Sonen af söder och nord. Sednare delen - 05

Total number of words is 4259
Total number of unique words is 1797
26.0 of words are in the 2000 most common words
35.9 of words are in the 5000 most common words
41.5 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
“Hvad betyder det? ... Begagna vi icke alla det siden, som borgaren
väfver, och gå vi icke alla i skor förfärdigade af borgare? ... Det goda
folket är bra att ha ... Jag bör ej gerna kunna misstänkas för
republikanska tänkesätt, men jag skulle gerna ropa vive la république,
om jag visste att det kunde skrämma slag på monsieur le Maçon, så att
han ett tu tre ramlade ned från den ställning han så orättmätigt
bestigit.“
“Bravo, bravo!“ biföllo de förnäma damerna, hvarefter de satte sina
bakelser i munnen, för att äfven med händerna kunna uttrycka sitt
bifall.
“Le Maçon“ (muraren) var ett öknamn, som legitimisterne, bland alla
andra, gifvit Ludvig Filip.
Denne konung var mycket road af murare-yrket och han brukade ofta gå upp
på byggnads-ställningarne för att så nära som möjligt studera
murar-arbetet på de slott han antingen lät bygga eller iståndsätta.
Denna hans vurm kom emellertid både Paris och Versailles till mycken
nytta.
“Men har ni hört att konungen förbjudit ...“
“Konungen!“ afbröto flere melodiska röster; “hvem säger konungen? ...
Finns det väl någon annan konung än Henri cinq?“
“Förlåt! jag menade le chapeau gris“, ursäktade sig den obetänksamma.
“Le chapeau gris, chapeau gris!“ instämde alla skrattande.
Äfven detta var ett öknamn, som tillkom Ludvig Filip, med anledning
deraf att han ofta begagnade grå hatt.
“Vi ha kommit in midt i legitimiteten“, hviskade Collette i sin älskares
öra.
“Om jag lefde den dag, då jag finge se den grå hatten falla med det grå
hufvudet derunder!“ ropade en ovanligt klingande silfverstämma; “det
vore en äkta orleanistisk chapeau-bas!“
Äfven detta föga fromma infall belönades med lifligt bifall.
“Det var en haj!“ hviskade Félix.
“Betrakta ändå hajen för roskull“, hviskade Collette; “hon der med
kornblå sammetshatten och hvita plymen.“
“Hon är obeskrifligen vacker“, yttrade Lyonäsarn; “känner ni henne,
Collette?“
“Markisinnan d’Estelle“, svarade kammarjungfrun.
Samtalet mellan de vackra och förnäma bakelse-bestarne hade upphört,
antingen derför ett man ej för tillfället hittade på flere infall, eller
också, hvilket är mera troligt, af fruktan för de tvänne obekanta
personer, som också trakterade sig med savarin.
Félix och hans dam hade emellertid trakterat sig tillräckligt, hvarefter
de betalade och gingo.
“Hvilka hiskliga qvinnor!“ anmärkte Lyonäsaren.
“Och ändå äro de de gudfruktigaste i hela Frankrike“, upplyste Collette;
“under hela fastan förtära de ej en enda bit kött, ja, icke ens mjölk
och ägg, med ett ord, intet af det som kommer ur djurriket, ty det
skulle anses för en mycket stor synd ... Men hvart önskar ni gå, Félix
...“
“Hvart ni vill, Collette.“
“Jag har ledigt till klockan fyra, ty då först kommer hertiginnan hem
... Derför skola vi kanske fortsätta vår promenad öfver boulevarderna.“
Med Boulevard de la Madeleine börjar denna rad af boulevarder i norr,
som beskrifva en omkrets af ungefär en half svensk mil i längd och om
hvars bredd man kan göra sig en föreställning, när vi påstå att knappast
någon af Stockholms förnämsta gator deruti kan jemföras ens med dess
trottoarer.
Denna jättegata är öfverallt garnerad med trädgårdar, praktfulla
hoteller, rika magasiner, lysande kaféer, teatrar och andra offentliga
byggnader.
Midten deraf är en makadamiserad väg för åkande och ridande, med
planterade träd å ömse sidor, som beskugga trottoarerna.
Skada blott att barrikad-stridernas eld för mycket rasat i de vackra
kastaniernas kronor!
År 1830 ströko de flesta träden och nya planterades i deras ställe. År
1848 måste äfven dessa dela sina fäders öde och dö efter ett
adertonårigt lif. Nu resa sig nya telningar, och få se huru länge _de_
få lefva.
