den fattiges tal blir sällan hördt.
Den fattige blir aldrig fullfattig. it. måste altid stå bak halfpundet.
it. måste altid ligga under. it. blir altid utträngd.
Pauper ubique jacet.
Den som tagit hin på ryggen, han möter honom icke. (d. ä. Den som gjort
förbund med honom, frestas ej af honom).
Den som har Bispen til morbror får snart Gäll. (Det will säga, at det
hjelper til befordran, at wara känd och hafwa mägtiga gynnare).
Den lyckan råkar, förer bruden hem.
Cui fortuna favet sponsa petita venit.
Den som will plåga en bonde, skall taga en bonde dertill.
Den som tar trollet för guldet, har trollet qwar, när guldet är borta.
Den en gång bitit hufwudet af skammen, skäms intet mer.
Qui semel verecundiæ fines transiit, indies fit impudentior.
Den som kryper mellan barken och trädet blir klämd. (d. ä. stiftar ondt
imellan wänner).
Qui met ses doigts entre le bois et l’écorce.
Den som träter med matmodern, får det igen på fatet.
Den som slagtar kalfwen, föder ej up oxen.
_Aus gebrathenen eyer kommen keine küchen._
Den som dör af hot, bör begrafwas under galgen.
Minæ non mordent. _Erasm._
Den som intet ser up med ögonen, får se up med pungen.
Den räddaste slår först.
Den som såfwer med hundar, står up med loppor.
Chi dorme coi càni, si leva con le pulici.
Den som kommer först til qwarn får först malit.
Qui prior est tempore, potior est jure.
Den som kommit sist i säcken skall först ut.
Den som kommer efter i stället, kommer efter i rätten.
Qui succedit in locum, succedit in jus.
Den ene korpen hugger intet gerna ut ögat på den andre. it. Den ene
wargen biter intet den andre.
Sævis inter se convenit ursis. _Juven._
Les loups ne se mangent pas les uns les autres.
Corvi con corvi non si cavan mai gli òcchi.
Den känner bäst hwar skon klämmer, som har honom på. it. Få känna annans
tarf.
Nemo scit ubi calceus urat, nisi qui eum portat. _Paul._ _Emil._
Den som skall jaga andra, måste sjelf springa.
Ut moveas alios, tu moveare prius. _Oven._
Den hunden, man skall draga åt skogen, biter intet många djur.
Male respondent ingenia coacta. it. Stultitia est ad venatum
ducere invitos canes.
Den som icke gråter köttet, får gråta benen.
Den som ej gråter en warm, får gråta en kall wän. id.
Quam cara sint bona, homines carendo intelligunt.
Den som ger så han tigger, skall man slå så han ligger.
Ita te aliorum miserescat, ne tui alios misereatur _Plaut._ it.
Benignitate benignitas tollitur.
Den som har onda grannar måste rosa sig sjelf.
Den som blir med ett sedd, blir med flere tedd.
Semel malus semper præsumitur malus. it. Qui semel furatur
semper fur habetur.
Den som tagit hin i båten, måste föra honom til lands.
Den som ber för tjufwen, får skam til tack.
Perit quod facis ingrato.
Otez un vilain du gibet, et il vous y mettra.
Save a thief from hanging, and he’ll cut your throat.
Den friske behöfwer ingen läkare.
Sani medico non indigent.
_De karske hafve icke Lägen behof._
Den hönan som ute will wärpa är ej god at wakta.
Den som blandar sig bland agnar blir upäten af swin.
_Wer sich unter die kleyen menget, den fressen die säue._
_Hvo sig blander i masken, hannem äder Svinen._
Den är altid god som glup fyller.
Semper ille laudatur qui aliorum fauces replet. _Ihre._
Den som försökt något, wet något.
Expertus novit.
Den som slagtar mer än han kan salta, får sura stekar.
Den är icke galen, som ondt räds.
Den som swiker i dryckom, han swiker i androm styckom.
Non est axioma.
Den som kommer när tjära blifwer smittad.
Pix cum palpatur, palpando manus maculatur.
