Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 02

Total number of words is 3291
Total number of unique words is 1294
20.2 of words are in the 2000 most common words
25.4 of words are in the 5000 most common words
29.0 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
föremål för en icke mindre stor och lönande tillverkning. Tysklands, ja,
hela världens största kemiska fabriksetablissement, _Badische Anilin- &
Soda-Fabrik_ i Ludwigshafen a/Rh., tillverkar sålunda i hufvudsak
organiska ämnen, nämligen tjärfärger eller, som de vanligen kallas,
anilinfärger. De olika grupperna af dessa färger äro: anilin-,
alizarin-, azo-, naftol- resorcin-, gallussyrefärger samt indigo.
Råmaterialierna, benzol, toluol, antracen, naftalin och fenol härstamma
samtliga från stenkolstjäran. Det första anilinfärgämnet, mauvein eller
anilinviolett, upptäcktes 1856 af engelsmannen _Perkin_, assistent hos
den store tyske kemisten _A. W. Hofmann_. Föranledd af _Liebig_ hade
_Hofmann_ redan 1843 börjat en undersökning af stenkolstjäran, ur
hvilken han 1845 isolerade benzol, modersubstansen till en lång rad af
färgämnen och en oändlig mängd andra organiska ämnen. Benzol var redan
förut af _Faraday_ 1825 funnet uti kondensat af oljegas. År 1849 började
_Mansfield_ i stort tillverka benzol ur stenkolstjära. De första
anilinfärgfabrikerna uppstodo mot slutet af 1850-talet i England och
Frankrike. Först i midten af 1860-talet upptogs tillverkningen i
Tyskland.
Genom nitrering af benzol erhålles nitrobenzol (mirbanolja) och genom
dennas reduktion, vanligen medelst järn och saltsyra, erhålles anilin
(amidobenzol, fenylamin). Genom nitrering af toluol och därpå följande
reduktion erhålles på samma sätt toluidin. Medelst oxidation af en
blandning af anilin och toluidin erhålles anilinrödt (fuxin, rosanilin),
hvilket i stort framställdes först af _Verguin_ i Lyon 1859.
Oxidationen af anilinoljan (blandningen af anilin och toluidin) utfördes
i början med hjälp af arseniksyra. Härigenom blef dock färgämnet starkt
arsenikhaltigt, hvilket, såsom man senare fann, kunde få hälsofarliga
följder, om fuxinfärgade tyger användes till kläder etc. Man öfvergick
därför till andra oxidationsmedel, och numera torde det bekväma sättet
med arseniksyra endast sällan komma till användning. (Bäst är dock att
vara på sin vakt, ty för exportgods behöfver egna landets lagar icke
följas).
Anilinfärgfabrikerna utgå icke från själfva stenkolstjäran, utan köpa
benzol, toluol, antracen, naftalin och fenol från andra fabriker, hvilka
såsom specialitet ur tjäran utvinna dessa ämnen. Ja, t.o.m. nitrobenzol,
anilin och toluidin tillverkas ofta af specialfabriker.
En åldrig chef för en tysk kemisk fabrik yttrade en gång vid en festlig
tillställning till de närvarande damerna, att har en fabrikant af
kemiska produkter vunnit kvinnan såsom afnämare, så är afsättningen
tryggad och framgången gifven. Sådana produkter kunna framför andra
sodan och anilinfärgerna sägas vara. I fråga om de senare är dock
konsumenten stundom något nyckfull. Anilinfärgfabrikerna ha nämligen att
räkna med modets växlingar. Den ena tiden röner ett visst färgämne en
oerhörd efterfrågan, men någon tid senare vill ingen mer ha det.
Förbrukningen af de mera äkta färger, som användas för tyger till
männens kläder, håller sig betydligt stabilare. För manskläder i
allmänhet, men i synnerhet för militärkläder, har af gammalt det
hållbara indigofärgämnet blifvit med förkärlek användt. Med detta kan
erhållas de mest olika nyanser, från mörkaste blått, som knappast kan
skiljas från svart, till ljusaste himmelsblått. Indigo erhölls tills för
några år sedan uteslutande af indigoväxten, hvilken för detta ändamål
odlades å kolossala plantager i synnerhet i Ostindien, men tillverkas
numera syntetiskt.

