Den tillförlitligaste Drömboken: Med öfwer 100 roliga figurer - 1

Den tillförlitligaste
Drömboken.

Med öfwer 100 roliga figurer.
Stockholm.
Tryckt hos P. G. Berg, 1854.


Historiskt ryktbara drömmar och syner, som hafwa gått i
fullbordan.

Joseph, Jacobs son, såg, i drömmen, de sädeskärfwor som hans bröder
bundit hop, buga sig mot de, som han bundit, och der syntes honom att
solen och månan, omgifne af 11 stjernor, tillbådo honom. -- Denna dröm
gick i fullbordan. Joseph blef guwernör öfwer Egypten, och under den
hungersnöd som öfwergick detta land, gaf han säd åt sina bröder, sin
fader och sin moder, sedan utdelade han bland dem rika gåfwor, och
skänkte dem landet Gosen.
-- Patriarken Jacob drömde en natt, att han såg en stege, som stod på
marken och räckte ända upp till himmelen, och englarne gingo upp och ned
på den. Herran hade stödt sig på denna stege, och lofwade Jacob och hans
efterkommande det ställe der han låg och sof, och han förkunnade honom,
att alla slägten på jorden skulle blifwa wälsignade i hans säd. -- Och
hans syn gick i fullbordan.
-- Sedan de trenne österländske wise hade tillbedt wår Frälsare uti hans
krubba, wisade sig en engel för dem i drömmen, för att uppmana dem att
tåga en annan wäg, på det de måtte undwika den död, som Herodus
förberedde åt dem. -- De lydde denna syn, som frälste dem.
-- Joseph, den heliga jungfruns man, blef af en engel tillsagd, att
genast utan dröjsmål ledsaga jungfru Maria och hennes son Jesus till
Egypten, för att undkomma Herodi grymhet, i det han lät mörda alla
nyfödda.
-- Konung Pharao drömde att han befann sig wid en flod, ur hwilken
uppstego sju wackra och feta kor, hwilka inom få ögonblick blefwo
uppslukade af sju andra magra och fula kor. Han såg äfwen, under samma
natt, sju sädesax fulla med korn, som uppslukade sju andra ax, som woro
torra och toma. -- Joseph uttydde för honom att de sju feta korna och de
sju fulla sädesaxen spådde öfwerflöd i sju år uti Egypten, och att de
sju magra korna och de sju toma axen tillkännagåfwo hungersnöd i sju år,
under hwilken tid allt skulle blifwa förtärt som samlats under de sju
årens öfwerflöd. -- Detta gick i fullbordan.
-- Hecube, konung Priami gemål, drömde att hon födde en brinnande fackla
som förtärde staden Troja, hwilket blef ett förebåd till hans rikes
fall, till hans egen och hela hans slägts död.
-- Astyagus, Medernes konung, drömde att hans dotter födde en winranka;
detta blef ett förebåd till den storhet, rikedom och lycka som åtnjöts
af Cyrus, hwilken hans dotter födde efter denna dröm.
-- (Roms 264 år.) Före början af firandet af högtiden efter de
plebejiska lekarne, gick en familjefader öfwer Flaminiska cirquen,
företrädd af sin slaf, som han lät slå med spö och föra med en grepe om
halsen. T. Atinius, en man bland folket, erhöll i drömmen en
underrättelse af himmelen att gå och förbereda konsulerne, att Jupiter
icke utan wrede kunnat se den förste skådespelaren uppträda under de
sista lekarne i cirquen; och, att om man icke skyndade sig att försona
detta fel derigenom att åter börja lekarne, skulle man ådraga
fäderneslandet stora olyckor. Atinius, som fruktade att han icke utan
fara för sig sjelf skulle kunna uppwäcka några förebråelser hos
konsulerne, iakttog tystnad. Kort derefter dog hans son mycket hastigt.
