Samlade arbeten II - 18

Total number of words is 4839
Total number of unique words is 1730
27.6 of words are in the 2000 most common words
36.4 of words are in the 5000 most common words
42.0 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
fixerade i stället väggarna, taket, allt i stugan, men i synnerhet ett
gammalt fiskbräde, som hängde på väggen vid spiseln och ren var nästan
sönderrispadt på midten, ehuru några sirater på bägge ändarne voro
tämligen väl bibehållna.
När gumman slutat tala, steg han dock upp, gick fram till henne, ref
upp rock och väst och framtog ett glaspärlband, som han lade ned på
hennes knä.
Den gamla betraktade det en stund, höjde sen sin blick och såg förvånad
på kaptenen. Snart steg hon upp, slog armarna kring hans hals och
snyftade utan att säga ett ord. När hon därpå lyfte upp sitt anlete,
strålade glädjen in i bottnen på skrynklorna däri.
"Och så lik din far, som om han gick uppdagad!" började hon nu,
"allenast mycket vackrare än han. Gud bevare dig, vildbasare, hvem bad
dig ränna ut till sjöss allena? Var det väder för dig? Men jag var ett
får, som ej band dig fast vid sängstolpen, så hade du väl fått hållas
hemma. Gud ske lof! Nu kan jag dö i lugn, och ingen skall fråga på min
graf, hvart jag gjort af med mitt barn."
Vår öfverraskning kan man lätt föreställa sig; men den julkväll, som
hotade att bli oss så ledsam, blef gladare än mången annan.


LURENDREJAREN.
En scen på hafvet.

I stället för att nog lifligt kunna uppdraga skådeplatsen för de
tilldragelser, som skola utgöra föremål för följande skildring, inom
kretsen af den bekväma boning, hvari den gode läsaren sannolikt
befinner sig, nödgas man besvära honom med en kort utflykt till en
ödslig hafsrymd af norden, öfver hvilken oktoberkvällen nyss dragit sin
köld och sitt mörker och hvars ögonblickliga lugn såväl den växande
svallsjön som det svarta, själfva natten förmörkande molnet vid
horisonten anklaga för opålitlighet.
Den enda plats med någon fasthet att hvila på, som man öfver hela den
vida nejden kan upptäcka, erbjuder en liten odäckad jakt med kajutor
för och akter, som nu med strängt skotadt bomsegel sticker ut från
kusten och oaktadt den skrala vinden tämmeligen väl klarerar de mot
bogen klappande vågorna. För den, som gjort bekantskap blott med land
och vant sig att älska dess mångfaldiga yppighetsartiklar, hvilka, då
deras mer eller mindre ändamålsenliga konstruktion sällan kommer att
afgöra människans viktigaste intressen, äro beräknade mer på yttre
prakt än inre redbarhet, har den lilla farkosten ingen intagande sida
att visa. Sjömannen åter, om han en gång fått fot ombord på jakten,
skall genast mäta de oblida förhållanden, mot hvilka den har att kämpa,
och finna sig väl vid den på en gång skarpa, lätta och trygga kurs, han
känner farkosten göra. Han skall straxt och utan att anlita skenet af
den lilla på pumpstången fästade lyktan vara färdig att gå i borgen för
skrofvets symmetri, seglens stora, men välberäknade dimensioner och
framför allt vanan i den hand som sköter rodret.
Det är denne öfvade styrman, som utgör den enda synliga personen
ombord. Vi se i honom en kort, men axelbred gråhårsman, hvars robusta
utseende förstärkes af hans tjocka rock och som, att döma af de
bestämda dragen i hans anlete, har ett envist hufvud i sin röda
filtmössa. Den öfriga besättningen, som efter vanligheten utgöres af
tvenne handtlangare vid seglen, sofver i god ro i för-kajutan, och
såväl denna deras tjänstledighet som den redan hälft sväfvande blicken
hos den gamle tyckas antyda, att fartyget icke snart kommer att vända.
Och nu, då läsaren skyndar hem, tillbaka i afsikt att med förvärfvad
åskådning af lokalen invänta berättelsen om de händelser, som inom den
utveckla sig, torde en teckning af några biomständigheter, såvida de
med hufvudsaken äga en icke obetydlig beröring, upptagas såsom ett
slags afbrott i återresans enformighet.
