Samlade arbeten II - 30

Total number of words is 4519
Total number of unique words is 1587
27.3 of words are in the 2000 most common words
37.0 of words are in the 5000 most common words
41.8 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
"Hittills har herr hofmarskalken hållit sig till senare afdelningen af
Ramido Marinesco och börjat vid slutet; hvad är meningen om den förra?"
"Jo, märk, min vän, i den ser man i lif och handling, hvad det är, som
Don Juan botgöraren ångrar och fördömer. I den lefva hans yras
skapelser, andas, blomma, tjusa, och då de skola njuta fullheten af
lifvets gåfva och i kärlek möta hvarandra, stiger den svarta följden af
hans brott som en skugga hotfull och förstörande emellan. Det är den
fördömelse, att de äro hans, som förintar dem. De måste tjusa och draga
hvarandra till sig i oskuld och ovetenhet för att närma sig till det
gift, som skall ge dem döden, giftet att vara frukter af Don Juans rus.
Här följa fyra sorgespel hvarandra, rika af individuell nyansering, men
alla framstrålande samma idé. Och ändteligen upptages allt i en enda
symbol, då Ramido hemkommen kastar sig i tjusning ned för sin fars
'Majorcaflicka', den sköna färgskapelse, som han tycker sig kunna älska
utan brott, utan fara att förstöras,--då han kastar sig ned för henne,
kysser fållen af hennes klädning och insuper döden af det gift, som det
'roat' hans far att äfven här blanda in i sina färgers ljufhet.
'Så jag målar, donna Bianca,
Ty så roar mig att måla.'
Jag tycker sålunda, att det är skönt och konsekvent, att härjningen af
en förstörare, som framgått, visas först, och att förstöraren själf
framställs sedan, blickande tillbaka på sitt verk, besannande dess
oväsentlighet, dess fördömelse, och lösryckande sig med smärta och
salighet från det ljufva gift, hvarmed han förpestat sin bana, från
sitt svallande blod, sin yra, sin sinnliga fröjd och sitt själfviska
hjärta.
Detta i afseende å den allmänna uppställningen af denna dikt. Nu en
blick på delarne för sig tagna, men dock ännu tagna blott i hela
massor. Vi dröja vid de fyra scenerna mellan Ramido och hans
älskarinnor. Jag sade dem vara rika på individuell skiftning, men så
lätt det är att känna och se detta, så svårt är det att i ord angifva
differenserna. Skall du le, om jag tar min tillflykt till en slags
mystisk lek med bilder och försöker att i dunkla skuggdrag teckna
föreställningarna i min själ. Hvad är då Estella? Kvinnans kvinnlighet,
den uppoffrande, sucklika, som äger intet eller äger blott, hvad den
låter en annan äga, den genom sin vapenlöshet segrande, den genom sitt
offer af allt allsmäktiga. Och Ximena? Kvinnan som person, redan form,
redan något i sig själf, ehuru blott bildlik och fordrande att kallas
till lif af en annan, skönheten i sin själf-fullhet, innan hjärtat
vaknat och den sprittande pulsen födt en längtan, som på en gång kufvar
och förädlar själfvet. Och Ormesinda? Den fullt vaknade Ximena, den
genomandade formen, den tonlika, som har sitt eget lif, men lefver
blott för att älska, som har sitt eget ljud, men ljuder blott för att
förmälas i en harmoni. Och slutellgen Juanna, hvad är hon? Kvinnan,
uppgången i flamman af sin egen eld, ägande själf sin kärlek,
hängifven, men liksom lågan, som är fientlig mot hvarje annat famntag
än lågans. Må jag då få kalla Estella sucken, Ximena formen, Ormesinda
tonen, Juanna flamman. Alla söka de hos Ramido en låga, den första för
att förtäras, den andra för att bestrålas, den tredje för att
försmälta, den fjärde för att förenas.
Så är Estella i personifikation äfven det innerliga i alla de öfriga
och återfinnes i dem. Efter lif suckar formen, efter kärlek tonen,
efter möte flamman. Därföre är Estella den mäktigaste af alla, emedan
hon är den renast alltoffrande, och därföre är det skönt att se henne i
cykeln af de andra vara den första och den sista, begynnelsen och
slutet, ty det är hennes väsende, som i olika knytningar genomgår alla
och utgör deras makt. Så börjar hon:
ESTELLA. Jag älskar dig, Ramido.
RAMIDO. Ack, hvarför älskar du?
ESTELLA. Ej skäl jag vet, ej orsak.