*Indigosyntesens tekniska utveckling.*
Detta ämne skall här något utförligare behandlas, dels emedan indigo är
ett så utomordentligt viktigt färgämne och dels emedan man härigenom får
en god föreställning om arten af de hithörande kemiska fabrikernas
verksamhet. Härvid följes i hufvudsak ett föredrag af verkställande
direktören vid Badische Anilin- & Sodafabrik, D:r _Brunck_, hållet år
1900 i Chemische Gesellschaft i Berlin och refereradt uti Ch. Ind. 1901:
19[9].
[Anmärkning 9: Samt uti T. T. K. 1903: 14.]
År 1880 framställde professor _A. von Baeyer i_ München indigo på
syntetisk väg af ortonitrofenylpropiolsyra. Anilinfärgfabriken i
Ludwigshafen äfvensom _Farbwerke vorm. Meister, Lucius & Brüning_ i
Höchst försäkrade sig genast om licens å von Baeyers patent. Snart
visade sig dock, att framställningskostnaderna blefvo för höga, så att
man på denna väg icke kunde konkurrera med naturlig indigo. Sjutton år
dröjde det, innan fabriken i Ludwigshafen med sin stab af teoretiskt och
praktiskt väl skolade män hunnit utarbeta en tekniskt fullt brukbar
metod.
För 1 kg indigo fordrade den v. Baeyerska metoden såsom utgångsmaterial
4 kg toluol. Detta ämne vinnes ur stenkolstjäran samtidigt med benzol,
men i ringare mängd. På 4 delar benzol erhålles endast 1 del toluol. Den
från benzolfabrikerna i marknaden kommande toluolen hade redan förut
funnit full användning för andra ändamål, och om nu produktionen däraf
skulle stegras för att tillfredsställa en nytillkommen konsument, så
skulle den samtidigt erhållna stora mängden benzol näppeligen kunna
finna afnämare. År 1900 utgjorde världsproduktionen af benzol c:a 24,000
ton och af toluol 6,000 ton. Denna toluolmängd skulle, om den varit fri,
endast räckt till att täcka på sin höjd ¼ af världskonsumtionen af
indigo. Det var sålunda klart, att man måste gå ut från ett annat
råmaterial och 1890 kom _Heumann_ till hjälp med sin indigosyntes genom
smältning af fenylglykokoll eller fenylglykokollortokarbonsyra med
kaustikt kali. De ofvannämnda båda fabrikerna försäkrade sig om rätten
att utöfva äfven denna uppfinning och begynte ett intensivt arbete på
dess praktiska genomförande. Kunde vägen gå öfver fenylglykokoll, så
blefve råmaterialierna: benzol resp. anilin, ättiksyra, klor och alkali,
och man behöfde icke befara råämnesbrist. Snart framträdde emellertid
andra svårigheter. Utbytet blef otillfredsställande. Nu slog man in på
den andra af _Heumann_ föreslagna vägen öfver antranilsyrans glykokoll.
Men det vanliga utgångsmaterialet för antranilsyran, ortonitrotoluol,
kunde icke komma i fråga. På en af _A. W. Hofmann_ lagd grund hade
emellertid ett par andra forskare funnit, att man öfver ftalsyra kunde
komma till antranilsyra. Härmed kom man öfver till det ofantligt mycket
utsiktsfullare naftalinet såsom råmaterial för indigo.
Af den totala mängden stenkolstjära, hvilken såsom biprodukt erhålles
vid tillverkning af koks för masugnsdrift etc., äfvensom vid
lysgastillverkning, förarbetas sannolikt omkring två tredjedelar på
benzol och andra kolväten. Dessa ⅔ torde innehålla 40-50,000 ton
naftalin, men häraf utvanns hittills endast c:a 15,000 ton, emedan
afsättning för större mängder saknades. Minst 25,000 ton naftalin per år
kunde sålunda utan svårighet göras disponibla för indigotillverkningen,
och detta kvantum är mer än tillräckligt för tillverkning af
världsmarknadens indigobehof.