Den hamn, jakten senast lämnat och från hvilken den aflägsnat sig ett
par timmars väg, tillhörde en af kustens små städer. Staden var känd
för sin lifliga handel, ehuru dess ryktbarhet i detta fall grundade sig
mer på tradition än verklighet. En tid hade varit, då den utredde
skaror af stora skepp, som dels med landets solida produkter, dels i
utländska fraktspekulationer besökte alla reddar och kommo hem med
tungt salt från Medelhafvet eller med barlast från någon närmare plats,
sen de där föryttrat sin på långa vägar medhafda goda laddning. I
stället för dessa skepp såg man i hamnen nu ett vimmel af skonertar och
små briggar, som med lätta segel gjorde sina sommarturer och ofta till
betydligare belopp än deras effektiva last medhade assignationer och
kredit för att åter importera utlänningens småkram och glitter. Då
denna handel tycktes kunna drifvas med enskild vinst och tillika kom i
strid med lagar och författningar, var det naturligt, att ur densamma
ett smugglerisystem skulle utbilda sig och mer och mer fullkomna sig i
detalj, ju mer det utifrån rönte motstånd och afbräck. Så hade jämte
hindren utvägarne vuxit och förmångfaldigats, och den framgent
fortsatta olagliga industrien syntes vittna om att den oaktadt täta
förluster drefs i sin helhet icke utan vinst för den enskilde
spekulanten.
Ibland medlen att gäcka författningarna och undslippa deras
verkställare var det ingalunda det minst allmänna att begagna dolda
trakter af skärgården till upplagsplatser. De beväpnade små slupar, som
hade sig ombetrodd bevakningen af kusten, höllo sig om dagen mest i
nejden af reddarna utan att gå mycket långt till sjöss, och en tid af
nätterna tillbragtes oftast under land i skygd af någon trång vik, på
hvars strand en torparekoja eller bondgård kunde ge besättningen ett
tryggare tak och en varmare hvila, än slupen bestod.
När därför ett fartyg nalkades hemorten med förbjudna varor, höll det
sig dagen igenom i öppna hafvet; men när kvällen kom med skymning,
hissades alla segel och kusten söktes. Man kryssade sedan nära den
under natten med noggrann beräkning af tiden för mörkret och möttes
vanligen då af någon lurendrejare, som efter att hafva växlat tecken
med fartyget lade till med sin båt och lättade den större kamraten från
det mellan hans sidor mera osäkra och misstänkliga godset.
Dessa lurendrejare voro till största delen fiskare, bosatta på
klipporna i den yttre skärgården, ett djärft, tilltagset och pålitligt
folk, som kände hvarje sten i sjön, trängde sig fram öfverallt och voro
likaså outtröttliga att gömma och bevaka det dem anförtrodda godset som
redliga att återställa det till dess ägare, så snart tid och
omständigheter medgåfvo dess transporterande från klyftorna i
skärgården till köpmannens magasiner i staden.--Och nu måste det
bekännas, att den bekantskap, som nyss påtrugats läsaren, icke var
någon bättre än en sådan lurendrejares.
Det svarta molnet hade höjt sig betydligt i lovart, vinden fyllde i mer
och mer, mörkret tjocknade och de första dropparna af ett kallt med
hagel blandadt regn trummade ned på skutan. Vår gamle kund tryckte
rodret fastare mot sin sida, framtog ur sin rockficka en liten flaska
och höll den ganska länge vid munnen i ensamheten. Men han hade knappt
fått den tillbakastocken i sitt förvaringsrum, när han fann sig
öfverraskad af ett icke särdeles behagligt sällskap. En änterhake föll
tungt ned bredvid honom, följde skrapande utmed relingen ett ögonblick
och tog tag. I samma stund föll en annan längre för ut, jakten stannade
med en våldsam knyck, och ett spel af lefvande segel fyllde luften.
Den gamle hade straxt, då han hörde haken falla, gissat, hvem han hade
att tacka för besöket, och för att undvika ett onyttigt uppehåll både
med roder och arm sökt omintetgöra den tillärnade påhälsningen af hans
efterhängsna gäst. Nu, då han fann det omöjligt att undkomma, kastade
han loss sina skot och väntade med stor köld på att få redogöra för
sitt värf.
"Hvarifrån är båten och hvarmed går den?" ropade en röst från
tulljakten, ty en sådan var den angripande seglaren.--"Från skärgården,
herr löjtnant, och med litet tjärvatten på botten", svarade i en ton
midtemellan skämt och enfald den gamle vid rodret; "men låt för all del
hala diktare till, att vi ej må klappa sidorna ut på hvarandra, och gör
oss snart klara sen, ty byn ligger på, gunås, och jag har lång väg i
natt ännu."