Ximena känner sin bildform, Ormesinda sitt tonljud, Juanna sin eld; men
Estella känner Ramido ensam, och det djupaste hos alla de andra är det,
som likasom Estella känner Ramido ensam.
Vi komma nu till den stora scen, i hvilken inom omfånget af tre korta
sidor alla strålar från de föregående scenerna samlas såsom i en
brännpunkt, jag menar den sjätte, hvari Ramido bestormas af alla sina
älskarinnor på en gång. Den är så kort, en stor del af densamma kan här
upptagas.
JUANNA. Mig kärlek svor Ramido, svara, är du min?
RAMIRO. Juanna Sol, i natten är min stjärnglans du.
ORMESINDA. Min ömma vän Ramido var,--är han det än?
RAMIDO. Din röst är tonen, Ormesinda, i mitt bröst.
XIMENA. 'Ximena älskar jag', så sade du en dag.
RAMIDO. Gestalt,--du doft, du skära gas om lifvets allt!
Betrakta dem! Hafva ej alla här ett jag, på hvilket de se och för
hvilket de fordra kärlek, äfven Ximena, som annars genom en underbar
konsekvens i sitt knappt vakna själfmedvetande ännu nämner sitt jag
blott som ett namn? Estella ensam vet icke af ett själf, fordrar intet,
påminner om intet:
ESTELLA. Mig äger don Ramido,--intet äger jag.
Men henne, som ger allt och begär intet, svarar
RAMIDO. Estella,--himmel, du om don Ramido rår.
Juanna hotar med dolken, Ximena med damaskenerklingan, Ormesinda
beveker med amaranterblomman i sin hand, alla äga de ett något att göra
anspråk med; Estellas vapen är hennes vapenlöshet:
Ramido, jag i handen äger blott min hand,
Ack! ... Guadalaviars himmel ber dig hem till sig!
Hon äger icke ens en egen bön, hon låter Guadalaviars himmel be! Men då
hvar och en af de öfriga fåfängt ber Ramido om en förklaring af den
hemlighet, som hvilar öfver hans förhållande, och då han blott gåtlikt
yppar sig för dem:
JUANNA. Är då en trolldom gjuten om Ramidos hår?
RAMIDO. Sin krets om mig, Juanna, skref ett troll så hemskt.
ORMESINDA. I äldre band ditt väsen har sig bundit, ack?
RAMIDO. En boja dyster, grym, förskräcklig, underbar.
XIMENA. Drar heligt löfte dig till Palestinas graf?
RAMIDO. O, mig, Ximena, drar en svart, en ryslig hand.
då gör Estella ingen gissning, tar ingenting af egen makt med för att
lösa hans gåta, utan flyr till Ramido själf, och för allmakten af
hennes suck:
Ramido, älskade, skänk oss af nåd ett svar!
öppnar sig hans hjärta, och så klar som hennes bön, så klart följer
äfven hans svar:
Estella Guymeron... Jag är Don Juans son.
Huru oändligt mycket vore icke att anföra inifrån de särskilta scenerna
för att bestyrka, förklara, symbolisera, de allmänna åsikter, jag här
nu yttrat. Mycket ser ut som oförenligt och är det dock icke; det mesta
är så ogripeligt, luftigt och dock bevittnande, att det som
blomsterdoften blott för en andedräkt röjer, till hvilken blomma det
hör.
Angående det så ofta såsom töcknigt ansedda slutet af Ramido Marinesco
måste jag bekänna, att det nu vid detta tillfälle och från den
synpunkt, hvarur jag betraktat det öfriga, förefaller mig klart och
fullkomnadt. Hvad är det Don Juan söker? Hans väsende genomtränger hela
målningen, hvad lefver han för? För att i sina älskarinnors hat
begrafva sin forna falska sällhet. Har han vunnit sitt mål? Han har
velat det och gjort allt för att vinna det, se där hans försoning,
stridens fullkomning, dramens klara slut. En vidare utsträckning gåfve
motsägelser eller parallellismer. Själfva det obegränsade, mångtydiga i
den beundransvärda slutversen:
Gud! O svarta sol! ... Don Juan!
är blott en fri luft, som icke stänger, icke hindrar, utan leder den
fullbildade tonen ut i den öppna naturen för att i rymd och frihet få
domna."
Då hofmarskalken slutat detta, steg han opp och fattade Rikards hand.
"En annan gång", sade han, "ville jag gå in i specialiteter. Nu,
Rikard, har jag sutit en stund vid randen af din blomsterkälla och böjt
unnan ett blad och ett annat för att betrakta böljan. Och jag slutar
glad, om jag kan hoppas att härvid icke hafva grumlat mer än blottat
det klara djupet."