Den som kommer för nära elden han bränner sig.
Den lata och den feta ha altid ondt af heta.
Den som har hyndan i huset, har hundarne på dörren. it. Geten i stugan,
har bocken på taket.
Den som will hafwa sin hand i all ting får nedsölade fingrar.
Digitos maculat, qui cuncta foramina tentat.
Den som tar Herrar til drängar får sadelbrutna hästar.
Den som skall ljuga bör ha godt minne.
Mendacem oportet esse memorem.
Den dricker altid mäst, som är längst ifrån tunnan.
Den som lägger sig som et swin, står up som en karl.
Den som har stor munn, bör ha stark rygg.
Den som skal bära goda dagar, bör ha starka ben.
Non facile est æqua commoda mente pati. _Ovid._
Den är god at låcka, som gerna will efterhoppa.
Den som låter låcka sig til at stjäla, blir trugad til at hänga.
Den hönan, som qwäder för bittida, kommer i hökrumpan innan qwällen.
Den geten, som mäst bräker, mjölkar minst.
Les grands diseurs ne sont pas les grands faiseur.
Den måste ha mycket mjöl, som will stoppa till allas munnar.
Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket.
Lepores duos insequens neutrum capit. it. Qui totum vult, totum
perdit.
Chi tutt’ abbrachia, nulla stringe.
Den är förweten på färskt, som går åt skogen at äta sniglar.
Den som har maten på bordet &c. och ej tar för sig, han skylle sig sjelf.
Fronte capillata &c. it. Utilis in mensa non solet esse pudor.
Den måste bränna i tid, som god näsla skall bli.
Urit mature quod vult urtica manere.
Den som winner tiden, winner alt.
Den kakan, man will ha til heders, bryter man icke gerna.
Den som äter kjersbär med de stora, får stenarne i synen.
Tollunt matura & tibi projiciunt dura.
Den illa gjör, han illa far.
Sequitur pœna scelus.
Where vice goes before, wengeance follows after.
Den illa hör, han illa för.
Den som stammar, plär ljuga.
Den som har lycka behöfwer inga glasögon, it. intet förstånd.
Den lefwer länge, som lefwer wäl.
Actu vitam, non tempore metiri. it. Non est vivere, sed valere,
vita.
Den blifwer wäl närd, som i något är lärd.
Omnis terra alit peritum.
_Bidermans erb liegt in allen länden._
Den måste altid luta, som har låga dörrar. it. Den fattige får altid
sitta imellan.
Den som är slagen til öre, blir aldrig slant.
Non ex quovis ligno fit Mercurius.
Jack will never be a gentleman. it. You can not make a silken
purse of a sow’s ear.
_Wer zum heller ist geschlagen, wird schwerlich guldens werth._
Den som intet är täck, skall wara tyken.
Den som ej kommer i tid, går sin måltid förbi.
Venire post festum miserum. it. Sero venientes, male sedentes.
Den som träter med kältringar, får löß i expenser.
Sue a beggar and catch a louse.
Den som stjäl ärter och sår, får böner igen.
Den drunknar icke som hängas skall. it. Galgen behåller sin rätt.
Quod corvis natum est non submergitur aquis.
Ce qui est destiné au gibet, ne se noye pas.
Den som gömmer öfwer natten, han gömmer åt katten.
Den lag stiftar, äger lag tyda.
Ejus est legem interpretari, cujus est condere.
Den som tiger, han samtycker.
Qui tacet consentire videtur.
Den som har många jern i elden, bränner gerna något.
Pluribus intentus minor est ad singula sensus. it. Raro felices
polypragmonici. _Erasm._
Den är wärd sit fläsk, som äter sin kål.
Fortiter malum qui patitur, idem post potitur bonum. it. Dulcia
non meruit, qui non gustavit amara.
Den som äter ihop med wargarne, måste tjuta med dem.
Omnibus licet esse lupos in regione luporum.
Il faut hurler avec les loups.
Den ena kråkan sitter gerna hos den andra.
Pares cum paribus &c. it. Garrulus garrulo semper assidet.
Den spiken drog, sad’ snickarn stoppan i fickan.
