Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 05

| Kamfer | fri | 14 | 15 | 12 | -- | -- | -- |
| Klorkalk | » | 1618 | 2729 | 2455 | 45 | -- | -- |
| Koboltoxid | 1 kr/kg | 2 | 2 | 2 | -- | -- | -- |
| Kollodium | 2 kr/kg | 4 | 4 | 4 | -- | -- | -- |
| Kopparoxid o. kopparaska | | | | | |
| | fria | 1 | 1 | 1 | 3 | 2 | -- |
| Magnesia och dess salter | | | | | |
| | » | 264 | 459 | 1233 | 4 | 5 | 4 |
| Natron, borsyradt | | | | | | |
| | fritt | 299 | 294 | 321 | 1 | 1 | 10 |
| kaustikt | » | 2112 | 1489 | 1478 | 7 | 4 | 4 |
| kolsyradt | | | | | | |
| | » | 11898 | 13592 | 14974 | 45 | 29 | 13 |
| kromsyradt | | | | | | |
| | » | 9 | 13 | 14 | -- | -- | -- |
| salpetersyradt } | | | | | | |
| (Chilesalpeter)} | | | | | | |
| | » | 19361 | 22946 | 27174 | -- | -- | 4 |
| svafvelsyradt | | | | | | |
| | » | 17596 | 16934 | 19948 | 1 | 221 | 16 |
| svafvelsyrligt o. undersvafvelsyrligt} | | | |
| | » | 396 | 181 | 226 | -- | -- | -- |
| ättiksyradt | | | | | | |
| | 10 ö/kg | 34 | 55 | 42 | -- | -- | -- |
| Nitrobenzol | 10 ö/kg | 60 | 47 | 68 | -- | -- | -- |
| Paraffin | fri | 1103 | 1341 | 1680 | -- | -- | -- |
| Saltsyra | » | 2008 | 2418 | 2794 | -- | -- | -- |
| Stearin (-syra) | | | | | | |
| | 9 ö/kg | 52 | 179 | 183 | -- | -- | -- |
| Svafvel | fritt | 18248 | 18631 | 22745 | 4 | 4 | 12 |
| Tennsalter | fria | 1 | 2 | 2 | -- | -- | -- |
| | | | | | | | |
|Färger o. färgningsämnen: | | | | | |
| | | | | | | | |
| Anilin, alizarin o. a. tjärfärger | | | | |
| | fria | 674 | 839 | 778 | 1 | 3 | 2 |
| Indigo, kochenill m.m. | | | | | |
| | » | 53 | 46 | 47 | -- | 1 | -- |
| Smör- o. ostfärg | | | | | | |
| | » | 15 | 12 | 14 | -- | -- | -- |
| Blyhvitt | fritt | 511 | 513 | 559 | 13 | 10 | 23 |
| Zinkhvitt | » | 3032 | 3091 | 3691 | 17 | 14 | 38 |
| Bronspulver | » | 18 | 11 | 15 | 1 | 1 | 1 |
|[†]Andra färger och färgningsämnen | | | | |
| | div. | 1648--| 1554--| 1407--| 62--| 49--| 80--|
| | | | | | | | |
|[†]Kemiska preparat ej spec. | | | | | |
| | 15 % | 593--| 749--| 788--| 1920--| 1635--| 1352--|
|[†]Fosforsyra | 5 % | 8--| 3--| 3--| -- | -- | -- |
|[†]Lapis | 5 % | 17--| 18--| 28--| -- | -- | -- |
|[†]Lerjordshydrat | | | | | | |
| | fritt | 25--| 24--| 9--| 17--| 6--| -- |
|[†]Sackarin | » | 3--| 8--| 24--| -- | -- | -- |
|[†]Vitriol | 10 % | 17--| 24--| 18--| 349--| 492--| 235--|
|[†]Apoteksvaror, ej förut upptagna | | | | |
| | fria | 586--| 808--| 704--| 7--| 4--| 8--|
| | | | | | | | |
|Metaller oarb. ell. någ. arb. | | | | | |
| | | | | | | | |
|Järn och stål: oarb. inkl. stänger, plåt och valstråd | | |
| | div. | 108927| 109110| 129415| 306346| 369918| 379300|
| räls, fasonjärn o. bult | | | | | |
| | » | 88172 | 85136 | 70529 | 151 | 110 | 324 |
| rör | » | 18561 | 20530 | 21406 | 10081 | 11046 | 13890 |
| spik | » | 218 | 166 | 140 | 4171 | 5374 | 5933 |
| tråd, dragen | » | 3246 | 1624 | 1229 | 1825 | 1582 | 2748 |
| gröfre gjutgods | | | | | | |
| | » | 1544 | 2310 | 3285 | 1177 | 1313 | 1439 |
| | | | | | | | |
|Koppar och legeringar: oarb., plåt o. stänger | | | |
