Singoalla - 9

Total number of words is 1808
Total number of unique words is 856
32.9 of words are in the 2000 most common words
41.0 of words are in the 5000 most common words
46.4 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
Farväl! Min vördnadsfulla hälsning
till riddar Bengt och till hans huses ära,
din ädla mor!... Men hur det regnar ute!
Hur blåsten skakar fönstrets höga poster!
Och jag, som intet märkt av denna storm,
som nalkats oss där ute, medan vi
av helga runors frid och värme njöto.
Säg, vill du icke stanna, medan stormen
drar hädan? Stränge herrars makt är kort.
_Erland_.
Nej, fader.
_Patern_.
Dock din väg till riddarborgen
är icke lång, och mörker skyr du icke.
Men tag min kappa! Kvinnans verk vid sländan
försonar vandraren med regn och blåst.
_Erland_.
Onödigt, fader Henrik. Mellan mig
och himlens vindar kräves ej försoning,
ty fiender vi ännu aldrig varit.
Jag älskar skogen, natten, molnen, stormen.
Nu vill jag ut, men ej till riddarborgen,
det tysta hemmet med sitt enahanda.
Nu vill jag ut i skogens dunkla djup.
_Patern_.
Du är dig lik. Jag känner denna längtan,
jag känner den, men jag förstår den icke.
Av folket kallas du _den vilde_ Erland,
och kolaren, som bor i enslig hydda,
vet att förtälja, hur han mången midnatt
med barn och maka väckts av nattlig sång
ur skogens mörker, och han skulle häpnat
och trott, att nattens vålnader sitt spel bedreve,
om ej han känt _din_ röst, du vilde Erland --
du vilde gosse och ändock så stilla,
så mild och tankfull, när du vid min sida
i helga studier din tid fördriver.
Men lyd mitt råd, o Erland! Älska icke
den mörka natt med hennes skräckgestalter.
Den dödlige är skapt att älska ljuset,
det rosiga; och dagens gyllne stjärna,
tids nog den släckes för hans blick ändå.
Ty ljus och mörker, dag och natt, de växla
symboliskt, såsom goda tankar växla
med onda i tvedelad mänskobarm.
_Erland_.
Det där förstår jag ej. Mig synes natten,
den tusenögade, långt mera skön
än enögd dag, om än hon blundar med dem alla.
Men nog härom. Jag har nu skäl att vandra
en annan stig än den till Eköns slott.
Min far har dragit ut att halvvägs möta
herr Ulvsax, väntad såsom gäst där hemma
i denna kväll. Med riddar Ulvsax kommer
hans dotter.
_Patern_.
Ah, Helena! Jag förstår,
ja, nu förstår jag väl den lust som driver
dig ut i kväll mot stavkarl, ulv och stigman
och nattens troll.
_Erland_.
Av mörkret överraskad
måhända riddar Ulvsax med sin dotter
har farit vill. Men jag, jag känner skogen
och varje stig, som människa och myra
på milsvidd trampat bland dess furustammar.
_Patern_.
Väl, sök dem då! Jag vet, att det är ljuvt
förnimma vänlig röst på villostigar
och vid sitt rop: »Vem där?» till okänd skepnad,
som plötsligt träder upp på misstänkt väg,
till svar av hjärtlig röst få höra: »Vän,
god vän!» och trycka välbekanta händer.
Men säg mig, Erland, du som mycket älskar
att slunga pilar efter skogens vilddjur
och mången natt på vild och enslig jakt
ditt läger valt på mossbehupen klippa,
säg, har du aldrig sett i månens sken
den tysta skogsfrun mellan skogens stammar?
Ha aldrig klippans åbor, dvärgaskaran,
okunnig om ditt grannskap, vimlat fram
ur klyftorna att breda ut sitt smide
på enslig hed och syna det vid månsken?
Ha aldrig dessa troll, som fordomdags
med flintspjut kämpade mot våra fäders
järnskodda lansar, tills de slutligen,
besegrade, från öppna landet drevos
längst in i bergens obekanta gömmor,
men ännu, ruvande på hämnd och mord,
frambryta stundom under nattens timmar
att mana storm utöver stilla ängder,
att reta floder över deras bräddar,
bevinga klippor emot vigda tempel
och gjuta syndigt tal i sömnens öra --
ha aldrig dessa uppträtt för din syn
för att med rysliga gestalters sanning
till vanvett skrämma eller ock med skönhets
antagna sken till lust och synd förföra
den arme, som de finna på sin stig?
_Erland_.
(Undvikande.) Å nej, just icke.
_Patern_.
O, så tacka himlen
och änglaskaran, som i natten vakar!
Själv, må du veta, har jag prövat sådant.
_Erland_.
(Livligt.) Ni, fader? Men berätta vad ni sett!
_Patern_.
Sett har jag föga men har _hört_ dess mera,
med egna öron hört. Förstår du mig?
Rätt mången natt, sen jag min vila helgat
med sång och bön, har i den trånga cellen
jag plötsligt väckts av hiskeliga toner
här utifrån, som ingen mänsklig strupe
har kunnat alstra: ljud av hemsk förtvivlan,
med hån och avgrundsglädje rysligt blandad.
_Erland_.
Och sen?
_Patern_.
Mer har jag icke att förtälja.
_Erland_.
Vad tror ni detta var?
_Patern_.
Jag vet det ej.
_Erland_.
Väl har jag även... och jag tänkte just
i dag, när jag gick hit, att fråga eder
erfarna tanke om... dock nej, jag vet ej,
om jag berätta bör...
_Patern_.
Berätta, Erland!
_Erland_.
Nej... icke ännu. Först jag måste pröva,
om vad jag sett och hört är värt förtäljas,
om det helt enkelt var en jordisk syn,
fast mindre vanlig, eller om den var
från denna underjord, vars väsenden
jag hittills fåfängt...
Dock en annan gång
skall jag måhända kunna säga mer.
Ni eller ingen, fromme, vise fader,
skall höra denna sägen ur min mun.
God natt, min lärare!
_Patern_.
Gud signe dig!
Farväl och minns, att vandrarns bästa stav
och sköld och lykta är en bön till Herren.
(Erland går.)