Följande natten wisade sig Jupiter åter för honom, och frågade om han
icke wore nog straffad redan för det han icke uppfyllt hans befallning,
och som han fortfor i sin tystnad, blef han lam i hela kroppen. Först då
beslöt han att låta bära sig uti en säng till konsulernes tribunal och
sedan till senaten. Der berättade han allt som händt honom och, till
stor förundran för de närwarande, återfick han bruket af sina lemmar och
kunde återwända hem till fots.
-- (Roms 413 år.) Under kriget emot latinerne hade konsulerne P. Decius
och T. Manlius Torquatus samma dröm, i deras läger wid Vesuvii fot. En
okänd wisade sig för begge twå och tillkännagaf för dem, att afgrundens
gudar och jorden, menniskoslägtets gemensamma moder, begärde såsom
offer, anföraren för ett af fiendens partier samt hela det andras armé,
och att den romerske konsuln som anfölle först och uppoffrade sig sjelf
för deras förstörande, skulle blifwa den segerwinnande. Wid dagens
inbrott gjorde Decius och Torquatus ett offer åt gudarne, för att tjena,
endera till försoning, i fall förebådet komme att slå fel, eller såsom
ett förberedande offer till deß uppfyllande, i fall den gudomliga wiljan
blefwe orubblig. Offrens inelfwor bestyrkte den dubbla drömmen. Då blef
det öfwerenskommet att den förste af de begge konsulerne som skulle se
den åt hans befäl anförtrodde flygeln wika, skulle med sin död försäkra
fäderneslandets wäl. Begge twå stredo tappert; gudarne begärte Decii
lif.
-- (Roms 626 år.) Cajus Grachus underrättades i drömmen, på det mest
förwånande sätt, om det öde som hotade honom. Sedan han somnat djupt,
såg han sin broder Tiberius Grachii skugga; den förkunnade honom
omöjligheten att undwika det grymma öde, som hade beröfwat honom sjelf
lifwet, i det han, Cajus, jagade honom från kapitolium. Innan Cajus
tagit i besittning detta ryktbara tribun-embete, som ådrog honom samma
öde som brodren, berättade han sjelf denna dröm för flera personer, men
det war för sent, han hade icke åtlydt denna warnande ingifwelse.
-- (Roms 695 år.) Bannlyst från Rom, i följd af sina fienders ränker,
stannade Cicero i ett hus på landet nära Atina. Han öfwerlemnade sig der
åt sömnen, och snart syntes det honom att han gått wilse i någon ödemark
och mötte der Marius, omgifwen af all den prakt och ståt som tillhörde
konsulswärdigheten, och att denne general frågade honom hwarföre han
wandrade omkring på äfwentyr, och sedan han blifwit underrättad om hans
olycka, tog Marius honom i handen och anförtrodde honom åt sin förste
liktor för att ledsaga honom till en byggnad som han hade låtit uppföra,
försäkrande honom, att han der skulle finna ett bättre öde. Ett löfte
som händelsernas gång icke motsade, emedan det war uti Jupiters tempel,
ett monument som uppfördes genom Marii försorg, som senaten kungjorde
den akt, hwarigenom den namnkunnige talaren återkallades.
-- (Roms 709 år.) Calpurnia, Julius Cesars gemål, warsnade i drömmen sin
man öfwerhöljd af sår och döende i hennes armar, under den sista natten
som denne hjelte wistades på jorden. Lifligt uppskrämd af denna syn, bad
hon honom att dagen derpå icke begifwa sig i senaten. Cesar, som
föraktade att rätta sitt uppförande efter en qwinnas dröm, begaf sig
till församlingen, der mordiska händer offrade honom åt deras
ursinnighet.
-- (Roms 711 år.) Natten som föregick det blodiga slaget wid Philippus,
såg Artorius, Augusti läkare, i drömmen gudinnan Minerva, som befallte
honom att underrätta kejsaren, att han skulle bewista striden, oaktadt
en farlig sjukdom som höll honom till sängs i sitt tält. Augustus lydde,
och, under det han lät bära sig in bland härens leder, för att waka
öfwer stridens utgång, skiljde sig Brutus från sin här och skulle
owilkorligen tagit honom till fånga, om han hade stannat qwar i tältet.