Fabriken i Ludwigshafen hade utarbetat och sedan 20 år användt en
utmärkt metod att genom oxidation af naftalin medelst kromsyra
framställa ftalsyra för andra ändamål, men för indigo visade sig denna
metod för dyr. Då lyckades en af verkets många i dess vetenskapliga
laboratorium arbetande kemister framställa ftalsyra medelst upphettning
af naftalin med högkoncentrerad svafvelsyra. Genomförandet af denna
metod i praktiken vållade dock till en början betydliga svårigheter, och
de uti dylikt arbete väl tränade kemiska och mekaniska ingeniörerna
måste uppbjuda all sin skarpsinnighet. Konstruerandet af fullt lämpliga
och hållbara apparater var icke den minsta svårigheten.
Svafvelsyrefrågan var ock af afgörande betydelse. _Rykande svafvelsyra_
tillverkades vid olika fabriker på olika sätt. Bland andra metoder hade
äfven en af _Winkler_ 1875 angifven kontaktmetod medelst ren
svafvelsyrlighet och syre öfver platinasvamp blifvit försökt. Dessa
metoder voro dock omständliga och produkten förblef dyr. Nu började
Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen undersöka, huruvida
Winklers metod möjligen kunde förbättras, och af dessa försök framgick
det inom svafvelsyretekniken epokgörande, af _Knietsch_ utarbetade
_kontaktförfarandet_, som möjliggör att kisugnsgas och luft medelst
platinerad asbest tillverka svafvelsyreanhydrid och rykande svafvelsyra.
Denna metod, hvilken sålunda framkom så att säga såsom en biprodukt vid
det stora indigoproblemets bearbetning, har redan blifvit allmänt införd
för tillverkning af anhydrid och rykande svafvelsyra och konkurrerar
äfven ganska framgångsrikt med blykammarmetoden på platser, där
uteslutande koncentrerad syra behöfves.
Med denna betydande uppfinning hade nu fabriken i Ludwigshafen lagt den
solidaste grund för sin indigofabrikation. Icke nog därmed, att den nu
tillverkar sin rykande svafvelsyra på billigaste sätt, utan den
regenerar den vid indigotillverkningen förbrukade syran genom att leda
den vid naftalinets oxidation uppstående svafvelsyrligheten (hvilken år
1900 utgjorde icke mindre än 35-40,000 ton) blandad med luft till
kontaktapparaten. Uti en ständig cirkelprocess tjänar denna
svafvelsyrlighet sålunda att öfverföra luftens syre till naftalinet.
Härmed ha vi dock blott sett första om ock viktigaste steget på
indigosyntesens väg. Af hjälpmaterialier behöfvas ytterligare: klor,
kaustikt alkali och ättiksyra. Kloren behöfves, utom för oxidation af
ftalimid till antranilsyra, äfven för klorering af ättiksyran. Fabriken
i Ludwigshafen förarbetade år 1900 icke mindre än 2000 ton isättika till
klorättiksyra för indigo.
Klor och kaustikt alkali framställes i Ludwigshafen elektrolytiskt
enligt den af Chemische Fabrik Griesheim-Elektron utarbetade metoden,
hvilken befunnits bäst. Den därvid erhållna kloren är emellertid icke
nog ren, utan måste renas genom komprimering till vätska.
Som de flesta af de för indigosyntesen nödiga kemiska processerna voro
alldeles nya och i praktiken opröfvade, så gällde för hvarje särskildt
fall att komma underfund med rätta sättet för processens ledning för
ernående af bästa möjliga utbyte och renaste produkt. Särskildt var
detta fallet vid den smältprocess, då fenylglykokollortokarbonsyran
genom upphettning med alkali öfverföres till den leukoförening, som
sedan vid oxidation med luft ger indigo. Äfven för konstruktionen af
apparaterna måste under åratal experimenteras.
År 1897 hade man allt klart och beslöt utföra en anläggning för att till
en början täcka Tysklands behof, men så, att man lätt kunde utvidga
fabrikationen. Trots de noggrannaste kalkyler var risken betydlig, ty
man kunde ju icke veta, huru mycket indigoplantagerna kunde sänka
priset, och vidare förelåg ju alltid den möjligheten, att andra kunde
finna ännu billigare vägar till syntetisk indigo. År 1900 hade fabriken
i Ludwigshafen nedlagt tillhopa icke mindre än 18 millioner mark på
indigosyntesens tekniska genomförande och på anläggningen.