Den fisken är intet god at fjälla.
Den ena äran gjör den andra fal. it. Den ära bjuder han ära njuter.
Den ena tycker om modren, den andra om dottern och så bli båda gifta.
Den intet wågar, han intet winner.
Necesse est facere sumtum qui quærit lucrum.
Nothing venture, nothing have.
Chi non s’arrischia, non guadagna.
_Han skal vaage, som öse skal._
Den är aldrig god, som aldrig är ond.
Den första timan i galgen är den swåraste.
Il n’y a que la premiere pinte qui coûte.
The first step being taken, the rest is easy.
Den tiger som wet’et.
Den som bor närmast kyrkan, kommer sist dit.
Près de l’église, loin de Dieu.
Den högt will klifwa, faller ofta ned.
Tutior est in terris locus, quam sedibus altis.
Den en gång warit i fällan, går icke dit igen.
Tranquillas etiam naufragus horret aquas. _Ovid._
Den en gång warit ute för skytten, tager sig wäl till wara. id.
Facit experientia cautos.
Den som har et öga, ser mer än den, som har tu.
Den rike och den refne, bli altid påhälsade.
Den altid will slås, får altid något at plåstra.
Den som gömer något, han har något. it. Den något spar, han något har.
Den som lånar gör wäl, den som betalar gör bättre.
Den som ägde så många gryn, som han (hon) tycker sig wara sågor wärd
(säges om dem som göra sig til).
Den som skall tro det, han skall ha en kalf i sig.
Den som warit med i leken, bör ha något af steken.
Den som dricker med gåsen, blir intet yr af ruset.
Den som är före när han ränner, blir efter när han wänner.
Qui nimium properat serius absolvit.
Chi va piàno, va sàno.
Den kommer ock fram, som oxarne drifwer.
Velocem tardus assequitur. it. Lentius ambulando longum etiam
iter conficitur.
Pas à pas on va bien loin.
Pian piàno si va lontàno.
Den asande kommer så wäl fram, som den rasande. idem.
Den gamle skall man ära, de unga skall man lära.
Den beder, som tarf, den gifwer, som har.
Den som gitter bidt, han får fuller smidt.
Den finner altid streck, som hunden hänga will. it. Käpp, som hunden slå
will. (d. ä. Den som will träta, finner altid orsak.)
Qui vult cædere canem facile invenit fustem.
He, who has a mind to beat a dog, will easely find a stick.
Den som will sjunga, får altid wisa. id.
Den metar intet illa, som får sin krok igen.
Den konsten förstår, förråder icke mästaren.
_Wer die kunst versteht, verrath den meister nicht._
Den måste ha stark snufwa, som ej kan lukta det.
Den fattiges Jul räcker icke til Påsken.
Den ondt will gjöra, finner altid tilfälle.
Male facere qui vult, nusquam non caussam invenit.
Den rosen will plåcka, bör ej frukta för törnet.
Non si puo haver la rosa senza spine.
Den intet lärt lyda, wet ej eller at bjuda.
Nemo recte imperat, cui non imperatum est. _Arist._
Den i leken går, måste leken tåla.
Den som sjelf kastar sig under bänken blir snart dit skuffad af andra.
it. Den som ej ärar sig sjelf, kan ej wänta någon ära af andra.
Nemo ab aliis contemnitur, nisi se prius contemserit.
None should be afraid of contempt, but such, as makes himself
contemptible.
Den som tar han har.
Qui rapit, habet.
Den som säger alt hwad han will, får ofta höra hwad han icke will.
Qui quæ vult dicit, quæ non vult audiet. _Terent._
Den som icke wet tiga, wet icke eller tala.
Loqui ignorabit, qui tacere nescit.
Den som ljuger i ett, blir mißtrodd i alt.
Mendaci homini nec verum quidem dicenti credimus. _Cic._
Den talträngda räcker icke altid sanningen till.
Mendacium semper in multiloquio.
He that says all he knows will readily say what he does not
know.
_Viel geschwätzet, viel gelogen._
Den minst söker äran, får henne snarast.