-- (Roms 733 år.) Efter slaget wid Actium flydde Caßius af Parma, en af
Antonii anhängare, till Athén. Betagen af sorg och oro kastade han sig
på en säng och öfwerlemnade sig åt sömnen. Mot midnatten tyckte han sig
se en jätte med swart hy, ohyfsadt skägg och tjockt hår, som närmade sig
honom, och sedan han frågat denne hwem han wore, swarade spöket honom:
"Din onda genius!" Förskräckt kallade Caßius på sina slafwar; men de
hade hwarken sett någon komma in eller gå ut. Caßius somnade åter och
spöket wisade sig ånyo, utan att han kunde få tag i det. -- Emellan
denna sorgliga natt och ögonblicket för hans straff, som Cesar ådömde
honom, war det endast en mycket kort tid.
-- Då Atirius Rufus uppehöll sig i Syracusa under gladiatorernes lekar,
såg han i drömmen en nätfäktare som genomstingade hans bröst med en
wärja. Dagen derefter, då han bewistade en af deßa högtider, berättade
han för en af sina grannar den dröm han haft under natten. Snart
derefter inträdde en nätfäktare med sin motståndare på banan och på den
sidan, der den romerske riddaren hade sin plats. Wid denna syn utropade
Rufus: "Se der den nätfäktare, af hwilken jag trodde mig blifwa mördad i
natt!" och han wille genast draga sig tillbaka. Men hans grannar, som
hade lyckats att skingra hans förskräckelse, samtalade om hans inbillade
död, då nätfäktaren slog sin motståndare till marken. I det han nu wille
hugga till den omkullslagne motståndaren, dödade han Atirius Rufus.
-- (År 309 före Christi födelse.) Då Hamilcar, carthaginensarnes
fältherre, belägrade Syracusa, trodde han sig under sömnen höra en röst,
som sade till honom: "I morgon skall du spisa middag i Syracusa." Uti
sin glädje, liksom himlen lofwat honom segren, ordnade han sin armé till
anfall, men till följe af en oenighet som hastigt uppstod emellan
carthaginensarne och sicilianarne, hwilka utgjorde en del af hans armé,
gjorde syracusarne ett hastigt och djerft utfall, skiljde honom från
hans här och släpade honom till deras stad. -- Bedragen på detta sätt,
mindre genom sin dröm än genom det hopp som han hade fästat derwid,
spisade han wisserligen middag i Syracusa, det är sant, men såsom fånge
och icke som segerwinnare.
-- Innan Hannibal företog sina förskräckliga fälttåg emot romarne,
drömde han att en ung man, med ett öfwermenskligt yttre, blifwit skickad
från himmelen för att föra honom till Italien. Enligt hans råd följde
den carthaginensiske fältherren först hans steg, utan att se sig om; men
snart, till följe af den nyfikenhet som drifwer oß att wilja genomtränga
det hemlighetsfulla, gjorde han en rörelse för att wända sig om och såg
då en förfärlig orm, som under ett hastigt krälande omkullkastade och
förkroßade allt som fanns i hans wäg. Efter honom tjöt stormen, åskan
dundrade och himlen insweptes i ogenomträngligt mörker. Betagen af
förundran begärde Hannibal af sin ledsagare en upplysning öfwer detta
förebåd. "Du ser," swarade denne honom, "Italiens förhärjelse. Det är
din pligt att iakttaga tystnad och öfwerlemna det öfriga åt ödets
hemliga råd."
-- Då drottning Olympia gick hafwande med Alexander den store, drömde
hon, att hennes man, konung Philip, hade förseglat hennes mage med ett
sigill som föreställde ett lejon, hwilket bebådade den tillkommande
monarkens tapperhet, ädelmod och eröfringar.
-- (År 323 f. C. f.) Alexander, konung af Macedonien, hade ofta genom
drömmar blifwit warnad att waka öfwer sitt lifs säkerhet, men lyckan
måste säkert hafwa bewäpnat honom med ännu mera försigtighet emot faran.