| | » | 6976 | 6482 | 8898 | 1396 | 2654 | 2662 |
|Zink, oarb. plåt och tråd | | | | | |
| | fria | 3705 | 3765 | 4484 | 332 | 294 | 410 |
|Bly, oarb. plåt och tråd| | | | | | |
| | » | 2849 | 2823 | 3457 | 270 | 512 | 531 |
|Tenn, oarb. | fria | 719 | 595 | 819 | 46 | 34 | 51 |
| | | | | | | | |
|Antimon eller spetsglans | | | | | |
| | fria | 67 | 67 | 94 | 4 | 3 | 5 |
| | | | | | | | |
|Råämnen etc: | | | | | | | |
| | | | | | | | |
| Asbest | fri | 356 | 140 | 288 | 16 | 2 | 2 |
| Asfalt, nativ eller konstgjord | | | | | |
| | » | 6243 | 4760 | 7134 | --| --| --|
| Ben, oarb. | » | 3167 | 2106 | 2703 | --| --| --|
| Blyerts (grafit) | | | | | | |
| | » | 213 | 205 | 255 | 7| 23| 12|
| Fosfat, rå, o. ej spec. gödningsämnen | | | | |
| | » | 66401 | 73279 | 71769 | --| --| --|
| Färg- o. garfträ etc. | | | | | | |
| färgträ | fritt | 747 | 944 | 181 | --| --| --|
| quebrachoträ | | | | | | |
| | » | -- | -- | 4186 | --| --| --|
| galläpplen | fria | 13 | 18 | 16 | --| 3| 3|
| garfskidor | fria | 850 | 1058 | 1320 | --| --| --|
| bark i m³ | fri | 1604 | 3901 | 2127 | 10414| 11258| 6792|
| Gummi, nativt, alla slag | | | | | |
| | fritt | 269 | 230 | 299 | --| --| --|
| Glasskärf | fri | 2147 | 1552 | 1940 | 166| 226| 101|
| Jordarter, kritjord, trippel etc. | | | | |
| | fria | 291 | 666 | 236 | 377| 86| 11|
| Klorkalium | fritt | 1594 | 1296 | 1986 | 22| --| --|
| Kalisalter, andra Stassfurter | | | | | |
| | fria | 59750 | 71102 | 75858 | --| --| --|
| Kautschuk o. guttaperka, oarb. | | | | | |
| | fria | 634 | 829 | 809 | --| --| --|
| Kinabark | fri | 1 | 1 | 1 | --| --| --|
| Koksalt, raff. bords- | | | | | | |
| | fritt | 4615 | 3889 | 3700 | 2| --| 9|
| andra slag i m³ (1 m³=c:a 0,97 ton) | | | | |
| | » | 86842 | 90389 | 91073 | --| --| --|
| Korkbark och korkämnen | | | | | | |
| | fri | 2458 | 2472 | 2155 | --| --| --|
| Kork, bearb. | div. | 61 | 37 | 35 | --| --| --|
| Krita, malen i m³ | | | | | | |
| | fri | 1012 | 1331 | 1078 | 220669| 77| --|
| malen, slammad i ton | | | | | | |
| |1,00 kr | | | | | | |
| | /100 kg | 72 | 59 | 68 | 3516| 6828| 7227|
| Linfrö | fritt | 19648 | 20304 | 20298 | --| --| --|
| Mineral, div. ej spec. | | | | | | |
| | fria | 54508 | 90588 | 83328 | 2041| 2153| 1674|
| Järnmalm | fri | -- | -- | -- |3065522|3316627|3661218|
| Kopparmalm | » | -- | -- | -- | 748 | 2136 | 1841 |
| Zinkmalm | » | -- | -- | -- | 44259 | 51765 | 45380 |
| Nikt | » | 5 | 7 | 6 | -- | -- | -- |
| Slagg, ej gödn. ämne | | | | | | |
| | » | 50 | 15 | 94 | 27767 | 20480 | 26768 |
| Smärgel | » | 221 | 271 | 284 | 1 | 1 | -- |
| Tenn o. blyaska | | | | | | |
| | » | 74 | 37 | 45 | 6 | 22 | 68 |
| Tungspat | » | 392 | 264 | 559 | -- | 1 | 10 |
| Stenkol | | | | | | | |
| {i m³ | fria |4209782|4121856|4648605| 756 | 531 | 1690 |
| {i ton (om 1 m³ = 0,8 ton) | | | | | |
| | fria |3367826|3297485|3718884| -- | -- | -- |
+--------------+---------+-------+-------+-------+-------+-------+-------+
[Anmärkning *: Där icke annorlunda angifves.]