Det synes vara af ödet bestämdt att boulevarderna skola bekransas af en
evig ungdom.
Från solens uppgång till midnatten, hvilken mängd af hvarandra korsande
åkdon, såväl allmänna som enskilda, på denna chaussée! hvilket brokigt
stim af folk på dessa trottoarer!
Och när solen sjunker, när gaslågor till milliontal tändas, besegrande
qvällen och natten samt spridande uppåt himmelen ett sken, som, bildande
sig efter jättegatans längd och böjningar, öppnar en bana af eld på det
mörka fästet, hur känner man sig icke gripen, hänförd, förintad!
Dock hvarför förintad? Allt hvad man ser är ju menniskans verk, utfördt
af hennes hand, sedan det blifvit uppfunnet af hennes snille!
Men till hvilka vexlingar hafva ej dessa boulevarder varit vitnen!
Hvad lysande fester och blodiga strider! hvad blixtrande segerfröjder
och förgråtna smärtor! hvad skratt och glädjetjut under karnevalernas
sprittande lif! hvad dån af förstämda trummor, när liktågen skridit fram
mellan andägtigt blottade hufvud och vördnadsfullt tigande tungor!
Historiens genius, sväfvande öfver denna nejd, har kanske lika mycket
att uppteckna som lifvet och döden.
Hvar och en af dessa boulevarder har sitt eget utseende, sina egna
seder, sin egen karakter och man skulle äfven kunna säga sin egen
klädedrägt.
De vexla skaplynne nästan vid hvarje större gata, som korsar dem,
antingen från norr eller söder.
Sålunda kan Boulevard de la Madeleine, till att börja med, angifvas
såsom tummelplatsen för det politiska lifvet.
Der samla sig alla processioner, civila, militära och religiösa; der
förenade sig Bastiljens besegrare vid den första revolutionen; der var
Ludvig XVI:s väg till schavotten; der samlade sig de massor, som år 1830
stormade Louvern och stadshuset; der väntade de skaror, som år 1834
följde Lafayette till grafven; der förenade sig den kämpatrupp af
bluser, som 1848 i Februari stormade Tuilerierna och i derpå följande
maj national-församlingens palats.
Från denna plats, så ljus och skön för ögat, hafva de bränder
utslungats, som satt eld i Europa, skakat tronerna och upprört folken,
men på samma gång med sina gnistor tändt bildningens fackla och med sin
aska gödt frihetens heliga jord.
I det hörnhus, som bildas af denna boulevard och rue des Capucines,
sammanträffade ofta Pichegru och Moreau för att konspirera emot
konsulatet, men hvilken affär, ehuru under Englands auspicier, slutades
med den förres mord i fängelset och den sednares mera afundsvärda död på
slagfältet.
Lemnande denna boulevard, beträdde Lyonäsaren och hans följeslagarinna
Boulevard des Italiens.
Der hafva vi de dyraste kaféerna, de förnämsta hotellerna och framför
allt de grannaste handelsbodarne, hvilkas hela vägg åt gatan oftast är
ett enda fönster, hvars hvita slipade glas förhöjer glansen af de
tillverkningar, som bakom det ligger utbredda.
Derifrån kommer man också in i de verkligt féeriska köpmans-passagerna,
som med sina hvälfda glastak genomlöpa flere qvarter och leda till
aflägsnare trakter af staden.
Det är således köpmanslifvet som der omsluter oss med sina mest
förföriska famntag.
Hur mången suck har ej immat på dessa bländande spegelrutor vid
anblicken af den prakt, som ropar: njut! och vid åsynen af den börs, som
klingar: umbär!
“Hvilken skada!“ yttrade Collette; “de grannaste bodarne äro
tillstängda, och det betyder något ... Jag vill fråga den der köpmannen,
som nu äfven håller på att stänga sin.“
“Monsieur!“ frågade hon denne, “det ser ut som det vore slut med handeln
för i dag, och likväl är väderleken den vackraste och boulevarden
öfverfyld af promenerande.“
“Slut med handeln för i dag?“ upprepade köpmannen med ett dystert
leende; “hvarför icke så gerna säga: slut för veckor eller månader! ...
Är det vackert väder, när himlen är betäckt af moln? ... Kallar ni det
för promenad, när ett helt folk är i rörelse? ... Och allt detta“,
tillade han, mumlande mellan tänderna, “för några ministrars skull, som
icke vilja lemna sina lönande platser, och en konungs, som ...“
Slutet af meningen dog bort i ett “sacredieu!“, hvarunder köpmannen gick
in i boden och bommade till boddörren innanför.