"Din väg kan bli kort och lång, gamle vinglare", sade med förtrytelse
tullmannen, i det han vinkade till en besökare att gå ombord på skutan,
"ty jag gissar, att den går till närmaste kryssare, som kan vräka ned
några pipor rom i ditt skojarfartyg att blanda ut tjärvattnet med; men
så lofvar jag att ge dig en tung kula i vattengången, hvar du än må
träffas, och kommer du helskinnad unnan kronans slup, sen jag en gång
kommit dig i kölvattnet, skall du hafva fritt lurendrejeri inom mitt
distrikt för dig och dina efterkommande."
"Jag tror, nådige herre", genmälte den andre, "att det ej skall komma
därhän, och Gud bevare mig att bli en sådan fyllhund på gamla dagar,
att jag skulle vilja dö så som jungmannen från norra skären. Gossen,
säger man, kom med två pipor rom i sin båt och råkade ut för kronans
jakt. Han lär ej haft lust att stanna, hvarför han fick en kula genom
båten och rompipan på en gång, så att han kom att drunkna i engelsk
grogg."
Ett hjärtligt skratt af belåtenhet ljöd från tullslupens alla vinklar
och förströdde för ett ögonblick det allvar, som hittills, rådde.
"Nå", sade den gamle, då besökaren nu slutade sitt värf och hoppade in
i sin egen slup med antydning, att han ej funnit något, "nå, herr
löjtnant, vi äro på ärliga vägar efter litet spannmål, gunås, för oss
och våra arma vänner, och hafva ingenting ombord, ej ens en spik från
ett fastage, som skulle lukta af rom eller förbjudet gods. Därför må ni
släppa oss nu, nådig herre, ty vi få snart en stickande storm båda och
behöfva ligga på fritt vatten för att klarera den."
"Jag borde släppa hvarken dig eller någon annan af hela ert följe, som
jag en gång fått mina järnklor i skrofvet på", sade löjtnanten, för
hvilken nödvändigheten af en snar skilsmässa också utom gubbens
enträgenhet var tydlig; "och lita på att du icke alla gånger kommer
undan för samma pris som nu; ty med den spannmål, du och dina likar
fara efter, skulle ingen sparf lefva en dag öfver. Men först, min gubbe
lilla, hvad gör du med lyktan på pumpstången? Du lär väl, ej ärna
ljustra midt i hafvet, eller hur?"
"Neka oss icke, nådige herre, en nödtorftig tobakseld och fattig
ögonfägnad", invände med sin antagna enfald den gamle; "vi hafva icke
kök och källare och varma ugnar i kajutan såsom ni och gå dock ut i
mörka sjön om natten, då ni styr till lands att hvila."
"Tobakseld och ögonfägnad, din gamla skurk!" ropade skrattande
löjtnanten; "tobakseld är den dig, om den ger ett fartyg, som kommer
hem med en laddning tobak, anvisning på hvar du finnes för att
insmuggla den, och ögonfägnad, om du får se den fladdra i toppen på en
kronans slup, medan dess besättning sofver eller är på land. Vi känna
er"...
"Akta er, gode herre, att skylla allt på oss, fattiga getter i skären",
afbröt honom den gamle. "Om en slup blef uppbränd för er på våra
trakter, så tror jag, att vår Herres blixt var ute på kryss efter
lurendrejare och tog miste på skutor, men ingalunda att våra gossar
haft sin hand med i ett så svårt spel."
"Gif den gamle narren ett glas kall punsch", sade löjtnanten till sin
besökare, "och sen klara, gossar, att lägga ut. Och du, min gubbe, låt
mig ej se dig en gång till sjöss, då du ej vågar stanna vid signalen,
så kärt det är dig att behålla lif och skuta. Ty i kväll ger jag dig
punsch, men i morgon kanske en rund kula."
"Jag tackar för godt löfte, herre, och ännu mer för hvad jag redan
fått; men då ni nu styr förbi Rönnskärs udde, så håll väl ut i sjön,
emedan vattnet är rasande lågt och stenarna säkert kika efter stjärnor
där i afton." Vid dessa ord af den gamla rodermannen skildes båtarna
från hvarandra och hvardera fortsatte sin kurs i olikan riktning.
Snart utvecklade sig nu i hela sin våldsamma och vilda storhet en af
dessa nätter, som sjömannen fruktar och älskar, landtbon åter knappt
kan göra sig en föreställning om. De nyss med täta mellanskof fläktande
svagare ilarne förenade sig nu till en enda uthållande orkan, och
vattenmassor häfdes icke mer, utan uppsletos ur hafvet. Ett fint dugg
af skummet och de liksom bortsopade topparna af vågorna späckades in i
den från molnet nedstörtande hagelskuren och inskränkte i förening med
natten till mindre än en alns rymd synkretsen äfven för det skarpaste
öga. Jakten hade tagit in alla ref i storseglet, och jullen var
upphissad ombord.