[Anmärkning †: Andra färger ... Apoteksvaror: värde i tusental
kronor.]
* * * * *
* * * *
Den officiella statistiken måste begagnas med försiktighet, om
missuppfattningar skola kunna undvikas. Uti afdelningen »Fabriker och
handtverk» förekomma nämligen en del dubbelräkningar. En fabrik
tillverkar per år t.ex. 5000 ton svafvelsyra. Då registrerar
statistiken: 1 svafvelsyrefabrik med ett tillverkningskvantum af 5000
ton och ett tillverkningsvärde af 200,000 kr. En del af denna syra
förarbetas på samma eller annan plats till 500 ton svafvelsyrad
ammoniak. Då registrerar statistiken: 1 svafvelsyrad-ammoniakfabrik med
ett tillverkningskvantum af 500 ton och ett tillverkningsvärde af 94,000
kr. Det är nu tydligt, att uti detta senare värde ligger också värdet
för den svafvelsyra, som åtgått vid tillverkningen af den svafvelsyrade
ammoniaken. Då sedan för hvarje grupp samtliga tillverkningsvärden
summeras, så ingår följaktligen uti summan dubbelt värde för en del af
svafvelsyran. Om vidare en del af den svafvelsyrade ammoniaken
förarbetas t.ex. till kaustik ammoniak, så kommer värdet af den här i
fråga kommande delen af svafvelsyran att för tredje gången införas uti
samma kolumn.
Detta exempel rör förädlingsprodukter, hvilkas värde i endast ringa mån
inverkar på gruppens slutsumma. Annorlunda ter sig saken däremot t.ex.
uti grupp 1, hvars totalsumma innefattar _både_ råsocker och raffineradt
socker, _både_ råsprit och renad sprit, samt uti grupperna 5 och 6, där
värdet af papper upptages på samma gång, som värdet af den till papperet
förbrukade cellulosan.
Vår exports och imports fördelning på de olika länderna får heller icke
tagas så strängt »efter ordalydelsen». Ett par exempel äro nog för att
belysa detta. Varor, som vi från Tyskland importera öfver Antwerpen,
upptagas i statistiken såsom importerade från Belgien, och varor, hvilka
vi exportera till Tyskland öfver Rotterdam, upptagas såsom exporterade
till Holland.
Af de här upptagna statistiska tabellerna framgår hurusom kemien
tillämpas på de mest skilda områden. Uti icke färre än sex grupper af
Sveriges officiella statistik för industri finna vi kemiska
tillverkningar. I följd af att uppgifterna från den kemiska industrien
äro så skingrade, blir det oftast grupp 9: kemiska preparat, som
betraktas såsom omfattande hela vår kemiska industri. En fullt korrekt
uppdelning är emellertid ingalunda lätt att åstadkomma. Vanligen har
hvart och ett lands statistik sin särskilda gruppindelning.
På grund af dessa omständigheter har uti ofvanstående tabeller siffrorna
för de upptagna industrigrenarne icke blifvit sammanförda till en
slutsumma.