Några direkta siffror öfver produktionens storlek uppger direktör Brunck
icke, men man får en föreställning därom, då han meddelar, att den år
1900 redan motsvarade den mängd naturlig indigo, som kunde erhållas från
100,000 hektar jord.
Att en sådan omhvälfning icke kunde försiggå utan prisfall å produkten i
fråga är tydligt. Indigopriset hade år 1900 också sjunkit med icke
mindre än ⅓.
Direktör Brunck afslöt sitt föredrag med att framhålla, det Tyskland nu
är oberoende af utlandet i fråga om detta viktiga färgämne, och att de
millioner, som hittills årligen för detsamma vandrat ur landet, nu i
stället börja vandra åt motsatt håll.
Det är redan tydligt, att indigoodlingen går samma öde till mötes, som
krappodlingen, då alizarinfärgerna upptäcktes, och Brunck rekommenderade
åt vederbörande i indigoplantagernas stamland Ostindien, att använda de
nu friblifna indigofälten för odling af säd åt detta lands så ofta
hungrande innebyggare.
Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen tillverkar själf så långt
möjligt sina hjälpmaterialier; utom de redan nämnda äfven saltsyra,
sulfat, soda, kromat m.fl. och har genom sitt gynnsamma läge vid Rhen
fördelen af råmaterialiernas och stenkolens tillförsel på den billiga
vattenvägen.
De andra stora tjärfärgfabrikerna läto heller icke indigoproblemet
ligga. Sålunda arbetade äfven Farbwerke vorm. Meister Lucius & Brüning i
Höchst a/M. på dess lösning och kom, så vidt kändt, ungefär samtidigt
med firman i Ludwigshafen, fastän på andra vägar, till ett praktiskt
resultat. Fabriken i Höchst tillverkar nu indigo genom smältning af
formylmetylantranilsyradt kalium med kaliumhydrat och natriumamid. Det
sistnämnda ämnet erhålles genom att leda ammoniak öfver metalliskt
natrium. Härför nödigt natrium tillverkas elektrolytiskt vid en annan
fabrik, med hvilken Höchst lär ha träffat leveransaftal för längre tid
framåt.
Indigosyntesen och dess praktiska genomförande torde kunna räknas såsom
en af organiska kemiens och den kemiska teknologiens största triumfer.
Dess verkningar ha redan sträckt sig vida omkring. Den stora ekonomiska
betydelsen framgår, då man erfar, att 1897 erhölls från samtliga
plantager i världen 5000-6000 ton växtindigo, värd 80-100 millioner
mark, men 1906 hade denna produktion med anledning af den syntetiska
tillverkningen nedgått till omkring 1000 ton.

*Svafvelfärger.*
De praktfulla tjärfärgerna ha gjort sitt segertåg genom världen, men det
ser nästan ut, som om allmänheten numera börjat en smula tröttna på
många af dem. De flesta af dessa färger blekas nämligen lätt i solen.
Anilinrödt blir sålunda inom kort nästan alldeles hvitt, och t.o.m.
anilinsvart är också obeständigt och öfvergår så småningom till
mossgrönt, såsom kan iakttagas på gamla manskläder, som ursprungligen
varit svarta. Närmelsevis samma hållbarhet som indigo ha endast några
få. En allmän sträfvan hos tjärfärgfabrikerna går därför ut på finnandet
af mera _äkta_ färger. För närvarande nedlägges mycket arbete i detta
hänseende på en ny klass af färgämnen, nämligen de s.k.
_svafvelfärgerna_. Dessa _sulfinfärger_, som de ock kallas, uppstå vid
smältning af en hel del organiska ämnen med svafvellefver
(svafvelnatrium + svafvel). Det äldsta svafvelfärgämnet, _cachou de
Laval_, erhölls genom smältning af sågspån med svafvelnatrium.
_Vidalsvart_ erhålles genom smältning af paraamidofenol med
svafvellefver. Det synnerligen äkta _immedialsvart_ erhålles genom
smältning af p-oxi-o-p-dinitrofenylamin med svafvellefver. I stället för
den råa smältningen, hvilken på grund af hög temperatur ger anledning
till opåräknad sönderdelning, har man senare börjat öfvergå till
upphettning med lösningar af svafvelnatrium ev. under tryck.