Vår gamla kund stod vid rodret och malade tobak mellan tänderna, som om
hans mun varit en kvarn och stått i omedelbart förhållande till
elementernas häftighet. Hans besättning postade hvardera vid sitt skot.
Det var icke tid att sofva mer. Den lilla farkosten låg med sin läsida
tätt invid vattnet, och hvarje våg från lovart öfverspolade den med ett
duschbad från för till akter; den gamle hade hela sin kraft och sin
instinktlika bekantskap med rodret af nöden för att i hvarje stund
moderera fartygets lopp upp i vinden och hindra det att antingen kantra
eller gå öfver stag. Men vid all den beundransvärda säkerhet, hvarmed
han behärskade skutans minsta rörelser och förstod att liksom taga
väldet af tvenne de mäktigaste elementer i förening, var hans tanke så
litet bunden vid tillfällets företeelser, att han med den
fullkomligaste besinning inlät sig i ett samtal med den adertonårige
ynglingen, som bredvid honom skötte storsegelsskotet och som med en för
raskare lynnen vid känslan af fara naturlig språksamhet tog till ordet.
"Och får icke nu", så började han, "lilla Fröja fötter under sig att
komma hem, så kommer hon ej på hela hösten; men jag vill slå vad att,
om, det blott vill lugna en smula, vi hafva en af hennes gossar efter
oss, innan det dagas i morgon; eller hvad menar ni, min far?"
"Såframt hon ej förut i natt hittat på Holmön eller något annat torrt
ställe", invände den gamle.
"Allt annat!" sade gossen. "Man påstår, att hennes kapten skall känna
lukten af land på tre mil, och på två mil nära redan få ondt i hufvudet
däraf. Han har ju öppna sjön för sig och ärnar väl aldrig söka hamn,
innan han fått råka oss eller någon annan af sina kunder."
"Klyfvarn klappar som en hackspik; skota an bättre där för ut!" ropade
den gamle och fortsatte därpå: "hvad han har att ge oss, må han ge
snart, ty hinna vi ej före dagningen de inre fjärdarne, så få vi en
sträng jakt i morgon."
"Jakt!" utropade gossen. "När har väl kronans slup seglat upp vår
skuta, min far? Möter han oss, innan vi lämnat Rönnskärs udde akter ut,
så vända vi och ränna unnan honom yttre vägen, och jag menar, att vi
skola hafva gjort de två milen till Långö sund, förrän han hunnit på
sidan om Långö ref, hvilket ej lär vara mycket öfver halfva vägen."
"Men ändå om den andra tullslupen är oss till mötes vid Långö sund?"
"Då spänna vi ut till hafs. Det är besynnerligt att, så många de än äro
och om de voro tjugu i stället, för två, få de dock aldrig annat än
dricka vårt kölvatten, om det skulle lysta dem."
"Här, på samma ställe, där vi nu segla, sköts din bror i sank", invände
den gamle med en omisskännelig darrning på den eljest oförändrade
rösten. En lång paus följde därpå.
"Jag vet ej, min far", började ynglingen åter, "men hvad mig beträffar,
har jag alltid varit mera rädd för alla dessa förfrågningar,
efterspaningar och krånglerier, som företagas emot oss gossar på
klipporna, sen vi haft någon kappsegling med kronans slup, än för hans
egna nickor, fast ingen kan säga annat, än att de skjuta skäligen bra,
åtminstone i lugnt väder.--Nu tycker jag, att blåsten håller på att
skrala af; jag tror det klarnar snart igen."