De unga älskande fortsatte sin väg, reflekterande öfver de personer de
mötte. Det var också fält för betraktelsen.
På hvarje mun herskade orden: reform-bankett och ministère, under det
att hvarje öga blixtrade vrede och hvarje arm visade hot.
De unga tu passerade boulevard Montmartre, hvarinvid i huset n:o 10
Boieldieu, kompositören till “Hvita frun“ och “Kalifen i Bagdad“ bodde
tilldess han der år 1831 dog. Ankomne till boulevard Poissonnière, måste
de stanna, emedan en derstädes samlad folkmassa tillstängde vägen för
dem.
Vid denna boulevard i n:o 19 bodde och dog år 1842 Cherubini,
“Vattendragarens“ kompositör.
Icke långt derifrån vid rue du Faubourg Poissonnière n:o 76 är en
kasern, der marskalkarne Lefèbre och Hoche började sin bana såsom simpla
soldater. Äfven Bernadotte låg der såsom löjtnant, icke anande att han
en dag skulle bära en spira och allra minst öfver Sverige, som han då
troligtvis icke kände ens till namnet.
“Hvad är det fråga om?“ sporde Collette en karl i blus.
“Åh“, svarade denne, “man läser upp ett manifest, som bestyrelsen för
reform-banketten utgifvit ... Det duger att läsa, det, skall jag säga
... Bravo, bravo!“ tillade han, ehuru han på detta afstånd omöjligen
kunde höra hvad som lästes.
“Men hvad innehåller manifestet?“ frågade Félix.
“Monsieur!“ svarade en annan blus, “jag har redan läst det i dagens
tidningar; det är en uppmaning till hvarje medborgare att, i trots af
styrelsens förbud, nästa tisdag infinna sig på place de la Madeleine,
för att derifrån åtfölja de deputerade till Champs-Elysées, der
banketten skall hållas ... Ja, vi skola komma, lita på det! ... allt
hvad lif och anda har skall inställa sig, ty lefve reformen!“
“Lefve reformen!“ instämde tusen röster.
Félix och Collette banade sig med möda väg genom folkmassan och kommo
ändtligen fram till den lilla högvakten vid boulevard Bonne-Nouvelle och
hvars portar voro fyrdubblade.
Der måste de ånyo göra halt, hindrade af en ny folkmassa, som skockat
sig midt på boulevarden och äfven öfverhöljde trottoarerna.
“Hvad är det man läser upp der?“ frågade Collette, som hörde en röst
från midten af massan.
“Det är polis-prefektens proklamation“, svarade en arbetare, “och den
förbjuder oss att nästkommande tisdag sammanträda på place de la
Madeleine för att deltaga i den stora demonstrationen emot regeringen
... Men om jag också skall hoppa öfver åttadubbla bajonetter, så skall
jag dit och hela Paris skall dit, ty ned med polis-prefekten! ned med
Guizot! ned med Duchâtel! ned med dem alla!“
“Ned med polis-prefekten! ned med ministrarne!“ skrek folket under det
att bitarne af den sönderrifna proklamationen flögo öfver hufvuden.
“Det ser ut som det skulle bli en het dag om tisdag“, yttrade Félix till
en ung soldat af vakten, som stod bredvid honom.
Denne teg, men skakade på hufvudet och ryckte på axlarne, till ett
tecken af hvad? Säkert af missbelåtenhet med en ställning, som ofta
tvingar soldaten att af pligt försvara hvad han ej med förståndet eller
känslan kan fatta eller älska.
Collette och hennes kavaljer kommo ändtligen till boulevard S:t-Denis,
der den stolta äreporten drager till sig de förbigåendes uppmärksamhet
och hvilken, jemte den helt nära dervid uppresta porte S:t-Martin, är
ett minne af Ludvig XIV:s segrar öfver holländare och tyskar.
La porte S:t-Denis, vida större och prydligare än den sednare, är af
fyrtio alnars höjd och har till mönster haft Titi och Constantini
äreportar i Rom, ehuru öfverträffande dem begge både genom rikedomen och
konstvärdet af ornamenterna.
På hvardera sidan om portiken höjer sig en pyramid, betäckt af
vapen-troféer och slutande i en glob, ornerad af det franska vapnet med
en krona öfver.