*Öfversikt af Sveriges produktion.*
Granskar man vårt lands officiella statistik, så finner man snart, att
vi icke ha någon egentlig kemisk storindustri af det slag, som t.ex.
i Tyskland så benämnes. Nästan de enda fabrikationer, som kunna räknas
till denna kategori, äro _svafvelsyra_ och _salpetersyra_, hvaraf i
Sverige årligen tillverkas för c:a 2¼ millioner kronor.[24]
[Anmärkning 24: Siffrorna här gälla åren 1904-06.]
Större delen af svafvelsyran förbrukas på resp. tillverkningsplatser för
produktion af _superfosfat_, hvaraf 1905 vid 6 fabriker 133,000 ton med
ett värde af 7 ⅓ millioner kronor tillverkades. Dessa fabriker täcka nu
landets behof och börja söka att exportera. Ännu 1904 infördes 11,000
ton superfosfat mot endast 2,000 ton 1906. Utförseln utgjorde 1904
endast 1 ton, men 1906 4,500 ton.
Salpetersyran tillverkas och användes af dynamit- och krutfabrikerna i
blandning med koncentrerad svafvelsyra för nitrering af glycerin,
cellulosa eller bomull. Som svafvelsyran härvid helst bör vara alldeles
vattenfri, d.v.s. hålla 100 % monohydrat, och sådan icke tillverkas i
Sverige, så lära dynamitfabrikerna importera en del rykande svafvelsyra
och blanda denna till den genom koncentration af kammarsyra erhållna,
c:a 95-procentiga svenska svafvelsyran.
Någon _soda_-fabrik finnes icke i Sverige, utan landets behof, c:a
15,000 ton soda och 2,000 ton kaustikt natron, fylles i hufvudsak från
Tyskland. Några fabriker, som vanligen benämnas sodafabriker, tillverka
endast kristalliserad soda af importerad vattenfri. Den enorma
konsumtionen af soda i alla länder har sin förnämsta grund däri, att
sodan dels såsom sådan utgör en oumbärlig hushållsartikel, dels att den
utgör råmaterialet till den lika oumbärliga tvålen.
Sveriges _tvål_-produktion uppgår i rundt tal till 4,000 ton och
produktionen af _såpa_ till 16,000 ton pr år, med ett sammanlagdt värde
af 6¼ millioner kronor. Tvålfabrikerna förmå, märkvärdigt nog, icke
fullt fylla landets behof, men detta beror möjligen därpå, att
tullskyddet icke är fullt effektivt eller därpå, att vissa
specialkvaliteter icke tillverkas i Sverige.
Om tvål och såpa har sagts, att konsumtionen däraf kan utgöra mått på
ett lands kultur. Utan att dock närmare ingå på Sveriges läge i detta
hänseende, må här blott påpekas det faktum, att de kulturstater, som
icke tillverka nödvändighetsvaran soda, bli allt färre. Äfven det andra
råämnet för tvål och såpa, fettet, importeras. Utländska tvål- och
såpfabriker lära sedan några år ofta få offerter å ett fett, som går
under diverse benämningar, och hvilket lär tillverkas genom extraktion
af latrin. Det torde ännu icke vara närmare kändt i hvad hänseende
sådant fett skiljer sig från t.ex. benfett, kadaverfett och dylikt, men
det är att hoppas, att de svenska fabrikanterna veta hvad de köpa.
_Ammoniumsulfat_ tillverkas vid de större gasverken, och dessa synas
förmå täcka landets nuvarande behof af detta gödslingsämne, som i
Sverige, i motsats till hvad i utlandet är fallet, ännu icke vunnit
någon större användning. Öfriga ammoniumsalter importeras ännu.
Den starka elektrokemiska flodböljan på 1890-talet medförde för Sverige
två fabriker för _klorat_, en för _kaustik kalilut_ och _klorkalk_, samt
tre för _kalciumkarbid_, alla baserade på vattenkraft. Kloratfabrikerna
täcka landets för tändsticksindustrien icke obetydliga behof och
exportera dessutom ungefär lika mycket. Klorkalkfabriken, som icke
särskildt återfinnes uti statistiken, har, utan tullskydd som den varit,
tydligen icke förmått värja sig mot den utländska konkurrensen, ty af
klorkalk importeras alltfort mellan 2 och 3 tusen ton och af kaustikt
kali lika mycket, båda hufvudsakligen från Tyskland. Det är
såpfabrikerna, som förbruka kalit, och pappersbruken,
cellulosafabrikerna, färgerier och blekerier, som använda klorkalken.