LUCREZIA BORGIA, DRAM AF VICTOR HUGO.

Svenska litteraturen har åter fått en öfversättning af ett af V. Hugos
arbeten. Lucrezia Borgia, denna berömda dram, som uppfördes 100 gånger
på scenen i Paris, mottogs äfven på Londons teater med beundran, utgafs
genast på tyska i tvenne särskilta öfversättningar och utsåldes i två
tusende exemplar inom de två första dagarna sedan den lämnat pressen,
har nu af en anonym blifvit öfverflyttad äfven på svenska. Då detta
skådespel kan anses karakterisera syftningen och andan af den franska
romantiska skolans vitterhet och V. Hugos namn vunnit den ryktbarhet,
att en närmare bekantskap med hans poetiska alster icke kan anses
likgiltig af någon, som intresserar sig för bildning och konst, kunna
vi icke annat än hålla öfversättaren räkning för hans företag att göra
detta den franska skaldens arbete tillgängligt äfven för dem, som icke
kunna läsa det på originalspråket. Vi anse därföre såsom helt och
hållet öfverflödig den ursäkt, öfversättaren i företalet gör i
anledning af sitt val af original. Ty ehuru mycket finnes i Hugos dram,
som stöter våra begrepp om natur och seder, och många drag förekomma
där, som genom sin mörka skändlighet väcka vämjelse och harm, är dock
vikten af att känna kulturens gång och utveckling större än vådan af
att bli missledd och sårad genom dess möjliga afvikelser och villor.
Vi gifva här en exposition af ifrågavarande dram för att sedan öfvergå
till några reflexioner öfver densamma och öfver den romantiska skolan i
allmänhet.
Dramen öppnas med en fest i Venedig. På en terass utanför det palats,
hvarest festen firas, samtala fem unga, präktigt klädda herrar i
natten. Jämte dem befinnas på scenen en föregifven spanior, egenteligen
hertiginnans af Ferrara, Lucrezia Borgias, förtrogne, samt en ung
lycksriddare, Gennaro, öfver hvars härstamning ett mörker hvilar ända
intill slutet af dramen, då det upptäcks, att han är Lucrezias son.
Denne Gennaro insomnar nu, under det de öfriga samtala om de
rysligheter, som befläcka familjen Borgia. Till en utgångspunkt må här
anföras en del af samtalet:
GENNARO (kastar sig i en länstol i sofvande ställning).
Väcken mig, när Jeppo slutat.
JEPPO.
Så här är historien.--Det hände år fjorton hundrade åttio...
GUBETTA (i ett hörn af teatern).
Fjorton hundrade nittiosju.
JEPPO.
Rätt! 1497, på en viss natt mellan onsdagen och torsdagen...
GUBETTA.
Nej, mellan tisdagen och onsdagen.
JEPPO.
Ni har rätt.--Denna natt då såg en färjkarl vid Tibern, som hade
lagt sig i sin båt vid stranden för att vakta sina varor, någonting
förskräckligt. Det var litet nedanför kyrkan S:t Hieronymo. Det var
vid pass fem timmar efter midnatten. Färjkarlen såg två män, som
gingo till fots, gå i mörkret på vägen vänster om kyrkan hit och
dit, liksom de voro oroliga, hvarefter två andra syntes, och
sluteligen tre, alltså summa sju. En enda var till häst. Natten var
ganska mörk. I alla hus, som ligga åt Tibern, var intet ljus, utom
i ett enda fönster. De sju männerna nalkades till flodstranden. Den,
som var till häst, vände bakdelen af sin häst åt Tibern, och då såg
färjkarlen tydligt på denna bakdel ben, som hängde på ena sidan,
och armar och hufvud på den andra,--liket af en man. Under det deras
kamrater lurade i gathörnen, togo två af dem, som voro till fots,
den döda kroppen, svängde honom två, tre gånger med kraft och
kastade honom midt i Tibern. I samma ögonblick, som liket slog i
vattnet, gjorde den, som var till häst, en fråga, hvilken de två
andra besvarade med: "Ja, min herre". Då vände sig den ridande åter
till Tibern och såg någonting svart, som flöt på vattnet. Han
frågade, hvad det var. Man svarade honom: "Min herre, det är den
döda herrens mantel", och någon af de sju kastade stenar på denna
mantel, hvilket kom den att sjunka. Sedan detta var gjordt,
bortgingo alla i sällskap och togo vägen till S:t Jacome. Detta såg
färjkarlen.