Vid basen äro tvänne kolossala stoder föreställande den ena Holland
under bilden af qvinna, som bestört sitter på ett döende lejon, och den
andra floden Rehn, likaledes hvilande på ett lejon och hållande ett
ymnighetshorn i sin hand.
Hvalfbågens fält upptages af tvänne ryktets gudinnor, den ena med
trumpet för mun och den andra bärande en krans af lager. Ofvanom all
denna herrlighet är en bas-relief, framställande öfvergången öfver Rehn.
Detta prunkande minne af franska legoknektars segrar har sednare varit
ett nära vitne till franska medborgares triumfer, ty det var vid denna
äreport som den blodigaste striden år 1830 utkämpades.
En afdelning af marskalk Marmonts trupper hade der fattat posto och
besköt folkmassan, som böljade fram från Bastilj-platsen.
Det var, åtminstone i början, mera ett slagtande än en strid, ty största
delen af folket var obeväpnad.
Hela boulevarden från la porte S:t-Denis ända till place de la Bastille
var i ordets fulla bemärkelse öfvertäckt af döda och stympade menniskor,
till det mesta qvinnor och barn, ty i Paris bäfva ej qvinnor och barn
för att följa män och fäder i faran, i döden, och ofta har det varit
dessa som vunnit de skönaste lagrarne.
“Här, Félix“, yttrade Collette, som för sin vän berättade allt hvad hon
visste om dessa blodiga dagar, “här vid hörnet, som du ser, stupade en
artilleri-kapten skjuten af en tolfårig gosse just som han gaf order
till eldens börjande ... Der midt emot föll en öfverste vid lanciererna
träffad midt i pannan af ett annat barns kula ... Der vred en sextonårig
flicka värjan ur hand på en major vid det kungliga gardet i samma
ögonblick denne höjde stålet öfver hennes bror, som redan blödde ur
flere sår ... Men der i huset“, tillade Collette, kastande sig med
fransyskans vanliga lätthet öfver till ett annat ämne, helt olika det
förra, “der i huset bodde under kejsartiden mademoiselle Georges, den
stora tragiska skådespelerskan och trenne kejsares älskarinna, för att
icke tala om konungar och prinsar, som endast voro småsaker på den tiden
... De trenne kejsarne sofva sedan länge i sina grafvar, men deras
älskarinna har i dessa dagar bildat en elev-skola i Faubourg Montmartre
... Men låtom oss nu gå till en gladare boulevard.“
Félix följde sin vackra vägviserska, utan att med ett enda ord afbryta
hennes berättelser om Juli-dagarne. Men hans kinder glödde, och de
blickar, som han stundtals kastade bakom sig mot la porte S:t-Denis,
lyste af hänförelsens lågor.
Så kommo de in på boulevard du Temple, det egentliga folklifvets
tummelplats, den mest folkrika och följaktligen mest glada och
bullrande.
Man ser der knappast annat än teatrar, kaféer och restaurationer.
När aftonen inträder, bländas man af ljusmassorna och döfvas af
trumpeters och klarinetters genomträngande ljud, af dånet från
bastrummor och cymbaler, af skriket från djurtämjare, lindansare och
akrobater, som kalla hopen till sina provisoriska teatrar.
De som ej vilja skratta åt de burleska boulevard-komedierna, rusa in i
manegerna för att se, hur djurtämjaren strafflöst rycker köttstycket ur
hyenans tänder, hur han tumlar omkring med det numidiska lejonet,
hvilket kryper som en hund vid hans fot, eller hur han öppnar den för
hans blick darrande kungstigerns gap och lägger sitt hufvud helt lugnt
mellan dess rysliga käftar.
“O min gud, hvad här är öde i dag!“ utbrast Collette, saknande den
rörlighet och det lif, som vanligtvis är rådande på denna plats. “Men
hvar ha då alla menniskor tagit vägen?“
Collette blickade åt mynningarna af de trånga djupa gator, som leda till
denna boulevard från folkqvarteren, fabrikernas och handtverkeriernas
mörka, men idoga nästen.
På dessa syntes visserligen här och der några vandrare i arbetskläder;
men hvar uppehöllo sig väl de tusen sinom tusen, som dag och natt välla
fram ur de trånga mynningarne ut på boulevarden, liksom strömmarne löpa
ut i det gemensamma hafvet?