Kalciumkarbidfabrikerna täcka landets behof och exportera betydliga
mängder, men statistiken häröfver är ofullständig.
_Svafvelsyrad lerjord_ tillverkas vid en fabrik af svensk lera och
svafvelsyra och vid en annan af importeradt aluminiumhydrat och
svafvelsyra. Den användes i hufvudsak vid pappersbruken för papperets
limning, hvartill i genomsnitt c:a 4 kg. per 100 kg. papper åtgår, men
äfven vid färgning och vid garfning. I utlandet har den ock kommit till
användning för rening af afloppsvatten från städer, fabriker etc.
Artikeln i fråga åtnjuter ett måttligt tullskydd, men ännu importeras
mellan 1 och 2 tusen ton årligen, hvilket möjligen har sin grund däri,
att tillräcklig mängd af nöjaktigt järnfri vara för färgerier och för
finare papper ännu icke tillverkas inom landet.
Enligt statistiken finnas tre _vattenglas_-fabriker i Sverige och en
smula tullskydd ha de ock, men icke desto mindra importeras flera hundra
ton vattenglas, hvilket, om statistiken är riktig, förefaller
oförklarligt. Vid det nuvarande höga priset på harts har det gamla
förslaget att limma papper med vattenglas ånyo kommit på tal, men i vårt
land torde man ännu icke ha gjort något praktiskt försök i denna
riktning.
Fabrikerna för _krut_- och _sprängämnen_ täcka ungefär landets behof,
men någon afsevärd export förekommer icke.
_Stearinljus_-fabrikerna, som ha en årstillverkning på c:a 2,500 ton,
täcka ungefär behofvet, men deras _glycerin_-tillverkning är
otillräcklig. Någon afsevärd export af ljus förekommer icke. Produkten
synes ha försämrats på senare tiden. Månne paraffin tillsättes?
Harts eller kolofonium får väl knappast anses såsom en kemisk artikel,
utan såsom en naturprodukt. Däraf importeras årligen c:a 6 tusen ton.
Detsamma kommer från Amerika, men för inköp och transport låta vi
betjäna oss af tyskame, hvarigenom varan gifvetvis icke blir billigare.
Det användes för limningen af papper äfvensom någon del till tvål och
såpa. De båda i statistiken upptagna hartsfabrikerna tillverka sannolikt
bryggarharts (för hartsning af ölfat). En vid en cellulosafabrik på
senare tiden upptagen utvinning af ett flytande harts ur träet torde
ännu icke ha blifvit skönjbar i statistiken.
Sveriges gasverk förmå icke fullt täcka behofvet af _stenkolstjära_. Af
ur sådan tjära vunnen _stenkolsolja_ eller _kreosotolja_ (som användes
för impregnering af slipers) samt karbolsyra importeras öfver 5 tusen
ton pr år tullfritt från Danmark och England.
Behofvet af _lim_ täckes i det närmaste af landets egen produktion, men
export förekommer icke. _Oljor, talg_ och annat fett importeras i
kolossala mängder. _Mineraloljorna_ intaga främsta rummet med en import
af c:a 100 tusen ton, i hufvudsak direkt (från Amerika c:a 50 tusen ton
och från Ryssland c:a 20 tusen ton), men en icke obetydlig del genom
våra kära mellanhänder Danmark och Tyskland. Andra oljor införas till en
mängd af inemot 15 tusen ton och talg till c:a 6 tusen ton. Enligt
statistiken har importen af den tullskyddade _linoljan_ (inkl. rof- och
rapsolja) minskats från 700 ton 1904 till 200 ton 1906 och den inhemska
produktionen är i stigande. Importen af råmaterialet, linfrö, har under
de nämnda tre åren hållit sig ungefär konstant vid 2 tusen ton, och man
kunde häri vilja spåra ett uppspirande af linodlingen i Sverige, men
tyvärr är det knappast så, ty importen af lin stiger. Af statistiken
framgår äfven, att vi täcka vårt behof af lin i hufvudsak från Ryssland,
men af linfrö från Sydamerika.