MAFFIO.
En sorglig händelse! Var det någon ansedd man, som dessa kastade i
vattnet? Den där hästen gör ett sällsamt intryck på mig; mördaren
på sadeln och liket bakpå!
GUBETTA.
På den där hästen var det två bröder.
JEPPO.
Ja, så var det, herr de Belverana. Liket var Giovanni Borgia;
den ridande var Cesar Borgia.
MAFFIG.
En helvetes familj de där Borgierna! Men säg, Jeppo, hvarföre
mördade broder på detta sätt broder?
JEPPO.
Jag vill ej säga er det. Orsaken till mordet är så vederstygglig,
att det bör vara en dödssynd att blott omtala den.--
GUBETTA.
Jag skall säga eder det, jag. Cesar, kardinal af Valence,
dödade Giovanni, hertig af Kandia, emedan båda bröderna älskade
samma kvinna.
MAFFIO.
Och hvem var denna kvinna?
GUBETTA (alltid i fonden af teatern).
Deras syster.
Denna vidunderliga kvinna, denna de båda rivalernas syster är Lucrezia,
dramens hjältinna. Äfven hon är maskerad närvarande vid festen och
vistas under ett främmande namn i Venedig. Så snart de fem unga
herrarne slutat sitt samtal och gått ut, inträder hon på scenen,
hvarest Gubetta och den sofvande Gennaro kvarblifvit. Hon stannar
framför den senare, betraktar honom med hänryckning och vördnad, veknar
till mildhet och ger efter en kort dialog med Gubetta befallning åt
denne att låta frigifva fem fångar, som hon namnger och hvilka enligt
Gubettas utsago ännu icke hunnit blifva hängda, strypta eller förgifna.
Följande karakteriserar de båda personernas stämning under denna scen:
DONNA LUCREZIA.
Gubetta, börjar icke verkeligen vårt gemensamma vanrykte, vår
gemensamma vanära, ryktet om våra mord och våra förgiftningar att
trycka dig?
GUBETTA.
Alldeles icke. När jag går på Spolettos gator, så hör jag väl någon
gång galgfåglar mumla omkring mig: "Hu! Den där är Gubetta,
förgift-Gubetta, dolk-Gubetta, galg-Gubetta!" Ty de ha fäst efter
mitt namn en lysande ägrett af öknamn. Det där allt säger man, och
när munnen ej säger det, så är det ögonen, som säga det. Men hvad
gör allt det där? Jag är så van vid min dåliga reputation som
påfvens soldater att officiera vid mässan.
Gubetta går bort, och Lucrezia, som aftagit sin mask, väcker Gennaro
med en kyss på hans panna. Emellertid har hon blifvit bespejad af
tvenne masker, hennes gemål och en hans förtrogna. Hertigen återvänder
genast, full af svartsjuka, till Ferrara. Gennaro åter griper omkring
Lucrezia och vill hålla henne kvar; hon flyr, och han följer efter. I
detsamma varseblifs och igenkännes hon af tvenne af de förut omnämnde
herrarne, som skynda att samråda med sina vänner för att rädda Gennaro
ur denna snara. Därföre, när i följande scen Gennaro omtalat sina öden
för Lucrezia och hon, än försmältande af ömhet hört honom uttrycka sin
kärlek till sin mor, som han sökt och aldrig funnit, än förkrossad och
ångerfull hört den afsky, med hvilken han nämner Lucrezia Borgias namn
utan att känna den, med hvilken han talar, inträda hastigt de fem
herrarne och yppa för Gennaro, hvem hon är, i det att hvar och en af
dem stiger fram och presenterar sig för henne såsom en son eller nära
anförvant till någon, som hon låtit förgöra. Efter de gräseligaste
beskyllningar och en lista på brott, som äro för mycket skändliga för
att här kunna omnämnas, slutas uppträdet så:
MAFFIO.
Vill du veta hennes namn, Gennaro?
DONNA LUCREZIA.
Nåd, nåd, mine herrar!
MAFFIO.
Gennaro, vill du veta hennes namn?
DONNA LUCREZIA. (Hon kastar sig på knä för Gennaro.)
Hör icke, min Gennaro!
MAFFIO (utsträckande armen).
Det är Lucrezia Borgia!
GENNARO (bortstötande henne).
O!
(Hon faller afdänad vid hans fötter.)
Första aktens andra afdelning börjar med en scen emellan Gubetta och
Lucrezia på en öppen plats i Ferrara. De fem herrarne, som nyligen så
hårdt anklagat Lucrezia, befinna sig nu i hennes hufvudstad på en
beskickning från Venedig. Gennaro har äfven åtföljt ambassaden.