På en trappa satt en fattig, gråhårig och blind spelman, ensam och
likväl en hel orkester. Hans hufvud-instrument var fiol, men mellan
läpparne hade han en filomela, mellan knäskålarne tvänne dervid fästade
messings-tallrikar, kring venstra smalbenet en läderrem med diverse
bjellror samt bakom högra armbågen en tamburin, som nedhängde på ett
snöre fästadt vid hans högra öra.
När nu den blinde gned på fiolen, stötande dervid med armbågen på
tamburinen, under det han slog ihop knäskålarne och höjde på venstra
benet samt understundom inföll med filomelan, uppkom en gräslig musik.
I början var det svårt att urskilja hvad det var som exequerades, men på
närmare håll tyckte man sig igenkänna något af marseljäsen.
Den gamle var troligtvis, oaktadt sina blinda ögon, en väderspåman, ty
denna verldskunniga melodi, den må exequeras väl eller illa, höres
sällan i Frankrike annat än vid utomordentliga tillfällen.
Félix och Collette kastade några sous i den blinde spelmannens hatt och
flydde.
En sådan marseljäs skulle kunna jaga ett helt regemente på flykten, så
framt nämligen de konskriberade vore musici.
“Det står aldrig rätt till“, sade Collette, skådande omkring sig med
dyster blick och slutande sig närmare intill sin älskare; “när dessa
gator äro öde och denna boulevard tom, då kokar det och sjuder i
folkqvarteren, då är hvarje spis der ett kulstöperi, hvarje skrubb ett
laboratorium ... då rullar i hvarje portgång slipstenen, hvässande en
sabel eller knif, och qvinnorna raspa charpie eller klippa till bindlar,
då, då ... o min gud!“
“Du tror då, Collette, att det blir något alvarsamt af?“ frågade Félix,
hvilken, såsom främmande, icke ännu lärt sig förstå de tecken, som
gjorde sådant intryck på hans följeslagerska.
“Kom, låtom oss gå öfver boulevard Beaumarchais rakt fram till
Bastilj-platsen“, uppmanade Collette, “kanske är det lifligare der ...
Jag blir här så underlig till mods.“
Boulevard Beaumarchais har sitt namn af den ryktbare skalden, som egt
ett hus vid denna boulevard, der han dog den 19 Maj 1799.
Huset, hvaruti han bott, nedrefs för flere år sedan för att lemna rum åt
S:t-Martin-kanalen, men af den lilla trädgård, skalden anlagt, återstod
i början af 1848 åtminstone en del af den mur, som fordom slutit sig
omkring den, med följande inskrift af skaldens egen hand:
“Ce petit jardin fut planté
L’an premier de la liberté.“
Boulevard Beaumarchais har ingen lyx, inga butiker och få promenerande.
Den är vanligtvis lika ödslig som dess granne boulevard du Temple är
liflig.
Men denna dag, motsägelsernas dag, var den verkligen liflig. En ståtlig
regements-musik skallade från Bastilj-platsen, allt mera närmande sig;
och snart fyldes boulevard Beaumarchais med kolonn efter kolonn af
infanteri.
Så långt ögat kunde nå, blixtrade en skog af bajonetter.
Men högt öfver stålskogen höjde sig i fonden Juli-kolonnen med frihetens
gyllene bild.
“Ah, der komma nya trupper“, yttrade Collette; “de skola förstärka
garnisonen ... innan morgon afton ha vi 70,000 soldater i Paris, efter
som det berättas ... Se hvilken skara, som aldrig vill taga slut! ...
Låtom oss stiga åt sidan och stanna der, tilldess de passerat.“
Med flygande fanor och klingande spel marscherade förbi dem regemente
efter regemente.
Den franska krigaren har icke den uppsträckning och hållning för paraden
som våra soldater och icke heller desses martialiska utseende.
Tvärtom stöter hans sätt att gå och föra sig något på vårdslöshet, om ej
just på sjelfsvåld. Någonting jemförligt med äfven våra lands-soldaters
linie-marsch hafva vi icke kunnat upptäcka på de revyer vi i Paris
bevistat.
Men betraktar man den franske soldaten på närmare håll, ser man hans
unga vackra ansigte och möter man blicken, som ljungar fram ur hans
mörka öga, då begriper man huru det kunnat vara möjligt för honom att
fylla nästan hvarje vrå af verlden med ryktet om hans tapperhet och mod.