Gloriam qui spreverit, citius habebit.
Den paddan känner, köper henne intet.
Den mäst falkar, plär minst köpa.
Den som blyges at fråga, skämmes wid at lära.
Den som icke will i ugnen, lägger sig twärs före.
Den är god at jaga, som sjelf will löpa.
Den som tager köttet, kan ock taga benen.
Den som ej gjömmer en penning, får aldrig twå.
_Wer den heller nicht ehrt, ist des groschens nicht werth._
Den mera öder, än han aflar, får snart tomt wisterhus.
Den aldrig gjör illa, gjör aldrig wäl.
Nihil simul inventum & perfectum.
Den som will borga, får intet länge tinga.
Den ej har sporrar, får rida med qwist.
Den som tager watten öfwer hufwudet, honom löper det i barmen.
Den girige är altid fattig.
Avarus semper eget.
L’avàro mànca di tutto.
Den som ej äter sig mätt, han sleker sig icke mätt.
Der man fått fot, skall man taga bot.
Il faut reprendre du poil de la bête.
Der du druckit dit öl, kan du spilla din bärma.
Fæcem bibat, qui vinum bibit.
Derföre har smeden tänger, at han ej skall bränna sina händer.
Der ha wi smällen af wattwällingen.
Der ingen anklagare är, der är ingen domare. _Phr. Jur._
Der åtelen är, dit församla sig ock örnarna. _Bibl._
Ubi cadaver, ibi aquila.
Deraf hjertat fullt är, derom talar munnen. _Bibl._
Der wår Herre har sin kyrka, har hin onde sitt kapell.
Der trädet faller, plåckar hwar wed åt sig.
Arbore dejecta quivis ligna colligit. _Juv._
Ad albero caduta ogn’un fa legna.
Der trädet hugges, faller altid några spånor.
Der laßet wälter, faller altid någon smula. id.
Der något är, der något spilles. id.
Omne bonum est communicativum sui. _Arist._
Der war ingen ting at ta, sad’ tjufwen tog dörren.
Der geten är bunden, der gnager hon.
Où la chèvre est attachée, il faut qu’elle y broute.
Der intet är, har Kejsaren förlorat sin rätt. it. Der intet är, kan icke
döden ta.
Ubi nihil est, Cæsar jure suo excidit. it. Nudus nec a decem
palæstritis spoliari potest. _Apul._
Dermed man syndar, dermed warder man ock straffad.
Per quod quis peccat, per idem punitur & idem.
Vice is its own punishment.
Der ligger hunden begrafwen.
C’est la où gît le lievre.
Der är en orm i gräset.
Latet anguis sub herba. _Virg._
Derföre behöfwer du ej draga swarta strumpor.
Der som är hjerte-rum, der är sänge-rum.
Der finnes sällan bröd i hunde-boden.
_Es ist vergebens bratwurst im hundsstalle zu suchen._
Der finnes icke stekta ormar.
Der äro inga många hemma, när bonden går sjelf wall.
Der wettet brister, tar lyckan wid.
Der winet är inne, är wettet ute.
Facit insanire sanos copia vini.
Derwid spinner man icke silke.
Det will mer til plogen än hwißla, mer til en dans än et par nya skor.
Det är godt spela ur en annans pung.
Det är lätt skära breda remmar af en annans hud. id.
Ex alieno tergore lata secare lora. _Erasm._
Du cuir d’autrui couper large courroye.
To cut large tongues out of another’s leather.
_Aus andern leder breite riemen schneiden._
Det grymtar gris som gammalt swin.
A bove majore discit arare minor.
Du bœuf ainé le cadet apprend a trainer.
_Det större nöd lärer det mindre at drage._
Det har warit i säck förr än det kom i pose.
Det är en dålig fogel, som träckar i sit eget bo.
Est avis ingrata quæ defœdat sua strata.
Det är icke borta som bonden ger sin gris.
Det är icke borta, som rinner ur näsan i munn.
Det är icke wärdt dra strå för gammal katta.
Det är ej wärdt gildra för gammal räf.