LUCREZIA.
Är allt färdigt för denna afton, Gubetta?
GUBETTA.
Ja, Ers höghet.
LUCREZIA.
Komma alla fem?
GUBETTA.
Alla fem.
LUCREZIA.
De ha ganska grymt skymfat mig, Gubetta!
Man finner, att en hämndplan är å bane, och Lucrezia ber Gubetta vaka,
att intet ondt händer Gennaro.
De fem herrarne uppträda, sedan de förra aflägsnat sig. De tyckas finna
det nog vågadt att hafva kommit till Ferrara vid sakernas nuvarande
ställning, och en och annan röstar för att begifva sig bort redan innan
kvällen, så mycket mer, som ambassaden redan uppfyllt sitt ändamål.
Borgiernas gift omtalas och de medel till hämnd, den förolämpade
Lucrezia äger. Emellertid besluter man att öfvervara en bal för aftonen
hos en prinsessa Nogroni, boende i grannskapet af det hertigliga
palatset. Gennaro, hvars afsky för Lucrezia Borgia under fortgången af
samtalet stegras till det yttersta, lösbryter med sin dolk från
palatsets vägg den första bokstafven af namnet Borgia, så att blott
ordet orgia återstår. Gubetta säger blott: "Herr Gennaro, den där
ordleken skall i morgon ställa hälften af staden under rannsakning."--
Andra akten: Gennaro är gripen af hertigens utskickade och väntar
utanför hans rum. Hertigen, don Alfonso d'Este, ger befallning åt en
förtrogen att hålla i beredskap både gift och svärd och ställa sig
utanför vid en dörr till salen. Lucrezia anmäles och inkommer,
beklagande sig häftigt öfver den skymf, som tillfogats henne genom
vanställandet af hennes familjenamn. Då hon får höra, att den
brottslige redan är i hertigens våld och i hans palats, tar hon en ed
af sin gemål, att han icke skall låta den skyldige komma med lifvet
unnan. Den svartsjuke hertigen ger henne med skadeglädje detta löfte
och låter införa den anklagade. Lucrezia igenkänner med fasa Gennaro.
Hon försöker att förklara honom oskyldig, men han själf bekänner allt.
Nu följer ett enskildt samtal mellan Lucrezia och hennes gemål, under
hvilket hon med både smicker och hot försöker beveka honom att
lössläppa Gennaro. Don Alfonso förblir obeveklig och befaller
sluteligen, efter ett osminkade yppande af sin verkliga sinnesstämning
mot sin maka, henne att välja mellan att räcka Gennaro förgift eller se
honom nedstötas.--
Gennaro införes åter. Don Alfonso visar sig nu såsom vore han blidkad
och färdig att anse den anklagades förbrytelse blott som ett förlåtligt
ungdomsöfvermod. Då det vidare under fortgången af dialogen yppas, att
Gennaro en gång räddat en af don Alfonsos närmaste från döden i en
batalj, befaller hertigen, såsom det synes för att hedra honom, sin
gemål iskänka åt honom en bägare vin. Efter fåfänga försök att undvika
detta nödgas Lucrezia bjuda honom det förgiftade vinet. Han dricker,
och don Alfonso aflägsnar sig. Så snart de båda blifvit lämnade allena,
yppar Lucrezia för Gennaro, att han fått förgift, men framtar i
detsamma ett motgift och ber honom dricka ut det. "Hertiginna", säger
Gennaro, "hvem går mig i borgen för att icke just detta är giftet?"
Lucrezia, förkrossad af hans misstankar och den afsky, han röjer för
henne, fortfar att besvärja honom att emottaga det enda medel, som
finns till räddning, och Gennaro, som sluteligen låter öfvertala sig
därtill, ledsagas af sin räddarinna ut och ålägges att i ögonblicket
lämna staden, hvarest faror af alla slag omgifva honom.
Snart får dock hertigen höra, att Gennaro undkommit, och beger sig med
en förtrogen till hans boning för att mörda honom. Medan de stå gömda
utanför Gennaros dörr, kommer en af dennes vänner och öfvertalar honom
att icke brådska med resan, utan deltaga i balen hos prinsessan
Negroni. Då Gennaro går in på sin väns förslag, uppskjuter hertigen och
tyckes ändra planen för sin hämnd och går bort med sin medhjälpare.