Ingen är äldre än 28 år, ty vid 20 tillhör ynglingen konskriptionen, i
fall den nummer, han tager ur urnan, befinnes inom det för krigstjensten
bestämda antalet, och i åtta år måste han tjenstgöra, men denna
tidslängd nedsättes i fredtid oftast till fem, hvarefter han utbyter
musköten mot ett fredligare yrke.
80,000 nya soldater ingå årligen i hären till ersättning för ett lika
antal, som utgår.
Soldaterne vid linien äro merendels småväxt folk, hvilken omständighet
vi hört tillskrifvas många orsaker, bland hvilka den följande torde vara
den mest sannolika.
Under kejsardömet, då utskrifningar för krigstjenst hörde till ordningen
för dagen, uttogs, så vidt sig göra lät, endast storväxt folk, hvaraf
största delen för evigt stannade qvar på Europas tallösa slagfält, under
det att de småväxta lemnades hemma för att odla jorden och ombestyra
sitt slägtes fortplantning. Det torde dröja innan småskogen hinner
tillväxa.
Det himmelsvida afstånd, som hemma hos oss råder emellan befäl och
underlydande, finnes ej i Frankrike.
Huru ofta ha vi ej sett officerare och gemene ganska förtroligt
promenera tillsammans, ingå på samma kafé och taga sin tvåsous-likör vid
samma disk? Krigstjensten kan icke heller anses förnedrande i ett land,
der den endast är en pligt tillkommande hvarje medborgare, och hvilken
pligt är väl ärofullare än den att försvara sin hembygd!
“Du är vid den åldern, Félix, att du borde vara soldat“, anmärkte
Collette.
“Lotten föll ej på mig“, svarade Lyonäsaren, “och det var väl, det var
lyckligt.“
“Hvarför det?“ frågade fransyskan något förvånad; “jag för min del
skulle gerna hållit den blå vapenrocken under armen och med synnerligt
nöje gått steg om steg med den röda pantalongen ... Sabelfästet oss
emellan skulle icke hafva utkylt min arm.“
“Ser du dessa beväpnade skaror?“ frågade Félix med en mörk blick,
alldeles icke harmonierande med hans blåa öga och vanligtvis så glada
ansigte.
“Jag ser ... det måtte väl icke vara svårt.“
“Hvarför hafva de kommit till Paris?“
“Förmodligen för att hålla förstäderna och folkqvarteren i styr, för att
qväfva upproret, i fall det skulle våga sig fram ur sina hemska nästen“,
svarade hertiginnans kammarjungfru.
“Vet du hvad min kusin Armand skulle svara på en sådan fråga?“
“Nej.“
“Jo, han skulle svara: de komma för att värna någras orättvisa emot
millioners billiga anspråk ... de komma för att skydda förtryckaren,
under det att de slagta de förtryckta, som likväl äro deras bröder! ...
Ja, det var lyckligt att jag icke blef soldat.“
“Men jag frågar ånyo, hvarför du egentligen anser det så lyckligt?“
sporde Collette nyfiket.
“Ty om jag varit soldat, hade jag säkerligen icke fått hvila derborta
... derunder!“
Lyonäsaren yttrade dessa ord med en viss dofhet i rösten, under det att
der for liksom ett hvitt moln öfver hans blomstrande kind.
Befann han sig kanske i ett af dessa stadier af lifvet, då menniskan på
aningens vingar höjer sig öfver lifvet och döden, för att ett ögonblick
hamna på evighetens strand?
“Men, min Gud, hvad menar du?“ ropade Collette, slutande sig häftigt och
oroligt till sin älskare, “hvad menar du med derborta, med derunder?“
“Ser du ej kolonnen der!“ ropade Félix; “ser du ej frihetens bild som
brinner mot solen!“
Ynglingens anlete glödde ånyo och hans ögon flammade.
Det hvita molnet hade flytt — flytt till älskarinnans kinder.

Åttonde kapitlet.
Luxembourg.
Inom Faubourg S:t-Germain och ungefär i midten af den stadsdel, som
ligger söder om Seinen, är slottet Luxembourg beläget.
Grundlagdt i första hälften af sextonde århundradet, fullbordades det af
Maria Medici i början af det sjuttonde, hafvande till förebild
byggnadskonsten i Florens, nämnda drottnings fädernesland. Arkitektens
namn var Jacques de Brosse.
Några tillägg ha på sednare tider blifvit gjorda, men utan att slottets
alvarliga eller stränga arkitektur lidit något deraf.