Det hände sig ock en gång, att han under sömnen tillsades, att Caßanders
hand skulle wara olycksbringande för honom. Några timmar efter en af
deßa anklagande drömmar, infann sig Caßander hos konungen, och denne,
igenkännande i honom den bild som hade förskräckt honom under sömnen,
nöjde sig med att upprepa en grekisk wers öfwer drömmars fåfänglighet.
Enligt flere af de klaßiske författarne, skall Caßander warit den, som
förgiftade Alexander den Store.
-- (År 403 f. C. f.) Twenne arcadier, intima wänner, reste tillsammans
och anlände till Megare, der den ena bodde hos sin wän och den andra på
ett herberge. Den förre drömde att hans wän bad honom att komma och
frälsa honom från wärdshuswärdens knep och list, och begärde en hastig
hjelp mot en stor fara. Han waknar, skyndar upp ur sängen, anländer till
herberget ... genom en ödets skickelse stannar han, förebrår sig sjelf
att hafwa satt tro till en dröm, wänder om igen, går hem, lägger sig och
somnar å nyo. En stund derefter wisar sig åter hans wän för honom
alldeles stympad, beswär honom, att efter som han uraktlåtit att frälsa
hans lif, åtminstone hämnas hans död, och han tillägger, att just i
detta samma ögonblick då han talar med honom är hans mördare syßelsatt
att på en gödselkärra föra hans döda kropp ut ur staden. Arkadiern
waknar genast, skyndar till Megares stadsport, möter kärran, stannar
den, upptäcker sin olycklige wäns lik och befriar sig från
wärdshuswärden, som icke wäntade att blifwa straffad på bar gerning.
-- (År 404 f. C. f.) Några dagar före sin död såg Alcibiades i drömmen
att han war inswept i sin älskarinnas kappa. Det war samma kappa,
hwilken, sedan han blifwit mördad, tjenade att inswepa hans kropp uti,
emedan den icke blef begrafwen.
-- (År 405 f. C. f.) Under den tid då Dionysius af Syracusa ännu icke
war annat än en simpel medborgare, drömde en förnäm person i staden
Himera, att hon hade stigit upp i himlen, och under det hon gick igenom
flere gudomligheters boningar, såg hon under Jupiters fötter en koloßal
man, med ljust hår och mycket fräknig i ansigtet, som suckade under
tyngden af en mängd kedjor. "Hwilken är denne olycklige?" frågade hon
den unge mannen som ledsagade henne på detta himmelska besök. "Det är,"
swarade han, "Siciliens och Italiens onda genius, som, då han en gång
befrias, skall förorsaka så många städers ruin!" -- Denna dröm
berättades genast andra dagen bland folket. Afundsjuk öfwer Syracusas
frihet, hade Fortuna swurit de dygdige inwånarnes förderf, befriade
Dionysius ur fängelset och kastade honom som åskan midt ibland detta
folks lugn och fred. Då denna qwinna skyndat att bland folkmängden
åskåda tyrannen, wid hans ankomst till Himera, hade hon knappast warsnat
honom förr än hon utropade: "Se der den man som jag sett i drömmen!" --
Tyrannen lät döda henne.
-- (464 f. C. f.) Poeten Simonedas blef genom en dröm warnad för en
stark storm i samma ögonblick, då han skulle gå ombord på ett fartyg.
Och i sanning de, hwilka han skulle göra sällskap, omkommo alla på sjön
i hans åsyn. Simonidas lyckönskade sig att hafwa anförtrott wården om
sitt lif åt en dröm, heldre än ett fartyg, och af erkänsla för denna
räddning, gjorde han denna beskyddande dröm odödlig genom ett mycket
wackert poem.
-- (År 550 f. C. f.) Konung Croesus såg i drömmen sin son Atis falla för
en lönnmördares dolk. I följd häraf bemödade sig hans faderliga omsorg
att taga alla de mått och steg som kunde afwärja den grymma olycka
hwarmed han blifwit hotad. De största försigtighetsmått woro ständigt
widtagna på hans befallning; men olyckan wißte nog att deßa oaktadt bana
sig framgång. -- Ett ofantligt wildswin härjade en lång tid på landet i
Lydien. Atis wille befria landet från denna farliga fiende, och fick med
stor möda sin faders tillåtelse dertill, fastän denne icke fruktade
annat än mördarens stål. Under jägarnes häftighet att döda det
förfärliga odjuret, swängde sig en af deras lansar om, och dödade den
olycklige prinsen.