Tredje akten. En praktfull sal i palatset Negroni. När ridån går upp,
sitta vid ett präktigt serveradt bord fjorton gäster, nämligen de fem
unga herrarne samt Gubetta, Gennaro och sju unga damer. Vin och rätter
serveras, och alla dricka utom damerna och Gubetta, hvilken blott
låtsar deltaga i glädjen. Dialogen rör särskilta ämnen, vin, kärlek,
glädje; man skämtar, är artig. Gennaro ensam är allvarsam och sluten.
Omsider yttrar Gubetta tyst en önskan att få damerna att aflägsna sig.
Han börjar en ordväxling med en af herrarne, hvaraf denne bringas i
raseri, och fruntimren draga sig unnan. Man finner snart, att dörrarna
äro reglade utanför, men gelaget fortfar, man hejdar sig, och Gubetta
uppstämmer en dryckessång, hvartill de öfriga sjunga i kor. Plötsligt
hör man röster, som sjunga med sorglig ton likpsalmer. De tyckas närma
sig. Man gissar hit och dit, antar, att det är någon, som begrafvas,
börjar stoja åter och fortsätter dryckessången. Då öppnar sig en stor
dörr i fonden, och där utanföre visar sig en stor, svarttapetserad sal,
upplyst af några facklor, med ett stort silfverkors i fonden; en lång
rad af svarta och hvita munkar, på hvilka endast ögonen synas genom
deras kapuschonger, inträder, fortsättande med hög och sorglig röst den
latinska psalmen. Gästerna häpna. En af dem förklarar dock alltsamman
för ett skämt och går att lyfta på en af kapuschongerna, troende, att
damerna maskerat sig på detta sätt. Han möter ett blekt munkansikte och
blir förfärad. Nu blir försåtet klart för alla, ty man ser i detsamma
äfven Lucrezia Borgia, som oförmodadt framträder på tröskeln af dörren.
DONNA LUCREZIA.
I ären bos mig!
ALLA (utom Gennaro, som osedd af donna Lucrezia frön ett hörn
betraktar allt).
Lucrezia Borgia!
DONNA LUCREZIA.
Det är några dagar sedan, då I, I alle, som nu ären här,
triumferande utsaden mitt namn. I dag sägen I det med förskräckelse.
Ja, I kunnen väl betrakta mig med edra af fruktan stillastående
ögon. Det är jag själf, mine herrar. Jag kommer för att förkunna er
en nyhet, den, att I alla ären förgiftade och att ingen af er ännu
har en timme att lefva. Söken ej att komma undan. Salen här bredvid
är uppfylld af lansar. Nu är det min ordning, nu är det jag, som kan
tala högt och trampa er under mina fötter. Jeppo Liveretto, gå och
sök upp din farbror Vitelli, som jag låtit mörda i Vatikanens hvalf!
Ascanio Petrucci, gå och sök upp din kusin Pandolfo, som jag låtit
lönnmörda för att frånröfva honom hans stad! Oloferno Vitellozzo,
din onkel önskar träffa dig, du vet väl, Fago Appiani, som jag låtit
förgifva under ett gästabud! Maffio Orsini, gå och tala i andra
världen om mig med din bror af Gravina, som jag låtit ombringa under
hans sömn! Apostolo Gazella, jag har låtit halshugga din far,
Francisco Gazella, jag har låtit strypa din kusin, Alfonso af
Arragonien, gå och träffa dem!--På min ära! I hafven gifvit mig en
bal i Venedig, jag skall gifva eder ett gästabud i Ferrara. Fest som
fest, mine herrar!
JEPPO.
Ett grymt uppvaknande, Maffio!
MAFFIO.
Låt oss tänka på vår Gud!
Lucrezia fortfar att häda de mållösa herrarne och ger munkarne
befallning att föra dem i nästa rum, där allt är i ordning för dem. Då
munkarne på hennes vink träda åt sidan, ser man fem likkistor, och
Lucrezia säger:
"Det är rätta antalet. De äro fem. Unge män! I hafven ryckt hjärtat
utur en olycklig kvinna och förstoden icke, att hon skulle hämnas! Här
är din, Jeppo. Maffio, här din. Oloferno, Apostolo, Ascanio, här stå
edra."
GENNARO (som hon ej hittills sett).
Det fattas en sjätte, hertiginna!
DONNA LUCREZIA. Himmel! Gennaro!