De flesta svafvelfärgerna äro _substantiva_, d.v.s. de färga bomull
direkt, utan betmedel och äro i hög grad _sol- och tvättäkta_. På grund
häraf och genom sitt jämförelsevis låga pris ha de redan funnit stor
användning. Svarta, blåa, violetta, gröna, bruna och röda färgämnen af
denna klass äro redan upptäckta och flera väntas.
De egentliga tjärfärgernas kemiska konstitution är ju i allmänhet fullt
klar, men detta är ännu icke fallet med svafvelfärgerna.
Den i hufvudsak under senaste decenniet uppkomna fabrikationen af
svafvelfärger har fört med sig en i hög grad ökad produktion af
svafvelnatrium, som tillverkas af sulfat genom reduktion med kol.

*Några siffror från Tysklands tjärfärgfabriker.*
_Badische Anilin- & Sodafabrik i Ludwigshafen_ började 1867 tillverka
tjärfärger. År 1906 voro där anställda icke färre än 292 vetenskapligt
utbildade tekniska tjänstemän, hvaraf 197 voro kemister, de flesta
filosofie doktorer, och resten ingeniörer af andra fack. Vidare
sysselsattes 709 förvaltnings- och handelstjänstemän samt 7000 arbetare,
handtverkare och förmän. Dessutom eger bolaget filialfabriker i
Frankrike och Ryssland. Årsvinsten, innan afskrifningar på 3 à
4 millioner mark företagits, utgjorde under de senaste åren 12 à
14 millioner mark och utdelningen till aktieegarne har sedan 1888 icke
understigit 20 %; 1906 steg den till 30 %, hvilken siffra nåddes äfven
1907.
Af samma eller föga mindre storlek finnas i Tyskland ännu tre
färgfabriker, nämligen: _Farbenfabriken vorm. Friedr. Bayer & Co.
i Elberfeld_ med en årsvinst af 12 till 14 millioner mark och 25-33 %
utdelning, _Farbwerke vormals Meister Lucius & Brüning i Höchst a/M._,
som under de senaste åren haft en årsvinst af 11 till 13 millioner mark
och utdelat 20-30 %, samt _Leopold Cassella i Frankfurt a/M._ Af något
mindre omfång är _Aktiengesellschaft für Anilinfabrikation i Berlin_.
Dessa fem firmor sammanslöto sig för ett par år sedan till två grupper,
hvaraf den ena innefattar verken i Ludwigshafen, Elberfeld och Berlin
och den andra Höchst och Frankfurt a/M. De sammanslutna fabrikerna ha
utbytt sina erfarenheter och på gynnsammaste sätt fördelat de olika
fabrikationerna mellan sig, så att hvardera fabriken koncentrerat sig på
vissa för sig lämpligaste produkter och ökat produktionen däraf,
öfverlämnande andra att i likaledes ökad skala produceras af
bundsförvandten. Denna arbetsfördelning, specialisering och
produktionsökning är tydligen ägnad att i hög grad bidraga till en
reduktion af produktionskostnaderna och framför allt af
arbetskostnaderna. En arbetare sköter ju vanligen lika lätt en stor
apparat, som en liten, eller stundom lika lätt 10 som 5. Detta är
synneligen viktigt i en tid, då tendensen hos de vanligen socialistiska
industriarbetarne oftast är: högsta möjliga lön för minsta möjliga
arbetsmängd. Vidare ha de sammanslutna verken genom gemensamma inköp af
råmaterialier etc. kunnat skaffa sig fördelar.
Verkningarne af denna sammanslutning torde sannolikt bli ganska kännbara
för de utom de nämnda båda stora grupperna ännu existerande små
fabrikerna i samma bransch. Som det endast är de på aktiebolag grundade
fabrikernas ekonomiska resultat, som offentliggöras, så kunna här dylika
meddelas endast för ett par af småfabrikerna. De senaste årens
utdelningar har vid dessa varit 10, 9 och 4 %. Antalet sådana
småfabriker är för öfrigt icke stort, ty de stora ha redan konkurrerat
ihjäl åtskilliga af dem. De återstående lefva vanligen på någon
patenterad specialartikel, och om det lyckas dem, innan patenttiden
utlöper, att hitta på ännu en dylik, så kunna de kanske hålla ut ännu en
patentperiod, ja, om lyckan är god, så kunna de rent af få en riktig
blomstringstid.