Det är blott i Sverige man vid dylika förbättringar gått något
sfinx-artadt tillväga, med den skilnaden likväl, att när de gamle
bildade sina sfinxer af djurs kroppar och menniskors hufvud, göra
vanligen våra svenska arkitekter motsatsen eller neddraga i stället för
upphöja, försämra i stället för förbättra.
Luxembourg är i arkitektoniskt hänseende utmärkt för regelbundenheten i
dess proportioner.
Dess åt rue de Tournon vända façade bildar en balustrerad terrass, från
midten af hvilken höjer sig en paviljong, slutande i en dôme med
lanternin. Denna paviljong är byggd efter så väl den toskanska som
doriska stilen, den ena öfver den andra, och omgifven af flere statyer.
Terrassen begränsas på begge sidor af tvänne större qvadratformiga
paviljonger, hvilka förenas med hufvudbyggnaden genom tvänne långa
gallerier, uppburna af nio arkader.
Sex andra lika stora paviljonger äro lagde vid vinklarne af berörde
hufvudbyggnad, framför hvilken utbreder sig en stor borggård i form af
en rektangel, jemväl begränsad af nyssnämnde terrass och gallerier.
Den af hufvud-façaderna, som vetter åt trädgården, är rikt prydd med
pelare och kolossala stoder, föreställande Segern, Freden, Styrkan,
Tystlåtenheten, Fliten och Kriget.
Hufvud-façaden åt borggården, föga olik den förre, har en sims på
hvardera sidan om portarne med bysterna af Maria Medici och Henrik IV.
Ofvanom dessa resa sig fyra kolossala figurer, som tyckas understödja
frontongen, hvars bas-relief föreställer Segern bekransande en hjeltes
bröstbild.
Sällan har åsynen af någon byggnad gjort på oss ett så djupt intryck som
detta Luxembourg.
Det är visst icke ett bland de största och prydligaste slott vi sett.
Men detta alvar i stil, som likväl icke öfvergår till stelhet, denna
harmoni i det hela, oaktadt de många utskjutande partierna, denna
innerliga förening af ordning och mjukhet, af storhet och behag måste
mäktigt anslå äfven det dunklaste skönhetssinne.
Och den herrliga trädgården sedan, som med sina tjusande
blomster-parterrer och sina stolta alléer tillbedjande tyckes böja sig
för den Florentinska drottningen! och denna bassin, hvars kaskader
perlbeströ skuggorna af hufvud-façadens pelare och stoder, som dess yta
framställer! och denna halfrund af mästerliga marmorbilder, Frankrikes
drottningar, som under trädens gröna skuggande kronor utbreda sig
skyddande framför detta slott, som varit vitne till deras kärlek för
konsten, om ej just till deras kärlek för menskligheten!
En enda “lågbördad“ bild har fått plats bland det krönta sällskapet. Det
är den bekanta Jeanne Hachette.
Hon, sitt fäderneslands försvararinna i Ludvig XI:s tid, lyfter ännu
stridshammaren. Emot hvem? Kanske emot Catharina Medici, som mördade
egna undersåter.
Om slottet Luxembourg förefaller åskådaren något dystert, så är det vid
tanken på dess historiska minnen.
Den rika och praktälskande Maria Medici, som uppbyggt slottet till
residens åt sig, hade deruti sitt fängelse, tilldess hon fördes till
Köln för att der dö i djupaste fattigdom.
Denna drottnings sängkammare bibehålles ännu i oförändradt skick, med
dess paneler och tak, målade af Rubens.
Efter Ludvig XIV:s död egdes Luxembourg af en hertiginna af Berry,
kallad Frankrikes Messalina, som gjorde detta slott till en skådeplats
för de skändligaste saturnaliska scener, i hvilka Ludvig XV redan som
barn spelade en hufvudroll och derigenom beröfvades den majestätiska
gloria, som, enligt sägen, bestrålat hans vagga.
Under första revolutionen uppläts slottet helt och hållet till fängelse.
Mera än 2,000 personer af begge könen, tillhörande alla stånd och alla
partier, dvaldes på en gång inom dess murar.
Der sutto Danton, Camille Desmoulins, Hérault de Sechelles, Fabre
d’Eglantine med flere af Cordeliernes bekanta klubb, tilldess de
derifrån befriades af guillotinen.
Der suckade madame de Beauharnais, till dess hon befriades af Barras.
När hon några år derefter återvände dit, var det såsom slottets
herskarinna och Napoleons gemål.