-- Vespasianus befann sig på ön Achaja med kejsar Nero, och såg i
drömmen en okänd, som förkunnade honom att hans lycka skulle börja så
snart man hade ryckt ut en tand på Nero. Så snart han waknat och gått
ut, war den första syn som mötte hans ögon, en läkare som kom ifrån Nero
efter att hafwa ryckt ut en tand på honom. Det dröjde icke länge förr än
denne kejsare dog, och hans efterträdare Galba dog äfwen efter en mycket
kort tid. Vespasius begagnade sig af den twedrägt som uppstått emellan
Otto och Vetellius för att låta utropa sig till kejsare efter dem.
-- Septimus Sewerus drömde att kejsar Pertinax dog af ett fall från
hästen, och att han sjelf steg upp på den kejserliga hästen.
Tilldragelsen besannades: Septimus Sewerus blef wald till kejsare i
stället för Pertinax.
-- Då kejsar Constantin förde sin här emot Maxens, såg han i drömmen ett
strålande kors och hörde ett annat kors som sade honom, att han genom
detta drömda tecken skulle blifwa segerwinnare. Han befallte att den dag
striden skulle ega rum, skulle ett af guld och ädla stenar strålande
kors bäras af hans tappraste krigare, och under detta lyckliga förebåd
besegrade han den fiendtliga hären, som nedgjordes under träffningen.
-- Då sachsarne gjorde uppror under Wittekinds befäl, år 773, såg Carl
den Store i drömmen tjocka moln, klyfda af blixtrar, sänka sig ned öfwer
honom, -- tecken som bebådade upproret, -- och en klar sol skingrade
snart deßa moln.
-- Richard Lejonhjerta såg i drömmen en hund slåß med en annan hund
under natten, och facklan som han höll i handen slocknade. Denna
bebådande dröm hade han twenne weckor innan han fängslades af Leopold,
hertig af Österrike, som utlemnade honom åt tyska kejsaren Henrik VI,
med tillnamnet den grymme. Richard war hans fånge i twenne år.
-- Henrik IV såg i drömmen, under den natt som föregick hans mördande af
Ravaillac (1610), en regnbåge som swäfwade öfwer hans hufwud. Denna syn
bebådar en wåldsam död.
-- Cromwell twekade icke att låta fullborda domen mot Carl I, oaktadt en
förfärlig dröm som han hade natten före afrättningsdagen (d. 26 Jan.
1649). Han tyckte sig wara midt på en kyrkogård, -- en syn som bådar
framtida lycka, -- och stod framför bödeln, -- tecken till blodiga
händelser, -- som satte på hans hufwud en krona af menniskoben.
-- År 1668 stridde Ludwig XIV, i drömmen, mot ett ofantligt stort lejon
och nedgjorde det. Kort derefter eröfrade han Franche-Comté inom twenne
månader.
-- År 1713 hörde Joseph Tartini -- en utmärkt kompositör -- midt under
en sommarnatt huru djefwulen spelte för honom, med en beundranswärd
öfwerlägsenhet, en solo på violin uti en mycket originel styl och af en
märkwärdig melodi. Knappast uppwaknad påminner Tartini sig hwarje not i
denna utomordentliga musik, skyndar sig att uppskrifwa dem, och detta
arbete är allmänt kändt under namn af: _la Sonate du diable_.
-- Joseph II, tyska rikets kejsare, drömde, ännu som barn, att han
swängde sig med fötterna uti stigböglor. Historien bewittnar hans
paßionerade smak för resor, hwilket denna dröm tillkännagaf.
-- Marie-Antoinette, drottning af Frankrike, såg i drömmen, under det
hon satt fången, några timmar före sitt uppwaknande, olycksdagen den 21
Januari 1793, en röd sol, -- olyckligt tecken, -- som höjde sig öfwer en
pelare, hwilken snart störtade omkull, hwilket bebådar en mäktig persons
död.