_Andra scenen._
PATERN.

_Patern_.
Guds änglar skydde honom på hans väg!
Men kvällen lider. (Går till fönstret och ser ut.)
[4] »De civitate Dei», ett verk av Augustinus.


=Utgivarens tillägg och anmärkningar.[5]=

_Singoalla_ meddelades första gången i _Aurora_, Toalettkalender för år
1858, Göteborg 1857, C. F. Arwidsson. Novellen var först avsedd att
endast upptaga ett par ark, men allteftersom manuskript hämtades, visade
sig, att den kom att fylla -- 136 av kalenderns 184 sidor! Härav framgår,
att den äldre uppgift, det Singoalla skulle härröra från V. R:s Lundatid,
ej kan vara riktig, varom för övrigt denna prosadikts mognad bär inre
vittnesbörd. Men möjligt är ju, att idén till denna prosadikt redan då
föresvävat honom.
Som särskild bok utgavs den, med icke obetydligt omarbetat slut, år 1865
å Oscar L. Lamms förlag och med ovan meddelade förord. -- Tredje upplagan
utkom 1876 å Torsten Hedlunds förlag. Den fjärde utgavs å Alb. Bonniers
förlag, såsom praktupplaga med illustrationer av Carl Larsson, år 1894.
Den nu utgivna, femte, följer ordagrant fjärde upplagan. Dessutom
meddelas såsom tilllägg i denna upplaga, efter förf:ns handskrift, ett
fragment ur en påbörjad dramatisering på vers av denna Rydbergs
prosadikt.
Det förefinnes ganska väsentliga olikheter mellan första upplagan och de
senare, i det att, såsom ovan nämnts, framförallt _slutet_ är helt
olika. I kapitlet _Den sista nattvandringen_, som även i övrigt företer
flera olikheter, låter Rydberg i första versionen Erland -- sedan han
stött jaktkniven i Sorgbarns bröst och sagt den lille »pilgrimen från
helvetet» farväl för alltid -- vid sin hemkomst till slottet finna fru
Helena och den lille Erland slumrande i dödens sömn. Assim, som »velat
göra Singoalla lycklig även om dagen», har under nattens mörker smugit
sig in genom fönstret samt dödat hennes och Sorgbarns medtävlare om
Erlands kärlek.
Kapitlet _Dagningen_ i de senare upplagorna saknas i den första. I dennas
slutkapitel, _Pesten_, berättas (efter scenen utanför klostret vid
pestens ankomst, som är lika med den senare versionens), att Singoalla
för evigt bortjagat Assim, sedan han berättat om den lycka, han trott sig
skänka henne genom att döda Erlands maka och son. Hon förbannar honom.
Singoalla vill försona det brott, som är begånget. Hon går på morgonen
till klostret för att bedja munkarne taga vård om Sorgbarn och ville
sedan begiva sig till slottet och överlämna sig i riddarens våld. Men hon
bortvisas från det pestsmittade klostret; och från slottet jagar folket
henne bort med stenar, då de tro henne vara »pestflickan», en kvinna av
det folk, som fört plågan dit.
Riddar Erland irrar ikring i skogen. Sedan han kastat in ett gåvobrev på
Ekö slott genom klosterfönstret, finner han vid klosterkyrkan, hurusom
mängden samlats kring en öppen grav för att däri begrava en levande
människa, i tron att därmed skydda sig mot pesten. Denna människa är
Singoalla, som Erland räddar, i det han jagar bort hopen.
Därefter mötas åter Erland och Singoalla i skogen vid Sorgbarns lik.
Erland är slagen av pesten, och Singoalla bringar honom vatten och vårdar
honom. Sedan hon biktat för Erland, att Sorgbarn var hans och hennes
barn, försonas de inbördes och med Sorgbarns minne. Och under det
riddaren hör pesthymnens toner från klostret, utandas han sin sista suck.
Snart sluter även Singoalla vid Sorgbarns och Erlands sida sina ögon i
dödens famn. »Det var tyst, ty den store mandråparen hade fulländat sitt
verk.»
Efter berättelsen följa dessa reflexioner:
»Sagan slutar, såsom när under ett strängaspel strängarne plötsligt
brista i ett disharmoniskt ackord, förrän detta hunnit upplösas i
försonande samljud. Ty harmoni och försoning, var finnas de här
nere? Hör, stormen börjar åter brusa i skogen! Sjunger hans vilda
röst om harmoni och försoning? Orkanen ryter högt över jorden, men
nere i dess mull arbetar förgängelsen, alstringskraften och åter
förgängelsen. Blomman uppspirar, för att dess skönhet skall
maskstingas; barnasjälar uppstiga ur det obekanta för att iklädas
stoftskrud och orenas av synden. Trängtar du efter evig skönhet,
obefläckad oskuld, oförgänglig lycka, sök den icke på jorden, men
hoppas på evigheten!»
Från och med andra upplagan är, som man finner, slutet väsentligen ett
annat; slutackordet är ej längre så disharmoniskt. --
Skillnaden mellan andra (1865) och tredje upplagan (1876) är mest
språklig; ord som pröva, befalla, beskydda, äro utbytta mot fresta,
mana, hägna o. d. Den dikt, som förekommer i kapitlet »_Sorgbarn_», får
först i tredje upplagan sin n. v. lydelse; förut löd den helt olika,
sålunda:
»Vredgas icke, goda moder,
gråt ej heller, goda moder,
om du icke är en syster
till den mörka nattens skyar;
ty när nattens skyar vredgas,
fräsa blixtar över världen,
och den vida världen bävar
ty när nattens skyar gråta,
då förrinna de i tårar,
då försvinna de i tårar,
och de äro icke mera.»
I fjärde upplagan är första kapitlet så gott som helt och hållet
omskrivet; epitetet »vilde», som förut i de första kapitlen ständigt
användes framför Erland, är försvunnet. I kapitlet »_Avtåget_» äro nya:
Assims samtal med modern och hans besvärjande av gudarne; likaså i
kapitlet »_Sorgbarn_»: riddarens tal till patern.
Nämnas må slutligen, att enstaka historiskt förklarande notiser, som
förekommo i första upplagan, sedan avlägsnats, liksom ock en liten
polemik mot de lärde, som »negera» magnetismen.