Hon befaller alla att aflägsna sig och blir ensam med Gennaro. Denne
äger ännu kvar den flaska med motgift, som han fått af Lucrezia. Hon
uppmanar honom att intaga däraf; men då han hör, att det icke är
tillräckligt för att rädda flere än honom ensam, fattar han en knif och
hotar att nedstöta Lucrezia. Hon bönfaller om förskoning, och han är på
vägen att bevekas, då han från närmaste rum hör sin vapenbroders röst,
som döende uppmanar honom att hämnas. Han nedstöter henne, och dramen
slutas med Lucrezias utrop:
"Ve!----Du har dödat mig!--Gennaro! Jag är din mor!"
I det föregående har man sökt gifva en exposition af själfva dramen, så
fullständigt som utrymmet tillåtit, och säkert har den uppmärksamme
läsaren redan af detta sammandrag kunnat inhämta, huru många svaga
sidor man med skäl kan klandra i detta Hugos berömda arbete. Att
förbigå en mängd osannolikheter redan i de första scenerna, huru vill
man förklara de fem herrarnas uppträdande i Ferrara, i Lucrezia Borgias
egen hufvudstad, denna kvinnas, som dödat en anförvant till hvar och en
af dem, som begått de onaturligaste brott, som på alla punkter af sitt
område kunde befalla öfver gift, svärd och dolkar, och som de några
dagar förut på det grymmaste blottställt, kränkt, sönderslitit? Svagt
och otillräckligt motiveras denna oförsiktighet genom nödvändigheten
för dem att åtlyda republiken Venedigs vilja, som utsett dem att
åtfölja ambassaden till Ferrara. Men äfven om man skulle vara nog
lättrogen att antaga deras ord för sanning, då de säga, att de icke
kunnat undvika att utföra den beskickning, hvartill republiken bestämt
dem, huru skulle man kunna öfvertygas om att de ägde sitt fulla
förstånd, då de företogo sig att på förhand reta en lejoninna, i hvars
bur de visste att de skulle komma att straxt därpå inneslutas.
Verkeligen, för att vara mindre allvarsam, hade de unga herrarne blott
yppat den scen, som föregick mellan dem och Lucrezia Borgia, hade
republiken Venedig både tackat dem för upptäckten och i nåder förklarat
dem oskickliga för en ambassad, icke blott till Borgier, utan äfven
till de saktmodigaste furstar i världen. Emellertid kunde nu icke de
unga herrarnas gesantskap inställas, utan att hela dramen skulle blifva
om intet, och man måste låta dem vara i Ferrara, hvarje rimlig
invändning till trots.
Men ambassaden har uppfyllt sin bestämmelse, och de fem unga riddarena,
som icke spara att skildra de förfärliga verkningarna af Borgiernas
öfverallt gömda förgift, skulle, efter hvad de själfva säga, kunna
afresa utan att saknas i den talrika svit, som hörde till
beskickningen. Då blir det en bal hos prinsessan Negroni, i ett palats,
som stöter till hertiginnans. De kunna icke försaka den. De infinna
sig, de träffa där ingen utom den spanska Gubetta och några damer,
ingen af ambassadens chefer, ingen af dess personal, inga gäster för
öfrigt, de fira en bal, fjorton personer till antalet, just desamma,
som förolämpat Lucrezia Borgia, men de misstänka ingenting, ingen af
dem visar fruktan för det Cypervin, som flöder, ingen enda af alla dem,
som några stunder förut hört dessa ord: "Man dör, och då först påminner
man sig att för sex månader eller ett år sedan ha druckit ett glas
Cypervin hos en Borgia." De misstänka ingenting, ty de måste dö, eljest
skulle dramen blifva om intet; de måste dricka, alla rimliga
invändningar till trots.
Ändteligen är dramen på den punkt, att de muntra herrarnas enfaldiga
lättrogenhet hunnit besegras. De märka försåtet, och Lucrezia inträder
själf, förkunnande dem, att de samteligen fått förgift. Hon ser ingen
fara i att inträda ensam, endast följd af några psalmsjungande munkar,
till fem unga ädlingar, som afsky henne, som veta sig bära ett förgift
i sina ådror, hvilket hon räckt dem och som inom en timma skall föra
dem i grafven. Hon anar ingen våda i att egga deras hämnd genom det
bittraste gäckeri i den stund, då de med döden för sina ögon, men med
ännu obrutna krafter omgifva henne, utan band på sina armar, utan
hinder för sitt anfall, utan fruktan och utan hopp. Hon måste dö,
eljest skulle dramen förlora en katastrof, och hon inträder därföre
ensam, hjälplös och trygg, alla rimliga invändningar till trots.