De båda stora grupperna konkurrera ännu med hvarandra, men deras
sammanslutning till en enda stor tjärfärgstrust torde endast vara en
tidsfråga. En artikel uti Ch. Ind. 1907: 125, som framhåller
syndikatbildningens goda sidor, torde afse att bereda jordmån för en
sådan sammanslagning.
Färgindustriens stora betydelse för Tyskland framhåller D:r Caro[10] med
följande ord: »Värdet af den tyska färgindustriens årsproduktion
uppskattas till öfver 160 millioner mark, men hvad som icke låter
uppskatta sig är denna industris omgestaltande inflytande på alla grenar
af industri och handtverk, som den tjänat eller gjort sig tjänande, på
textil-, gruf- och maskinindustrien, och likaledes omätbar är dess
lifgifvande inverkan på handel och samfärdsel».
[Anmärkning 10: Z. f. a. Ch. 1904: 1358.]

*Andra organiska ämnen.*
Några af tjärfärgfabrikerna ha efter hand upptagit äfven andra organiska
tillverkningar, såsom _farmaceutiska artiklar_ -- t.o.m. sådana, hvars
tillverkning knappast kan sägas ligga inom den kemiska teknologiens
område, såsom difteriserum o. dyl. -- _näringspreparater_, samt de på
senare tiden af den stora allmänheten i allt större mängd konsumerade
_fotografiska artiklarne_.
I fråga om den fabriksmässiga tillverkningen af farmaceutiska artiklar
på vetenskaplig grundval, så torde man kunna säga, att sträfvandena
hittills i allmänhet gått i riktning att isolera och kemiskt identifiera
de i de gamla, kända drogerna befintliga verksamma ämnena, samt sedan
syntetiskt framställa desamma, äfvensom att pröfva deras derivater eller
homologa föreningar, om en eller annan af dessa tilläfventyrs kunde ha
en liknande eller kanske ännu värdefullare terapeutisk verkan.
Konsumtionen af många farmaceutiska produkter är heller icke stabil,
utan ofta, märkvärdigt nog, rent af underkastad en »modets växling».

*Några statistiska data från Tysklands kemiska industri.*
Tysklands kemiska industri i sin helhet omfattade vid början af 1906
enligt »Berufsgenossenschaft»-statistiken[11] 8278 fabrikationer med
188,386 arbetare, hvilka under år 1905 uppburo en lön af sammanlagdt
197,5 millioner mark, motsvarande mark 1048,23 per man. År 1904 utgjorde
fabrikationernas antal 8004 med 179,792 arbetare med en årslön af mark
1019,65.
[Anmärkning 11: Ch. Ind. 1906: 528.]
Totalvärdet af den tyska kemiska industriens årsproduktion för 1903
uppskattades af _Caro_[12] till 1350 millioner mark.
[Anmärkning 12: Z. f. a. Ch. 1904: 1361.]
Den kemiska produktionen öfvergår alltmer från privatföretag af vanligen
mindre omfång till aktiebolag af oftast betydlig storlek.
Följande tabell visar antalet bolag inom den kemiska industrien, deras
sammanlagda aktiekapital och deras genomsnittsutdelningar under åren
1882-1905.