-- Jesuiten Maldonat, arbetande på kommentarier till de fyra
ewangelisterne, såg under flera nätter en man som uppmanade honom att
sluta detta arbete, ty det återstod honom få dagar att lefwa. På samma
gång wisade denne man på en del af magen, der Maldonat kände häftiga
plågor och i följd af hwilka han dog så snart han slutat sitt arbete.
-- Jean-Jaques-Roßeau drömde ofta, då han ännu war helt ung, att han war
klädd i uniform, hwilket bebådade hans ryktbarhet.
-- Natten före slaget wid Waterloo warsnade Napoleon i drömmen twå
gånger efter hwarandra en swart katt -- tecken till falskhet -- som
sprang från den ena hären till den andra. Den, hwilken katten öfwergaf,
blef nedgjord; hwilket war en sorglig spådom. -- Hwem känner icke
resultatet af bataljen den följande dagen?


A

#Accacia.# Att se en sådan är farligt. Lukten af deß blommor: bedrägeri.
#Accoucheur.# Betyder förestående lidanden.
#Accrostiche.# Försöka utöfwer sin förmåga.
#Addition.# Göra en addition: girighet.
#Adoption.# Af barn: motgångar och bekymmer.
#Advokat.# Möta en: dåliga nyheter; samtala med en: förlora en dyrbar
tid; höra honom tala: få en sämre affär på halsen.
#Afficher.# Uppsätta afficher: owänskap; läsa: lönlös möda.
#Affärer.# Hafwa dåliga affärer bebådar owäntad lycka.
#Afgrund.# Någon hastig rädsla.
#Afswärja.# Olycka drabbar den, som tycker sig afswärja sin religion.
#Agg.# Tycker man sig hysa agg till någon: gör snart slut derpå.
#Agraff.# Mycken syßelsättning.
#Akademi.# Betyder: sömn, lättja, håglöshet, farliga frestelser.
#Akrobat.# Se en sådan dansa på lina: glädje; se honom falla ner: sorg.
#Akt.# Underteckna en akt: sorgligt tecken.
#Aktris.# Se henne spela: man blir bedragen; tala med henne: fåfänga;
kurtisera henne: obetydligt nöje; älska henne: bekymmer.
#Allmosa.# Gifwa: lycka; emottaga: olycka.
#Allmänt fruntimmer.# Winst och lycka.
#Almanack.# Stora faror.
#Altare.# Se ett sådant: glädje; se det upp- och nedwändt: swårmod.
#Amazon.# Äregirig och trolös qwinna.
#Ametist.# Lysande ställning.
#Amma.# Sorg.
#Amputering.# Se en sådan werkställas: förlust af någon wän; undergå
den: förlust af egodelar.
#Anekdot.# Berätta: sqwaller; höra en: dispyter.
#Anevrism# (pulsåderbråck). Tycker man sig lida deraf: har man att wänta
bekymmer.
#Anjovis.# Lycka, som har farliga följder.
#Ankare.# Förhoppningar, som uppfyllas.
#Anklagare.# Se eller höra sin anklagare, han må hafwa rätt eller orätt,
betyder: att man skall wara försigtig.
#Anklagelse.# Inför domstol: twister och ledsnad. Om en qwinna anklagar:
frukta då någon ledsam nyhet; om det är en karl: hoppas framgång.
#Anständighet.# Wisa: anseende; brista i: offentlig wanära.
#Ansigte.# Ett leende ansigte på en ung flicka: lycka för den drömmande;
ett wackert ansigte på en ung man: stark böjelse till ett fruntimmer.
Fula eller gamla ansigten: dåliga tecken.
#Apa.# Fint bedrägeri.
#Apelsiner.# Smärta.
#Apotekare.# Akta er för en procentare eller bedragare.
#Aprikos.# Se någon betyder: bedragna förhoppningar; äta: nöje; att se
den i opaßande tid: en förestående olycka; förtorkad: sorg och bekymmer.