Om »Singoalla» skrev Rydberg själv i ett brev 1892: »_Hon är min ungdoms
dotter, och trots all självkritik är jag ur stånd att känna mig likgiltig
för henne._» Denna äktromantiska prosadikt med sin mystiska timbre torde
ock vara det första fullödiga alstret av Rydbergs skaldesnille.
* * * * *
_Singoalla_ finnes översatt till danskan av anonym översättare: Helsingör
1866. År 1895 utgavs den i ny dansk översättning av _Otto Borchsenius_
med Larssons teckningar.
På tyska finnes den översatt i Reclams Universal-Bibliothek såsom N:o
2016 av _M. L. Sunder_ (Leipzig 1885), på holländska utkom den i tolkning
av _Philippine Wijsman_, Amsterdam 1899, och en finsk översättning utgavs
av _Juhani Aho_ 1895.
KARL WARBURG.
[5] Till femte upplagan, 1896.
You have read 1 text from Swedish literature.
  • Parts
  • Singoalla - 1
    Total number of words is 4539
    Total number of unique words is 1790
    24.6 of words are in the 2000 most common words
    33.6 of words are in the 5000 most common words
    39.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 2
    Total number of words is 4854
    Total number of unique words is 1521
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    39.9 of words are in the 5000 most common words
    44.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 3
    Total number of words is 4607
    Total number of unique words is 1688
    26.0 of words are in the 2000 most common words
    36.5 of words are in the 5000 most common words
    41.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 4
    Total number of words is 4692
    Total number of unique words is 1638
    28.5 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 5
    Total number of words is 4668
    Total number of unique words is 1583
    28.6 of words are in the 2000 most common words
    40.5 of words are in the 5000 most common words
    44.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 6
    Total number of words is 4725
    Total number of unique words is 1339
    29.1 of words are in the 2000 most common words
    41.4 of words are in the 5000 most common words
    46.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 7
    Total number of words is 4648
    Total number of unique words is 1602
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    37.6 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 8
    Total number of words is 4487
    Total number of unique words is 1696
    25.4 of words are in the 2000 most common words
    35.1 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Singoalla - 9
    Total number of words is 1808
    Total number of unique words is 856
    32.9 of words are in the 2000 most common words
    41.0 of words are in the 5000 most common words
    46.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.