+----------+-------------+--------------+--------------+
| | | Aktiekapital | Genomsnitts- |
| År | Antal bolag | millioner | utdelning |
| | | mark | % |
+----------+-------------+--------------+--------------+
| 1882 | 46 | 88.95 | 12.87 |
| 1883 | 49 | 90.44 | 10.12 |
| 1884 | 56 | 110.34 | 7.96 |
| 1885 | 78 | -- | 6.57 |
| 1886 | 82 | 162.54 | 7.17 |
| 1887 | 83 | 163.36 | 8.88 |
| 1888 | 80 | 165.33 | 9.18 |
| 1889 | 85 | 188.20 | 10.62 |
| 1890 | 82 | 198.07 | 12.81 |
| 1891 | 89 | 212.54 | 11.29 |
| 1892 | 89 | 215.23 | 11.92 |
| 1893 | 91 | 220.67 | 13.18 |
| 1894 | 91 | 224.73 | 13.44 |
| 1895 | 95 | 247.93 | 12.71 |
| 1896 | 94 | 256.04 | 12.30 |
| 1897 | 97 | 268.19 | 12.11 |
| 1898 | 103 | 282.10 | 12.69 |
| 1899 | 104 | 295.37 | 13.52 |
| 1900 | 121 | 348.49 | 12.33 |
| 1901 | 120 | 352.65 | 12.30 |
| 1902 | 133 | 382.98 | 11.87 |
| 1903 | 138 | 393.85 | 12.63 |
| 1904 | 143 | 447.85 | 12.9 |
| 1905 | 142 | 460.00 | 14.2 |
+----------+-------------+--------------+--------------+
De 142 bolagen 1905 hade ett inbetaldt aktiekapital af 460 millioner
mark, 84 mill. mark obligations- och hypotekslån samt 142 mill. mark
reservfonder, hvaraf synes, att deras finansiella position var
synnerligen sund. För 1905 gåfvo de i utdelning tillsammans med
obligations- och hypoteksräntor 69.5 mill. mark. Ungefär ⅓ af dessa
bolag ge en utdelning af mer än 10 %, c:a ⅓ ger 6-10 %, ⅙ 1-5 % och
c:a ⅙ 0 %. Synnerligen påfallande är det obetydliga inflytande »dåliga
tider» utöfvat på den kemiska industriens resultat. Den mot slutet af
1880-talet började stegringen i utdelningen hade i rätt betydlig grad
sin grund i sammanslutningar, hvarigenom i stället för planlös
konkurrens kom en reglering af produktionen.
Följande tabell visar aktiebolagens utdelningar i medeltal under tiden
1880-1900 inom olika industrier, och framgår däraf, att den kemiska står
bland de främsta.
Gummi- industrien 12.31
Porslins- „ 12.26
Läder- „ 10.60
Kemiska- „ 10.49
Glas- „ 10.31
Bränneri- „ 8.89
Sten- o. jordarts- „ 8.12
Metall- „ 9.20
Maskin- „ 8.21
Elektriska- „ 8.38
Pappers- „ 9.77
Bryggeri- „ 7.97
Kol- „ 7.64
Socker- „ 7.17
Salt- „ 7.76
Järn- „ 6.12
Väf- o. spinn- „ 6.13
Näringsmedels- „ 6.16
Klädes- „ 5.94
Kvarn- „ 5.88
Trä- „ 5.35
Nedanstående tabell visar aktiebolagens genomsnittsutdelningar inom de
olika grenarne af den kemiska industrien. Till kemisk storindusti räknas
uti denna statistik hufvudsakligen soda, kaustikt natron, svafvelsyra,
saltsyra, salpetersyra, natriumsulfat, klorkalk, alun, aluminiumsulfat,
klorkalium och pottaska. Till preparat-industrien räknas
kemisk-tekniska, farmaceutiska, fotografiska och vetenskapliga preparat.
Ks.ind. = Kemiska storindustrien
P.ind. = Preparatindustrien
Tf.ind. = Tjärfärgsindustrien
Sä.ind. = Sprängämnesindustrien
Ts.ind. = Tändsticksindustrien
Gä.ind. = Gödslingsämnesindustrien
+------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+
| År | Ks.ind. | P.ind. | Tf.ind. | Sä.ind. | Ts.ind. | Gä.ind. |
| | % | % | % | % | % | % |
+------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+
| 1882 | 9.89 | 11.88 | 20.53 | 9.39 | -- | 6.44 |
| 1883 | 9.27 | 11.05 | 14.82 | 10.04 | -- | 5.79 |
| 1884 | 6.8 | 13.26 | 11.05 | 8.29 | 6.19 | 4.16 |
| 1885 | 5.86 | 12.81 | 7.05 | 10.65 | 6.01 | 3.30 |
| 1886 | 6.03 | 13.95 | 9.94 | 16.05 | 6.17 | 3.52 |
| 1887 | 6.87 | 16.52 | 13.25 | 14.08 | 8.31 | 5.25 |
| 1888 | 7.85 | 13.15 | 15.44 | 15.41 | 8.88 | 8.09 |
| 1889 | 7.44 | 11.71 | 17.5 | 13.00 | 7.45 | 10.45 |
| 1890 | 7.77 | 15.48 | 20.75 | 18.88 | 5.25 | 10.14 |
| 1891 | 7.57 | 12.27 | 20.92 | 13.69 | 8.90 | 9.53 |
| 1892 | 8.04 | 13.90 | 23.19 | 15.86 | 6.06 | 9.75 |
| 1893 | 10.52 | 13.25 | 23.86 | 17.41 | 7.61 | 8.62 |
| 1894 | 12.33 | 11.89 | 23.13 | 17.37 | 6.06 | 7.00 |
| 1895 | 10.91 | 10.82 | 23.59 | 18.41 | 7.30 | 4.04 |
| 1896 | 12.51 | 9.53 | 23.59 | 14.07 | 8.00 | 2.43 |
| 1897 | 12.24 | 8.21 | 22.09 | 15.45 | 8.73 | 2.66 |
| 1898 | 13.41 | 9.78 | 22.26 | 14.28 | 9.58 | 3.46 |
| 1899 | 13.83 | 13.12 | 22.46 | 13.82 | 8.77 | 7.48 |