Annosa vulpes haud capitur laqueo. _Erasm._
Det äro wäl flere brokiga hundar än prestens.
Det är sådant wäder, at man ej will köra ut sin hund.
Det är mer i märren, som intet doger.
Det är dålig gemen, som ej tänker bli Kaptén. it. dålig corporal, som ej
will bli General.
Det är dålig häst, som ej orkar bära sin sadel.
Det är ej alt för ögonen, som ätas skall.
Det är ej alt ludit som swedas skall.
Aquila non capit muscas. it. Minima non curat prætor.
Det är ej alt guld, som glimmar.
Nimium ne crede colori. _Virg._
Tout ce qui reluit n’est pas l’or.
Non è tutt oro quel chi riluce.
_Es ist nicht alles gold was glänzt._
Det är swårt lära gammal hund kusa.
An old dog will learn no tricks.
Can vècchio non vuol catèna.
_Ein alter hund ist schwer zu bändigen._
Det är icke godt hålla det, man icke har i näfwen.
Det är bäst kasta yxan i sjön och gå landwägen.
Det är bäst följa jorden efter.
Alta fuge; tutior est in terris sedes &c.
Det gäller ditt skinn.
De tuo luditur corio. it. In te cudetur faba. _Ter._
Det är som salt i surt öga.
Det är försent stänga buren, sedan fogeln är utflugen.
Det är försent stänga hönshuset, sedan räfwen ätit up hönsen. id.
Nil juvat amisso claudere septa grege.
Est tems de fermer l’etable, quand les chevaux sont allés.
Ferràr la stàlla dopo che sono scappati i buòvi.
Det är försent wakta elden, när huset står i brand. id.
Det är för sent lägga locket på brunnen sedan barnet är drunknadt. id.
Quando quidem accepto claudenda est janua damno. it. Serum est
cavendi tempus in mediis malis.
Apres la mort le medecin.
Det är för sent kasta jästen i ugnen, sedan brödet är bakadt. id.
De la moutarde apres diner.
After meat comes mustard.
Det är för sent spara på botten.
Sera in profundo parsimonia.
Det är för sent spela efter med läpparne.
Serum, post male gestam rem, auxilium.
Det är tid komma med mjölken, när fölet är dödt. it. Med höet, när märren
är död.
Det är tid sigta, när sågorna äro - - upätne. id.
Det är ej åt wänja lusen i skinfällen.
Ægrius ejicitur, quam admittitur hospes.
Det äro icke alla dagar bakedagar.
Non semper oleum. it. Non semper lilia florent.
Det är onödigt krusa för alepinnar.
Det är icke åt båsa för oburit fä.
Capra nondum peperit, ludit tamen hædus in tectis. _Erasm._
Det är långt dit sad’ käringen peka åt månen.
Det är långt til qwällen, och se’n går månen up.
Det är snart gjordt at drucken man dansar.
Det är goda barn, som aga sig sjelfwa.
Det är onödigt fylla märren med muscot. it. peppar.
Det är godt sitta wid styret när det intet blås.
Tranquillo mari quilibet gubernator.
Det är tids nog sälja skinnet, när björnen är skuten.
Il ne faut pas vendre le peau de l’ours avant qu’il soit tué.
Det är tids nog lyfta på hatten, när man ser karlen.
Det är litet man kan hålla sig wäl med, sad’ bonden plöjde med sporrar.
Vivitur parvo bene.
Det man äter ur grytan, får man intet på fatet.
Det är en god wän, man kan wända ryggen til.
Det är ej längesedan katten samm öfwer sundet, ty rumpan är ännu wåt.
Det är ej gifwit, som fattig qwinna spunnit för.
Det är honom i köttet burit och ej i kläderna skurit.
What is bred in the bone, will never be out of the flesh.
Det är godt simma, när en annan håller up hufwudet. it. Wara frikostig
när en annan släpper til pungen.
Det är godt sitta i hwaßen och skära pipor.
It is good to make way while the sun shines.
Det är bäst taga skeden i wackra handen.
Il vaut mieux plier que rompre.
Det är hwarken hackadt eller malit.