"Jag har lefvat i fem och sextio år, på det sjätte och sextionde",
utlät sig gubben, "men aldrig har något ord från en domares mund gått
mitt hufvud så nära, som drufhaglen från dessa tullnickor många gånger
gjort. När fiskmåsen slår ned i varpet, så må hon få sig en hagelsvärm
i skrofvet, om hon skall skjutas, ty lyfter hon en gång mörten upp och
far sin väg, är det för sent att uppsöka henne bland de andra, som
sitta på klipporna eller sväfva kring sunden.--Klara att släppa ut
refven! Byn pustar i själtåget redan. Där tror jag vi ha en stjärna i
lovart."----
Samtalet afbröts här, och den unge gossen gick att verkställa
befallningen. Det tjocka molnet låg redan med sin digraste tyngd i lä,
och vid sin framfart hade det liksom bortryckt med sig de tunna
dunster, som förut höljde fästet. Det ena ljuset tindrade upp efter det
andra på himmelen, och köld och lugn följde nu på den stormiga
störtskur, som passerat. Vågen ensam tycktes icke vilja ändra lynne;
den häfde sig än med samma våldsamhet, och dess oroliga, hotande suckar
voro blott så mycket mer hörbara, som stormens hvinande i segel och
tacklage ej mer förtog eller förvirrade deras ljud. Ändteligen upphörde
äfven detta, det varaktigaste minne af orkanen, och hafvet blef
fridsamt igen, ehuru småningom, likt ett sinne, som varit häftigt
upprördt och länge fortfar att sjuda, äfven sen de orsaker, som vållat
dess uppror, försvunnit.
Ett par stunder hade förlidit efter midnatten, och jakten vaggades nu
vid ett nästan fullkomligt lugn, liknande det, som rådde före stormbyn,
af en lång och uthållen dyning utan att vinna i fortkomst mycket mer än
i afdrift. Hela fästet var fullbeströdt med tindrande; stjärnor och
natten så klar, att man på den lilla farkosten utom lyktelden, som
bländade ögat, kunnat hafva en någorlunda vid synkrets öppen.
Vår gamle vän stod vid rodret ännu. I hans anlete röjdes en mulenhet,
som nästan gränsade till otålighet, och han tycktes räkna hvarje minut.
Då och då såg man honom betäcka lyktan, stryka sig om ögonen och titta
utåt sjön.
Plötsligt klarnade hans blick, han lyssnade. Lätta årslag hördes på
sidan om jakten, och ett rop, som kanske blott gubben till hela dess
betydelse förstod, förnams och besvarades af honom i samma ögonblick.
Det syntes, som om den annalkande jullen väntat denna signal, innan den
ville lägga till, ty nu blefvo årtagen på en gång kraftigare, och det
dröjde ej länge, förrän en käck matros sprang upp på relingen, gjorde
fast sin fånglina och hälsade på den gamle.
"Fan i er och tusen grussen från tysken", började han; "men hvad är det
för konster att rida upp i vind, så att en töjfel skall nödgas ro
armarna af sig? Vår svarta docka ligger bi lågt under er, och det hade
lätt varit alles förbei med vårt möte i denna natt, ty vi sökte er
lägre och ville knappt tro våra ögon, då vi sågo er eld. Nun sprekken
sie döjtsch, mein liber herr?--Hu, hu, har ni en sup?"
Vid dessa sista ord, som åtföljdes af en kulen ryck af hufvudet ned
mellan axlarne, öppnade han lyktan och utblåste elden, hvarvid han på
en gång röjde sin bekantskap med lurendrejeriets hemligheter och liksom
af tjänstfärdighet förekom den gamle. Därpå stack han ut skot åt
storseglet, satte kurs och slog så armarna i kors öfver bröstet,
afvaktande i lugn sin lott ur den flaska, han såg gubben uppdraga ur
sin ficka och med mycken belåtenhet hålla mot sin mund.
Den gamle räckte honom omsider flaskan och tog i sin tur till ordet.
"Nå, gosse", sade han, "hvad har Fröja hem med sig i höst? Jag fick bud
mot mig på redden att gå till sjöss i natt och visste knappt, hvilken
skuta väntades."
"Fröja", svarade den andra, "har klädt sig i ull unt silke, lauter woll
unt sei sei--hvad heter silke nu åter? Vet ni, då jag var i Lybeck,
kunde jag tala tyska, så att hela staden gapade på mig."
"Och lämna nu", sade med otålighet den gamle, "i helvete eller Lybeck
ditt tyska snack och svara på min fråga, så att man begriper det. Menar
du, vi prata tyska här med simpor och fiskmåsar, gosse? Har ni kläde
och dukar ombord, så säger jag, att jag förr vill svälta som lotsens
ko, än jag lastar in en enda packa, om den ej är vattentätt omslagen;
ty vi få storm i dagningen och regn hela hösten, och jag har ingen lust
att komma till ansvar för skämdt gods."
"Och vi skulle kanske för ro skull haft tre dagars fullt göra med de
fördömda packornas instufning och beslående och förstört på dem alla
briggens presenningar på köpet", utfor sjömannen. "Om icke dessa balar
äro tätare än er skuta, så vill jag lefva på torr jord i alla mina
dar.--Jag tror, ni måste lofva mera, jag tycker mig se skymten af vår
lilla docka rakt förbi babordsvanterna."