Bland _trädestillationsprodnkter_ upptar statistiken under »beck och
beckolja» en import på 4 tusen ton och däröfver, men antagligen utgöres
större delen häraf af billigt stenkolsbeck, som användes bland annat för
brikettering af stenkolsstybb. Af _trätjära_ exporteras 4 till 8 tusen
ton vid en import af 1 tusen ton, hufvudsakligen från Finland. Större
delen af trätjäran är tillverkad af furustubbar i tjärdalar och utan
tillvaratagande af andra vid denna torrdestillation med röken bortgående
ämnen. Denna tjära är oftast af ljusbrun färg och af gammalt högt
skattad på världsmarknaden, där den går under namn af »svensk trätjära»
eller »Stockholm Tar».
I Sverige förbrukas årligen för järntillverkningen omkring 4½ millioner
kubikmeter _träkol_, hvilka hufvudsakligen (till c:a 85 %) produceras i
milor i skogarna, utan att något af de därvid med milröken bortgående
ämnena tillvaratagas. Af den nämnda kolkvantiteten återfinnes i
statistiken 2¾ millioner m³ under rubriken »träkolsverk». Endast några
få af dessa verk kola rationellt i ugnar eller retorter under
tillvaratagande af biprodukter, men intresset härför är i stigande på
grund af järnverkens alltmera trängande behof af billigare träkol. Ett
par hundra ton _träsprit_ exporteras årligen och en ökning är
märkbar.[25] En annan biprodukt är _ättiksyrad kalk_, hvaraf också c:a
1½ tusen ton exporteras. (Denna produkt angifves icke särskildt i
statistiken, utan är antagligen upptagen under klumprubriken »kemiska
preparat ej specificerade».) Den af vanlig kolved ur kolugnen eller
retorten erhållna tjäran är af mörk färg och har en mot stubbtjäran
något afvikande sammansättning. Den samma har särskildt värde för
träkonservering. Den enda firma i landet, som i större skala sedan flera
år utvinner dessa biprodukter vid tillverkning af träkol för hyttändamål
är Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag. En hel del andra
experimentera med nya kolugnstyper och metoder.
[Anmärkning 25: Träspriten återfinnes i statistiken under
»Spirituösa och andra dryckesvaror m.m.»(!)]
Vid torrdestillation af kolved utvinnes på ett par ställen äfven en
mindre mängd _terpentinolja_. Vid ett par cellulosafabriker har man
äfvenledes börjat tillvarataga denna olja ur träet. Äfven vid de s.k.
träoljefabrikerna tillverkas terpentinolja medelst torrdestillation af
furustubbar i retort. Terpentinoljan från cellulosafabrikerna
afdestilleras ur träet medelst ånga och fås så ganska ren och
naturligtvis fri från tjärämnen. Den vanliga stubbterpentinoljan går i
Tyskland under namn af »Kienöl» och kommer mestadels från Ryssland. Den
i Sverige tillverkade terpentinoljan räcker icke att täcka landets
behof, utan ca 400 ton importeras årligen. Något mer än hälften häraf
kommer från Frankrike, resten sannolikt från Amerika fastän genom tyska
och danska mellanhänder. Fransk och amerikansk produkt skall vara
framställd genom destillation af kåda insamlad på växande skog, men det
är numera rätt svårt att få en ren och oförfalskad vara, ty den
uppblandas ofta med stora mängder mineralolja, ja, stundom säljes ett
särskildt slag af fotogén (Borneo-petroleum) efter lämplig »parfymering»
såsom terpentinolja. Då god fransk eller amerikansk terpentinkåda
destilleras, så erhålles såsom återstod 70 à 80 % harts (kolofonium).
Priset på stubbterpentinolja är endast c:a hälften af den äkta franska
eller amerikanska varans pris.
_Trämassa_, hufvudsakligen s.k. kemisk, framställd enligt sulfit- och
sulfat-metoderna, är näst trä och järn Sveriges förnämsta exportartikel
och produktionen är starkt i stigande. Produktionsvärdet utgjorde 1896
kr. 18 millioner och 1905 kr. 52 millioner. Exportvärdet utgjorde 1906
c:a 50 millioner kronor. Exporten af _papper_ är ock betydligt och ökas
likaledes. Exportvärdet utgjorde 1906 c:a 30 millioner kronor.