Det är galit förespändt.
Le charue est mis devant les bœufs.
Det är ord och inga wisor.
Seria res est, non ludus.
Det är ondt mista för pose skull.
Det är mindre fäl än Kungen.
Det är litet man kan roa barn med.
Parva leves capiunt animos. _Ovid._
Det är icke så wißt, som ta på hyllan.
Det är så wißt, som amen i kyrkan.
Det rifwer af sad’ käringen bröt benet af sig. it. ref örat af sig.
Det äter ingen annans mat.
Det går ej så fort at sjunga Tyska för den, som intet kan.
Det förslår så mycket, som kasta en pinne i afgrunden.
Det föder som fyller. it. Det hjelper, som sqwälper, sad’ käringen,
swälgde fröen.
Det är kommit smolk i mjölken. it. wällingen.
Il y’a une brouillerie entre eux.
Det är kommit ugglor i moßen.
Det kommer intet af en, at twå träta.
Det behöfs långa knifwar at sticka feta swin.
Det rinner mycket watten medan mölnarn sofwer.
Det duger icke sätta wargen til fårawagtare. it. Räfwen til gåsewagtare.
it. Bocken til trägårdsmästare. it. binda korfwen wid hunden.
Ovem lupo committere.
The fox to keep the geeses.
Det går gerna rök af bränder.
Publica fama non semper vana. it. Non omnino temere quod vulgo
dictitant. _Erasm._
Il n’y a point de fumée sans feu.
Det war ej mer än båten bar.
Det gjör ingen ting wänner imellan.
Det kan en blind käring ta på.
Det kan en bonde på Hisingen.
Det synes på skrället, hwad kärilet warit.
_Man siehet am scherben, was es für ein topf gewesen._
Det går ingenstädes så underligt till som i werlden.
Det är ingen fara med liket så länge det nys.
Det flyga inga stekta sparfwar i halsen.
Non tibi per ventos assa columba venit.
Det går syn för saga.
Ubi rerum testimonia adsunt non opus est verbis. _Salust._
Det gick med sju sorger och en gråt.
Det går icke så i sju år som i sju dar.
Non, si nunc male & olim sic erit. _Horat._
Det kan man lura sig til döds på.
Det anstår icke pojkar at löpa med skägg.
Det blir ondt wäder, när de gamle kattorna börja rasa.
Det går in på barnens del.
Det gick an när Marstrand brann.
Det förstår du dig på, som märren på muscot.
Det man gjömmer i snö, kommer igen i tö.
Det första man blir blind, är det på ögonen.
Det är altid godt binda om hel finger.
Cito arescit lacrima in alienis malis. _Cic._
Det är til döden lagt.
Alla morte non è remedio.
Det smälte bort, som snö för solsken. it. Det gick i watten.
Det föll i god jord.
Tempestive dictum.
Det är ej wärdt gifwa bagare-barn hwetestrut.
Det är onödigt bära wed til skogs id.
Det kommer wäl der det fins, sad’ bonden gjömde något i ladan.
Det betyder ingen ting i contant.
Det suggan bryter, får grisen betala.
Quod sus peccavit sucula sæpe luit.
Det skall ej all smörjan i lädret, något i skomakaren.
Det måste krökas i tid, som krokigt skall bli.
Uncum se præbet, quod curvum crescere debet.
Det man får i grön äng, det får man icke i brudsäng. (Är en slags
anticipation.)
Det osar brändt horn.
Det är onödigt koka gröt i skinnbyxor så länge man har grytor.
Det är ej wärdt lägga på kalfwar efter swin, ty de få inga horn.
Det står tilreds tran-ägg om jul.
Det skall någon bryta isen.
Det måste altid någon bära hundhufwudet.
Det är lika så godt önska sig en skuta som en båt, man får lika mycket
åf’t.
Iniquum petendum ut æquum feras. _Fab. Quint._
Det är så godt taga den första skadan, som den sista.
Det är ej alt gods, man skall winna på.
Det är mycket en annans likt.
Det är så sannt, som det är långt till.