#Aptit.# Slägtingars eller wänners resa.
#Arbetare.# Lycka.
#Arbete.# God helsa.
#Arf.# Sorg och elände.
#Arkebusera.# Om man ser någon bli arkebuserad: skandal; se sig sjelf:
owäntad olycka.
#Arlequin.# Bli lurad af ett fruntimmer.
#Armé.# Segrande: lyckligt förebud; slagen: sorgligt.
#Arm.# Högra afskuren: en slägtinges död; wenstra afskuren: ett
beslägtadt fruntimmers död; högra och wenstra afskurna: fångenskap eller
sjukdom; bruten eller mager: sorg, enkostånd; inflammerad: rikedom genom
en älskad person; starka armar: lycka, helsa; swaga: elände; luden:
förökad rikedom.
#Arsenal.# Krig.
#Artist.# Nöje.
#Artighet.# Drömmer en man att han är artig: god hälsa; en qwinna:
lycka; en flicka: ostadighet.
#Arrende.# Underteckna ett kontrakt: förestående fara; göra upp ett:
onyttiga planer.
#Auktion.# Ögonblicklig hjelp.
#Avtomat.# Kryperi för den man ser under drömmen.
#Axel.# Inflammerad: rikedom; bruten: ledsnad; fyllig: lycka.


B

#Bad.# I klart watten: god hälsa; i grumligt watten: slägtingars eller
wänners död; se någon bada: bedröfwelse; taga bad af måttlig wärmegrad:
lycka och nöjen; stiger man in i ett alltför warmt badrum, betyder det
husliga bekymmer; kläda af sig utan att bada: öfwergående beswärligheter
mötas. Allt slags hafsbad är ett förebud till utmärkelser utan winst.
#Bajonett.# Hemska förebud.
#Bakelser.# Göra: intriger; äta: sinlig njutning.
#Bal.# Glädje och penningar.
#Ballet.# Utswäfwande nöjen.
#Balkon.# Farlig upphöjelse.
#Ballong.# Onyttiga planer.
#Band.# Sätta på sig: klokhet; taga af: bekymmer.
#Banditer.# Om de anfalla: förtröstan på egna krafter; anfaller man
sjelf: något inträffar inom kort; ser man dem blott: säkerhet i affärer.
#Banér.# Säkerhet och lycka.
#Banken.# Bedrägliga löften.
#Bankett.# Alltför dyrt köpta nöjen, som man bör undwika.
#Bankrutt.# Affärerna stå på dålig fot.
#Barn.# Trolöst förslag. Se ett barn taga bröstet, betyder sjukdom; om
den drömmandes hustru är hafwande, betyder det att barnet får dålig
hälsa; är det ett fruntimmer som drömmer, betyder det, att hon blir
hafwande med en flicka, eller också en förestående olycka; se flera barn
och tala med dem: orättwisa.
#Barnsbörd.# Lycka, om den går wäl; olycka om motsatsen. Om ett
fruntimmer tycker sig föda en goße, utan att wara hafwande, betyder det
att hon lyckas i allt; tycker hon sig föda en flicka, betyder det nöje
blandadt med smärta.
#Barnförloßning.# Om man tycker sig wara tillstädes wid en sådan,
betyder det snar lycka, som ökas efter antalet af nyfödda; är den swår:
lysande utsigter gå upp i rök.
#Barometer.# Nyttig omwexling i ens lefnad.
#Basilisk.# Olyckor förorsakade genom hemliga fiender.
#Batalj.# Wunnen: lyckligt förebud; förlorad: sorgligt.
#Bakdel.# Swart och mager: skymf och förluster; hwit och fyllig; wällust
och lycka. -- En man ser en qwinnas: lycka; en qwinna ser en mans: snar
olycka.
#Bedröfwad.# Tycka sig wara mycket bedröfwad: glädje inom kort.
#Begrafning.# Om någon tycker sig begrafwas lefwande, bör han befara en
stor olycka; är han tillstädes wid en begrafning, kan han hoppas en
farlig förening.