Den dunkla fläck, som af den skarpsynte sjömannens vana öga urskildes
emot den ljusare horisonten och på hvilken den gamles uppmärksamhet
blef riktad, lämnade hans om möjligt än mer skarpa syn intet ögonblick
i tvifvelsmål om den kurs, som var att tagas. Jakten kastades ett par
streck högre i vinden, och då efter en kort segling i denna direktion
den sökta briggens gestalt framträdde mer och mer tydlig ur mörkret,
lämnade den käcke matrosen sin gamle vän ensam vid rodret och gick för
ut, där han sedan för de båda yngre gastarne ombord utbredde sig i
sjömanskvickheter öfver sin resa och i sitt skrala modersmål inspäckade
till sina åhörares nöje och förundran en outtömlig skatt af tyska,
engelska och danska glosor. I detta skick lade jakten en stund därefter
till sidan af den lilla brigantinen Fröja.
Om vår gamle lurendrejare på sitt håll varit bekymrad öfver det långa
och fruktlösa sökandet efter den ankommande briggen, så var han åter af
kaptenen och besättningen på den inväntad med icke mindre otålighet.
Den skrala vinden, som tillika kom från det minst gynnande håll, hotade
med alla slags svårigheter, och kaptenen kunde ej se någon möjlighet
att, innan dagningen inbröte, ligga så långt ut från kusten, att han ej
skulle bli upptäckt af kronans slupar. Han var därför i en viss ifver
sina kunder till mötes på däck och hade lämnat i kajutan sitt rykande
toddyglas och sin cigarr.
Antingen det nu kom af ledsnad vid väntandet eller i afsikt att
fördrifva det onda, hvarmed landkänningen besvärade hans hufvud, hade
han flitigt skött sitt glas om natten och hade, hvad man säger, en god
gir utan att dock i något afseende vara för strängt skotad. Sedan
således jakten blifvit fastgjord vid sidan af briggen och gubben med
sina gastar sprungit ombord på den senare, blef han af kaptenen
välkomnad med all den hjärtlighet, som hans vikt för tillfället, en
bekantskap från längre tider tillbaka och ett godt ölsinne hos hans
värd gjorde naturlig. Styrmannen fick befallning att, så fort möjligt
var, lasta jakten; de packor, som skulle intagas, bestämdes, allt
skulle gå tyst till, och ingen djäfvul skulle våga knystra ett ord om
saken i land.
Efter dessa anordningar tog kaptenen vår gamle kund i handen och förde
honom ned i kajutan, hvarest en god brasa i kaminen och den ångande
lukten af varmt toddy gjorde ett ljuft afbrott mot kölden och mörkret
på däck.
"Stiltje och läsegel!" började han nu; "jag ligger här som i en säck,
och innan dagningen simma väl kronans båtar kring mig som ålar kring en
rutten fisk. Hvad skall jag göra, jag slipper ej ur en fläck."
"Ingen nöd, herr kapten", sade den gamle och stack sina seniga händer
in i kaminen, "vi få väder nog i dagbräckningen, och båtarna ligga i
land hela natten."
"Och detta ord skall du hafva pris och ära för, gamla kamrat, och ett
godt glas, förstår du. Jack, se åt i tepannan, om där finns vatten, och
laga en stark spik åt gubben.--Ni menar, att vi skola få vind i
dagbräckningen?"
"Och en frisk märssegelskultje på köpet, om skyn annars gick rätt i går
aftse", svarade gubben; "vinden blir väl emot, men blåser det bara, nog
kommer sjömannen fram."
"Blåser det bara, nog kommer sjömannen fram, och ingen kryssare skall
nappa Fröja i kjortlarna. Och nu, gamla rodergängare, huru går handeln
i vår stad? Kom Neptun hem helskinnad? Han gick från Lybeck samma dag,
jag kom dit, och hade godt gods ombord."
"Så nära som på två pipor rom fick han allt unnan; men dessa skötos i
sank med min äldsta pojke på köpet", svarade gubben och gjorde tillika
en klunk, som nära vållat en lika stor ebb i glaset, som det förut hade
flod.
"Och så far ni fram", utbrast kaptenen, hvars tanke på rederiets
förlust och hans hätskaste fiendes, tullslupens, triumf kväfde alla
andra konsiderationer, "och så klarerar ni gods och skrof. Stiltje och
läsegel! En sådan vara i gapet på dessa hajar! Det borde fan och ingen
ärlig redare betro er en murken ankarboj ens för järnbandens skull, som
äro omkring den."