Det är icke något lyte, at ha et stort snyte, men det är altid mer skam,
at gå näselös fram.
Jamais gros nez n’a gaté visage.
Det är onödigt skrifta sig för munkar.
Det är en dålig smed, som är rädd för gnistorna.
Det är en hund at föda sig, sad’ käringen om warg-ungen.
Det är så omöjligt, som dricka het gröt. it. som taga ned sjustjernorna,
it. som krypa til månan, it. som kjöra hufwudet genom wäggen.
Conatus & supra vires & supra rem. _Scalig._
Det är ej godt spjerna emot udden. _Bibl._
Contra stimulum ne calcitres.
_Det nytter icke at stampe emod braaden._
Det är altid frusen jord för lata swin.
Ignavis semper feriæ.
Per i pigri è semper fèsta.
Det är icke alt krokat, som rättas skall.
Det är ingen krok i ärt-åkern.
Det är försent ropa kaß se’n korfwen är upäten.
Det är icke jul mer än en gång om året.
Det äro icke alla fiskar som simma.
Det är icke bättre efter ål än annan fisk.
Det är fåfängt laga gärdsgården, när grinden står öpen.
Det är fåfängt läsa utan bok och meta utan krok.
Det är aldrig så ful glip, som ej är sin qwinna lik.
Det är en dummer jöns. it. et pundhufwud.
Unius talenti vir. _Ihre._
Det är en dålig tiggare, som ej kan gå et hus förbi.
Det är bättre få något om morgonen, än hela dagen intet.
Det twå tas om, it. förlikas om, kommer ej den tredje wid.
Det wår Herre beskär, det är ej emot sancte Per.
Det ena goda förkastar icke det andra.
Det kommer alt an på en god uttydare.
Nihil est, quin male narrando depravari possit. _Ter._
Det ögat aldrig såg, gråter icke hjertat. vid supr. Den gråter icke guld
&c.
Det goda kom aldrig försent.
Det goda är aldrig förmycket.
Bis ac ter quod pulchrum est. it. Rerum honestarum nulla est
satietas. _Plaut._ it. Bonam cantilenam sæpius canere licet.
Le cose belle si puo far due volte.
Det man gärna ser, det tror man gärna.
Quod libenter videmus, libenter credimus.
Det njugger ger må raggen tigga.
Det orätt fås, med sorg förgås.
Male parta, male dilabuntur. _Cic._
Evil got, evil spent.
Det will stark lås til at hålla inne en orättfärdig penning. id.
Det lider medan det skrider.
Det blir wäl en gång alt, som gamla gåsen warp.
Det kroppen har så har han.
Det gjör godt i någon rynka.
Exemta juvat e spinis pluribus una.
Det sticker af som flugor i kål.
Det smakar som spånor i soppa.
Det är så trösterikt, som brudmäßan för käringen.
Det blir ingen god läkare förr, än han fyllt en kjörgård.
Det är icke alt bokord, som pratas.
Det är icke för gagnet at kon åker i wagnen.
Det går wäl öfwer med sju par spö.
Det är så klart, som korfwe-sod.
Det är så wißt som 2 gånger 2 är fyra.
Det skall ändå wara klipt sad’ käringen låg i strömmen.
Det kommer efter som det sura ölet.
Det sker mycket oförtänkt.
Accidit in puncto, quod non speratur in anno. it. Inter os &
offam multa cadunt. it. Multa cadunt inter calicem supremaque
labra. _Gell._
De la main a la bouche se perd souvent la soupe.
Much falls betwen the cup and the lipe.
Det får stå sitt kast.
Jacta est alea.
Det går som lappa wantar i månsken.
Det går som man skulle raka smör ur elden.
Det går som ösa watten med såll.
Det skall antingen wara i häng, eller i fläng.
Det är bäst taga, när det bjudes.
Det war wäl kullan ej fick horn, ty hon hade stångat ihjäl det andra
fäet. it. Wår Herre ger inga kulliga kor horn.
Vacca si cornutam frontem haberet, omnes feriret. _Ihre._
Det är intet ondt, som icke kommer något godt af.