Der satt äfven såsom fånge den ryktbare målaren David, förjagande
stundens dysterhet medelst eskisser till de taflor, som sedermera skulle
pryda Luxembourgs och Louverns gallerier.
I detta slott gaf den 10 December år 1797 direktorium, som då residerade
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Sonen af söder och nord. Sednare delen - 06
  • Parts
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 01
    Total number of words is 4209
    Total number of unique words is 1595
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    38.8 of words are in the 5000 most common words
    43.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 02
    Total number of words is 4387
    Total number of unique words is 1491
    31.3 of words are in the 2000 most common words
    40.7 of words are in the 5000 most common words
    45.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 03
    Total number of words is 4287
    Total number of unique words is 1617
    28.0 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    41.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 04
    Total number of words is 4260
    Total number of unique words is 1552
    31.0 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 05
    Total number of words is 4259
    Total number of unique words is 1797
    26.0 of words are in the 2000 most common words
    35.9 of words are in the 5000 most common words
    41.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 06
    Total number of words is 4449
    Total number of unique words is 1649
    30.6 of words are in the 2000 most common words
    41.6 of words are in the 5000 most common words
    47.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 07
    Total number of words is 4336
    Total number of unique words is 1452
    30.7 of words are in the 2000 most common words
    41.6 of words are in the 5000 most common words
    46.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 08
    Total number of words is 4392
    Total number of unique words is 1384
    32.2 of words are in the 2000 most common words
    41.2 of words are in the 5000 most common words
    47.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 09
    Total number of words is 4225
    Total number of unique words is 1639
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    37.3 of words are in the 5000 most common words
    42.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 10
    Total number of words is 4332
    Total number of unique words is 1460
    30.6 of words are in the 2000 most common words
    41.1 of words are in the 5000 most common words
    46.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 11
    Total number of words is 4206
    Total number of unique words is 1452
    30.4 of words are in the 2000 most common words
    39.1 of words are in the 5000 most common words
    44.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 12
    Total number of words is 4123
    Total number of unique words is 1628
    26.0 of words are in the 2000 most common words
    35.9 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 13
    Total number of words is 4448
    Total number of unique words is 1557
    30.4 of words are in the 2000 most common words
    39.4 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 14
    Total number of words is 4423
    Total number of unique words is 1393
    34.1 of words are in the 2000 most common words
    43.6 of words are in the 5000 most common words
    49.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 15
    Total number of words is 4413
    Total number of unique words is 1589
    30.1 of words are in the 2000 most common words
    40.0 of words are in the 5000 most common words
    45.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 16
    Total number of words is 4426
    Total number of unique words is 1490
    32.8 of words are in the 2000 most common words
    42.5 of words are in the 5000 most common words
    46.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 17
    Total number of words is 4335
    Total number of unique words is 1559
    29.9 of words are in the 2000 most common words
    39.5 of words are in the 5000 most common words
    45.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 18
    Total number of words is 4308
    Total number of unique words is 1553
    29.3 of words are in the 2000 most common words
    38.3 of words are in the 5000 most common words
    42.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 19
    Total number of words is 4218
    Total number of unique words is 1557
    28.3 of words are in the 2000 most common words
    36.9 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 20
    Total number of words is 4388
    Total number of unique words is 1471
    31.4 of words are in the 2000 most common words
    40.8 of words are in the 5000 most common words
    45.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 21
    Total number of words is 4335
    Total number of unique words is 1576
    30.8 of words are in the 2000 most common words
    41.2 of words are in the 5000 most common words
    46.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 22
    Total number of words is 4327
    Total number of unique words is 1696
    28.0 of words are in the 2000 most common words
    38.0 of words are in the 5000 most common words
    43.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 23
    Total number of words is 4262
    Total number of unique words is 1643
    28.9 of words are in the 2000 most common words
    37.5 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 24
    Total number of words is 4408
    Total number of unique words is 1440
    33.8 of words are in the 2000 most common words
    41.7 of words are in the 5000 most common words
    47.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 25
    Total number of words is 4141
    Total number of unique words is 1635
    27.4 of words are in the 2000 most common words
    35.9 of words are in the 5000 most common words
    40.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 26
    Total number of words is 4318
    Total number of unique words is 1627
    29.7 of words are in the 2000 most common words
    39.8 of words are in the 5000 most common words
    44.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Sonen af söder och nord. Sednare delen - 27
    Total number of words is 3883
    Total number of unique words is 1422
    30.5 of words are in the 2000 most common words
    39.9 of words are in the 5000 most common words
    44.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.