| 1900 | 12.68 | 12.47 | 20.44 | 11.62 | 9.94 | 6.75 |
| 1901 | 13.17 | 13.2 | 20.84 | 11.38 | 8.94 | 6.10 |
| 1902 | 13.02 | 13.56 | 22.03 | 10.66 | 6.68 | 7.50 |
| 1903 | 14.04 | 12.87 | 22.62 | 11.77 | 7.10 | 7.33 |
+------+---------+---------+---------+---------+---------+---------+
År 1904 utgjorde den kemiska industriens exportvärde 9 % af
totalexportens värde, under det att de uti denna industri sysselsatta
arbetarnes antal utgjorde endast 1.1 % af totalindustriens
arbetareantal. Från 1880 till 1905 ökades inom den kemiska industrien
den exporterade _kvantiteten_ med 311.5 %, medan _värdet_ af det
exporterade på grund af prisfall endast steg med 137.6 %. Under perioden
1895--1900 var uppsvinget särskildt stort på grund af de gynnsamma
verkningarne af handelstraktaterna. Ingen annan industri har utvecklats
så hastigt. Tysklands totalindustri visade under tiden 1877--1902 en
stegring uti antalet arbetare med 84.3 %, medan motsvarande tal för den
kemiska var 172.6 %. Den använda maskinkraften steg inom totalindustrien
1875--1895 med 176.4 % och inom den kemiska med 370.1 %. Värdet af den
kemiska industriens produktion öfverträffas numera endast af textil- och
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 03
  • Parts
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 01
    Total number of words is 3428
    Total number of unique words is 1408
    20.4 of words are in the 2000 most common words
    26.4 of words are in the 5000 most common words
    31.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 02
    Total number of words is 3291
    Total number of unique words is 1294
    20.2 of words are in the 2000 most common words
    25.4 of words are in the 5000 most common words
    29.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 03
    Total number of words is 3142
    Total number of unique words is 1323
    20.9 of words are in the 2000 most common words
    28.8 of words are in the 5000 most common words
    33.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 04
    Total number of words is 1147
    Total number of unique words is 283
    15.1 of words are in the 2000 most common words
    20.3 of words are in the 5000 most common words
    24.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 05
    Total number of words is 2891
    Total number of unique words is 1090
    20.6 of words are in the 2000 most common words
    26.3 of words are in the 5000 most common words
    29.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 06
    Total number of words is 4127
    Total number of unique words is 1560
    22.2 of words are in the 2000 most common words
    30.4 of words are in the 5000 most common words
    34.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 07
    Total number of words is 3793
    Total number of unique words is 1380
    18.0 of words are in the 2000 most common words
    24.0 of words are in the 5000 most common words
    28.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 08
    Total number of words is 3762
    Total number of unique words is 1457
    19.1 of words are in the 2000 most common words
    25.7 of words are in the 5000 most common words
    29.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 09
    Total number of words is 3825
    Total number of unique words is 1486
    17.7 of words are in the 2000 most common words
    24.4 of words are in the 5000 most common words
    28.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 10
    Total number of words is 3568
    Total number of unique words is 1229
    19.4 of words are in the 2000 most common words
    24.4 of words are in the 5000 most common words
    27.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige - 11
    Total number of words is 2435
    Total number of unique words is 1118
    23.0 of words are in the 2000 most common words
    29.7 of words are in the 5000 most common words
    33.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.