Men det är icke för någon af de fem ädlingarnes hand Lucrezia får
falla. Det måste blifva en scen ännu, där hon skall lämnas ensam med
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Samlade arbeten II - 31
  • Parts
  • Samlade arbeten II - 01
    Total number of words is 4501
    Total number of unique words is 1638
    24.7 of words are in the 2000 most common words
    35.4 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 02
    Total number of words is 4629
    Total number of unique words is 1607
    24.2 of words are in the 2000 most common words
    34.4 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 03
    Total number of words is 4625
    Total number of unique words is 1563
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    38.3 of words are in the 5000 most common words
    44.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 04
    Total number of words is 4676
    Total number of unique words is 1497
    28.0 of words are in the 2000 most common words
    38.2 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 05
    Total number of words is 4501
    Total number of unique words is 1630
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    38.8 of words are in the 5000 most common words
    44.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 06
    Total number of words is 4611
    Total number of unique words is 1323
    31.2 of words are in the 2000 most common words
    41.3 of words are in the 5000 most common words
    47.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 07
    Total number of words is 4561
    Total number of unique words is 1331
    33.2 of words are in the 2000 most common words
    43.5 of words are in the 5000 most common words
    48.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 08
    Total number of words is 4648
    Total number of unique words is 1426
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    39.3 of words are in the 5000 most common words
    44.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 09
    Total number of words is 4584
    Total number of unique words is 1451
    27.5 of words are in the 2000 most common words
    37.3 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 10
    Total number of words is 4448
    Total number of unique words is 1535
    25.9 of words are in the 2000 most common words
    37.0 of words are in the 5000 most common words
    42.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 11
    Total number of words is 4287
    Total number of unique words is 1368
    28.6 of words are in the 2000 most common words
    39.1 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 12
    Total number of words is 4290
    Total number of unique words is 1373
    27.8 of words are in the 2000 most common words
    36.9 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 13
    Total number of words is 4127
    Total number of unique words is 1435
    26.8 of words are in the 2000 most common words
    36.5 of words are in the 5000 most common words
    41.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 14
    Total number of words is 4426
    Total number of unique words is 1486
    27.0 of words are in the 2000 most common words
    37.8 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 15
    Total number of words is 4827
    Total number of unique words is 1379
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    39.3 of words are in the 5000 most common words
    43.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 16
    Total number of words is 4779
    Total number of unique words is 1414
    29.4 of words are in the 2000 most common words
    40.0 of words are in the 5000 most common words
    45.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 17
    Total number of words is 4952
    Total number of unique words is 1544
    31.0 of words are in the 2000 most common words
    41.6 of words are in the 5000 most common words
    46.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 18
    Total number of words is 4839
    Total number of unique words is 1730
    27.6 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    42.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 19
    Total number of words is 4612
    Total number of unique words is 1760
    26.4 of words are in the 2000 most common words
    36.2 of words are in the 5000 most common words
    41.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 20
    Total number of words is 4717
    Total number of unique words is 1628
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 21
    Total number of words is 4799
    Total number of unique words is 1517
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    37.9 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 22
    Total number of words is 4772
    Total number of unique words is 1680
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    43.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 23
    Total number of words is 4825
    Total number of unique words is 1705
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 24
    Total number of words is 4633
    Total number of unique words is 1681
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.8 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 25
    Total number of words is 4639
    Total number of unique words is 1864
    22.7 of words are in the 2000 most common words
    30.8 of words are in the 5000 most common words
    36.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 26
    Total number of words is 4483
    Total number of unique words is 1535
    21.2 of words are in the 2000 most common words
    30.3 of words are in the 5000 most common words
    35.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 27
    Total number of words is 4323
    Total number of unique words is 1629
    26.2 of words are in the 2000 most common words
    35.4 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 28
    Total number of words is 4600
    Total number of unique words is 1686
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    33.8 of words are in the 5000 most common words
    39.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 29
    Total number of words is 4568
    Total number of unique words is 1662
    25.3 of words are in the 2000 most common words
    35.4 of words are in the 5000 most common words
    41.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 30
    Total number of words is 4519
    Total number of unique words is 1587
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    37.0 of words are in the 5000 most common words
    41.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 31
    Total number of words is 4493
    Total number of unique words is 1713
    23.6 of words are in the 2000 most common words
    33.6 of words are in the 5000 most common words
    39.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 32
    Total number of words is 4644
    Total number of unique words is 1510
    25.4 of words are in the 2000 most common words
    34.6 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 33
    Total number of words is 4882
    Total number of unique words is 1525
    29.1 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 34
    Total number of words is 1042
    Total number of unique words is 480
    37.4 of words are in the 2000 most common words
    45.6 of words are in the 5000 most common words
    49.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.