#Bemödande.# Hwarje dylikt betyder onyttig möda.
#Ben.# Friska och wackra: hälsa och lycka; swullna eller brutna: sorg
och olycka.
#Ben# (förmultnade). Motgångar inom kort.
#Benkläder.# Den som drömmer om wackra benkläder, gör lycka och winst;
om dåliga: motsatsen.
#Berg.# Lång resa.
#Beröm.# Utdela: lögn; erhålla: smicker.
#Besman.# Owäntade sorger, dåliga affärer.
#Betjent.# Dumt skryt.
#Bett.# Sorg eller swartsjuka.
#Beundran.# Smicker, om man sjelf blir beundrad; beundrar man andra:
ledsamhet.
#Bibliotek.# Rådplägning öfwer affärer.
#Bibel.# Att se den: förnöjsamhet; läsa deri: lugnt samwete.
#Biktfader.# Waka öfwer edra affärer.
#Biljard.# Onyttiga försök.
#Biljett.# Kärleks: lycka i kärlek; begrafnings: nyttig försigtighet;
bröllops: belåtenhet; någon bjudnings: onyttiga utgifter.
#Bin.# Betyder penningar. Om man tycker sig bli stungen, blir man
bedragen af en wän. Om man dödar dem, kommer man att förlora något;
sätta de honung, betyder det anseende och lycka; gå de in i huset:
olycka åt ens owänner.
#Biscuit.# Winst och hälsa.
#Biskop.# Mäktiga gynnare.
#Björn.# Förföljelse, om man anfalles; lycka, om han springer.
#Blad.# Sorgliga tecken.
#Bleßyr.# Af swärd: wälgerning; genom en okänd: sorg; af en warg:
trolöshet; förbinda: bewisade tjenster illa belönade; tilldela någon:
orättwisa mißtankar.
#Blind.# Tro sig blind: bedrägeri eller förlust af ett barn; se en
blind: träta.
#Blixt.# Oenighet.
#Blodbad.# Förlust af barn eller penningar.
#Blod.# Smärta; se sitt eget: arf; förlora sitt blod; smärta.
#Blodkorf.# Göra: smärta; äta: owäntadt besök.
#Blodskam.# Ryktbarhet.
#Blomkål.# Ära utan gagn.
#Blommor.# Se, hålla i handen eller lukta på: kärlek och nöjen; se hwita
blommor under oläglig tid: hinder i planer; äro de gula: olycka i
företag; röda: friskt mod; plocka: winst; emottaga: kärlek.
#Blåklint.# En ung flickas oskuld.
#Bländning.# Farliga förslager.
#Boll.# Kasta: penningar; se den flyga: dröjsmål med penning-remißer.
#Bom.# Hinder, som man stöter på, men besegrar.
#Bord.# Serweradt: öfwerflöd; afdukadt: blottställd förmögenhet.
#Bordkärl.# Af tenn, lera eller porslin: lycklig existens; af silfwer:
se _Silfwer_.
#Borgenär.# Goda affärer, men oro.
#Bock.# Brottslig kärlek.
#Brand.# Fara för döden. Lysande arf wäntar den, som tycker sig släcka
en brand.
#Bref.# Skrifwa eller emottaga: goda nyheter.
#Brinna.# Se ett eller flera hus brinna, utan att de förtäras, betyder
för fattiga, att de få arf och rikedomar; och för rika, att deras
förmögenhet wäxer; men om elden är wåldsam och hus störta tillsamman,
betyder det motsatsen; då bör man frukta motgångar, proceßer, skymf och
död; se sin säng brinna: fara och sjukdom; se tält eller möbler brinna:
förluster och trakaßeri; se en butik brinna: ruin genom handel; se
fönster brinna på framsidan af huset: broders död; på baksidan af huset:
systrars död; se dörrar brinna: hunger och död; förtäras de icke: lycka
och lång lefnad; se en menniska brännas offentligen: sjukdom; bränna
fingret: afund; bränna sig lefwande: wrede och trätor.
#Broder.# Fördelar.
#Broderi.# Äregirighet.
#Broms.# Wanära.