_Cement_ exporteras i stor och stigande skala. _Glas_ exporteras, men
kvantiteten har minskats något under senaste åren, sannolikt i följd af
de långvariga strejker, som förekommit.
Produktionen af _socker_ täcker behofvet, men nämnvärd export förekommer
icke. _Sprit_-tillverkningen täcker synbarligen behofvet af det råa
berusningsmedlet brännvin, men de »finare» medlen, »förädlad» sprit,
importeras i ganska betydliga kvantiteter. De senare slagen _måste_
antagligen komma från utlandet för att vara »fina» nog.[26]
[Anmärkning 26: Konsumtionen af brännvin, omräknadt till liter
absolut alkohol per innevånare, utgjorde i följande länder:
1830 1898
Sverige 27,1 3,9
Tyskland -- 4,4
Frankrike -- 4,3
Österrike-U. -- 3,5
England -- 2,2
Danmark -- 9,4
Ryssland -- 7,1
Norge 8 1,7
Dessa siffror äro hämtade ur _Ost_, Techn. Chemie, där Sverige
glänser med nämnda rekordsiffra.]
Af _stärkelse_ importeras en mindre mängd. Af _margarin_ exporteras
något litet.
En fabrik för _garfextrakt_ har uppstått, men ännu icke förmått i någon
mån minska den stora importen. I fråga om garfämnen är statistiken
mycket missvisande. Garfextrakterna äro antagligen upptagna under
rubriken »garfsyra», hvars årsmängd uppgår till öfver 4,000 ton. Värdet,
kronor 1 pr kg. eller 4 millioner kronor pr år, är dock tydligen
alldeles för högt. Medelvärdet af de många olika slagen garfextrakter
torde knappast vara öfver 20 öre pr kg. och årsvärdet sålunda endast
inemot 1 million kronor.
Detta är ungefär hvad vi ha af kemisk industri i vårt land. För
jämförelse må nämnas, att Tysklands kemiska industris årliga
produktionsvärde närmar sig 1,500 millioner mark och sålunda öfverstiger
sammanlagda beloppet af Sveriges _samtliga_ industrigrenars
produktionsvärde. Men om vår kemiska industri än är obetydlig, så kan
den dock sägas vara en god början, och goda ansatser till en stor
utveckling saknas icke.
* * * * *
* * * *


*IV. Några utvecklingvillkor för kemisk industri i Sverige.*

Såsom af det föregående framgår hade Tyskland vida sämre förutsättningar
för kemisk industri än England, men har nu icke desto mindre gått förbi
både detta land och alla andra. Sveriges förutsättningar stå knappast
efter Tysklands, utan äro för åtskilliga grenar bättre. Utvecklingen
kommer hos oss helt visst att gå sina egna vägar, men vi ha likväl många
lärdomar att hämta från utlandet.
Af de engelska, franska och amerikanska uttalanden, som i det föregående
blifvit anförda, kunna vi på vårt eget land tillämpa en hel del. Vi
kunna sålunda säga, att för den kemiska industriens framgång i Sverige
fordras _kunskaper_ och _energi_ både hos kapitalisten, som startar
företaget och mobiliserar kapitalet, hos ingeniören, som planlägger,
leder och utvecklar produktionen och hos köpmannen, som skaffar afnämare
till produkten. Men det fordras mera, ty äfven med dessa egenskaper
komma de nämnda icke långt, om de icke möta _förstående från
statsmakternas sida_.
Det är gifvetvis af allra största vikt, att det finnes möjligheter för
inhämtandet af nödiga kunskaper, och att sättet för dessa kunskapers
meddelande är det bästa. Öfverallt inses mer och mer, att allt hvad
läroanstalter heter med nödvändighet måste forma sig efter lefvande
lifvet. Äfven i vårt land pågår på detta område ett omdaningsarbete,
hvilket, man får hoppas, skall bära goda frukter, såvida icke en
kortsynt och planlös reformifver eller maktlystet partisinne snedvrider
detsamma.
Planlöst arbete är oftast till ingen nytta, och det är därför på tiden,