"Ni har ingen ren sjömansmun i natt, kapten", sade den gamle, i det han
med en stark knyck stötte det tömda glaset ned på kajutbordet; "menar
ni, att gossen lät skjuta sig ikvaf för att få dricka salt grogg eller
slippa att svettas vid årorna och ej för att till det yttersta bärga
edra arma pipor rom, som, fan i mitt gråa skägg, voro mindre värda än
en sena i hans hand eller en blodsdroppa i hans ärliga hjärta."
"Och därtill säger jag amen, nämligen med behörig förbannelse öfver
tullhajarnas goda kap den gången. Gossen hade jag velat taga till
jungman när som helst, ja, om det gällt en resa på Ostindien. Och en
skål för hans ärliga död och för alla goda vänner! Jack, fyll i våra
glas!"
Glasen fylldes åter, och den tystnad, som var liksom helgad åt väntan
på dem, afbröts genast af kaptenen, så snart han med en klunk pröfvat
den nya brygden och funnit den god.
"Nå, hvad hörs vidare i land, min gamle vän", började han nu, "vet vår
patron vänta oss, eller är ni eljest af egen drift ute på förtjänst?"
"Jag har ej satt min fot i land på flere dygn", svarade den gamle. "På
redden fick jag ett bud, att ni väntades. Detta var i går aftse, och nu
är jag här."
"Så, så, min gamle kund", utropade kaptenen, "då måste vi öfverenskomma
om er frakt, förrän ni lägger ut från sidan. Det är ej godt att narras
med er i den punkten, och edra fordringar växa som brodden på
landtbacken. Då man far ut, är den knappt ett kvarter hög, och då man
kommer hem, står den en öfver hufvudet."
"Tre tunnor råg och tre tunnor salt, herr kapten, icke ett korn
därunder", utlät sig med mycken bestämdhet den gamle.
"Stiltje och läsegel!" utropade kaptenen, "ni är, fördöme mig, utan
brassar i hufvet. Tror ni, att rågen ärfver sig i köpmannens bod och
att saltet växer som snö om vintern? Nej, nej, grund i lovart, fäll,
min gubbe, fäll!"
"Icke ett korn därunder, och att tala allvarsamt, kapten: jag har sex
barn, som behöfva bröd, råg växer ej på våra kala klippor, och några
tunnor strömming, som noten gifvit mig i höst, äro snart förtärda. Jag
har betalt min ålderdoms tröst för ert bästa. Stick er hand inom denna
rock och känn efter om jag har en enda torr klut på min gamla kropp,
och blottar jag den, skall ni se många märken, som jag bär efter er och
edra likars tjänst, och många ärr, sådana som detta." Härvid viste han
sin nacke, kvarest en lösskjuten spillra efterlämnat ett djupt, numera
igengrodt sår.
"Stopp, stopp, min gamla vän, eller slår jag presenning för din mun",
ropade kaptenen, som vid sin nuvarande lätt rörda stämning fick två
stora tårar på kinden, innan han visste ordet af, "ditt mått skall du
hafva och det skakadt. Hvarken min patron eller jag skall se våra
kunder svälta. Kläm ut ditt glas, gubbe; ingen ängslig på sjön. Gutår!
Men jag ligger här som i en säck, och vår Herre vet, hur jag skall
komma ut till sjöss igen."--
Samtalet, som troligen ej kommit att stanna af brist på ämnen, afbröts
genom styrmannens inträde i kajutan och hans tillkännagifvande, att de
bestämda balarne redan voro inlastade i jakten. Tiden var dyrbar, och
efter några i största korthet gjorda ömsesidiga öfverenskommelser
beträffande nederlagsplats för varorna, deras sorgfälliga vård och
dylikt åtskildes de båda kontrahenterna i samma vänliga förtrolighet,
som utmärkte deras möte.
Kaptenen styrde genast ut till hafs, men vår gamle kund, som vi numera
återse vid rodret på sin egen skuta, sökte kusten med det honom
anförtrodda, dyrbara godset.
En flyktig teckning af landkänningen från den del af hafvet, hvarest
den lilla jakten nu befann sig under segel, torde icke vara öfverflödig
för att till någon del förklara de motiver, som ledde gubben i afseende
å kurs och segling. Det närmaste land, en seglare från vår fastställda
punkt kunde hinna, utgjordes af tvenne stora holmar, båda förut till
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Samlade arbeten II - 19
  • Parts
  • Samlade arbeten II - 01
    Total number of words is 4501
    Total number of unique words is 1638
    24.7 of words are in the 2000 most common words
    35.4 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 02
    Total number of words is 4629
    Total number of unique words is 1607
    24.2 of words are in the 2000 most common words
    34.4 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 03
    Total number of words is 4625
    Total number of unique words is 1563
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    38.3 of words are in the 5000 most common words
    44.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 04
    Total number of words is 4676
    Total number of unique words is 1497
    28.0 of words are in the 2000 most common words
    38.2 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 05
    Total number of words is 4501
    Total number of unique words is 1630
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    38.8 of words are in the 5000 most common words
    44.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 06
    Total number of words is 4611
    Total number of unique words is 1323
    31.2 of words are in the 2000 most common words
    41.3 of words are in the 5000 most common words
    47.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 07
    Total number of words is 4561
    Total number of unique words is 1331
    33.2 of words are in the 2000 most common words
    43.5 of words are in the 5000 most common words
    48.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 08
    Total number of words is 4648
    Total number of unique words is 1426
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    39.3 of words are in the 5000 most common words
    44.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 09
    Total number of words is 4584
    Total number of unique words is 1451
    27.5 of words are in the 2000 most common words
    37.3 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 10
    Total number of words is 4448
    Total number of unique words is 1535
    25.9 of words are in the 2000 most common words
    37.0 of words are in the 5000 most common words
    42.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 11
    Total number of words is 4287
    Total number of unique words is 1368
    28.6 of words are in the 2000 most common words
    39.1 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 12
    Total number of words is 4290
    Total number of unique words is 1373
    27.8 of words are in the 2000 most common words
    36.9 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 13
    Total number of words is 4127
    Total number of unique words is 1435
    26.8 of words are in the 2000 most common words
    36.5 of words are in the 5000 most common words
    41.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 14
    Total number of words is 4426
    Total number of unique words is 1486
    27.0 of words are in the 2000 most common words
    37.8 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 15
    Total number of words is 4827
    Total number of unique words is 1379
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    39.3 of words are in the 5000 most common words
    43.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 16
    Total number of words is 4779
    Total number of unique words is 1414
    29.4 of words are in the 2000 most common words
    40.0 of words are in the 5000 most common words
    45.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 17
    Total number of words is 4952
    Total number of unique words is 1544
    31.0 of words are in the 2000 most common words
    41.6 of words are in the 5000 most common words
    46.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 18
    Total number of words is 4839
    Total number of unique words is 1730
    27.6 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    42.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 19
    Total number of words is 4612
    Total number of unique words is 1760
    26.4 of words are in the 2000 most common words
    36.2 of words are in the 5000 most common words
    41.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 20
    Total number of words is 4717
    Total number of unique words is 1628
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 21
    Total number of words is 4799
    Total number of unique words is 1517
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    37.9 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 22
    Total number of words is 4772
    Total number of unique words is 1680
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    43.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 23
    Total number of words is 4825
    Total number of unique words is 1705
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 24
    Total number of words is 4633
    Total number of unique words is 1681
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.8 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 25
    Total number of words is 4639
    Total number of unique words is 1864
    22.7 of words are in the 2000 most common words
    30.8 of words are in the 5000 most common words
    36.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 26
    Total number of words is 4483
    Total number of unique words is 1535
    21.2 of words are in the 2000 most common words
    30.3 of words are in the 5000 most common words
    35.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 27
    Total number of words is 4323
    Total number of unique words is 1629
    26.2 of words are in the 2000 most common words
    35.4 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 28
    Total number of words is 4600
    Total number of unique words is 1686
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    33.8 of words are in the 5000 most common words
    39.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 29
    Total number of words is 4568
    Total number of unique words is 1662
    25.3 of words are in the 2000 most common words
    35.4 of words are in the 5000 most common words
    41.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 30
    Total number of words is 4519
    Total number of unique words is 1587
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    37.0 of words are in the 5000 most common words
    41.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 31
    Total number of words is 4493
    Total number of unique words is 1713
    23.6 of words are in the 2000 most common words
    33.6 of words are in the 5000 most common words
    39.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 32
    Total number of words is 4644
    Total number of unique words is 1510
    25.4 of words are in the 2000 most common words
    34.6 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 33
    Total number of words is 4882
    Total number of unique words is 1525
    29.1 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Samlade arbeten II - 34
    Total number of words is 1042
    Total number of unique words is 480
    37.4 of words are in the 2000 most common words
    45.6 of words are in the 5000 most common words
    49.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.