Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 20

Total number of words is 4621
Total number of unique words is 1570
28.5 of words are in the 2000 most common words
37.6 of words are in the 5000 most common words
42.1 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
båt, satte öfver till andra stranden, stego der upp och begynte vandra
till katarakten vid berget _Abu Sir_. Hela denna trakt var en förfärlig
öken, med temmeligen djup sand, som försvårade gången; här och der
höjde sig bergtoppar, äfven till största delen förvittrade eller
förvittrande till sand. De bestodo af lös sandsten, som nästan kan
plockas sönder och liknar Nilens lera, styfnad och stelnad i massa.
Dess olika lager och skifvor skimrade ofta i de grannaste färger, än
var rosenrödt, än violett, än gråhvitt den förherrskande färgen. Jag
tog upp lösa stenar och då jag gned dem mot berget, gingo de sönder
i fint mjöl, gifvande vacker skrifsand. De små klippöarne, som bilda
sjelfva forssen eller _shellal_, bestodo af röda sandstens-hällar
(som jag tror), ehuru de utvändigt sågo alldeles svarta och glänsande
ut, troligen af vattnet och luften samt kanske leran, som under långa
sekler oupphörligt spelat omkring dem. På sina ställen hade floden
afsatt sin rika lera längs stränderna samt emellan de svartglänsande
klipporna; der vexte tamarisk, dompalmer och buskvexter, som gåfvo
skären och stränderna ett nätt, trefligt utseende, dock ej jemförligt
med _shellal_ vid _Assuan_. Vi uppstego på berget _Abu Sir_, som
lodrätt reser sig öfver den betydligaste forssen. Här hade otaliga
resande inhuggit sina namn. Berget var högt och dominerade en särdeles
vidsträckt utsigt, närmast öfver forssen, som låg derunder samt var
längre och vidsträcktare än den i _Assuan_, men icke så mäktig, ej
heller så vacker. Dess klippor lyste svartglänsande i solen, men
bestodo i allmänhet af små, obetydliga stenblock. För öfrigt hvart
helst man såg syntes den tröstlösa, enformigt gula öknen, afbruten
på sina ställen blott af hälft förvittrade bergtoppar. I synkretsen
längst mot söder syntes _Semne_-bergen, hvilka nu lyste liksom blåa
öfver den oändliga öknen och togo sig särdeles väl ut. Mot norr syntes
närmare oss _Vadi Halfa_ med sina palmer och små odlingar, det enda
gröna på hela den långa sträckan, med undantag af att flodens närmaste
stränder voro betäckta med sträft, grönt gräs och små buskvexter.
Berget sjelft, som jag stod på, var remnadt och brustet, samt gaf godt
tillhåll för vilda dufvor, som flögo omkring här i otaliga skaror.
Jag satt på branten af det brustna berget och såg ned i det under mig
brusande, framforssande vattnet; det svindlade för mig ej så mycket
af höjden, som af tanken att det stycke jag satt på äfven kunde
behaga falla ned och föra mig med sig. En frisk nordvestvind afkylde
middagssolen och åstadkom en behaglig luft, såsom på en mild sommardag
hos oss, ehuru vi nu hafva den 6 december, hvilket jag knappt skulle
kunnat tro om jag ej vetat det. Jag satt länge njutande af luften
och den egna, på sitt sätt sköna utsigten, under det _Sattler_ satt
på sin målarestol och aftecknade den vackra nordliga utsigten öfver
_Vadi Halfa_ och den delen af _shellal_. Emellertid hade vår båt
seglat upp och väntade oss vid ingången till forssen. När _Sattler_
kl. omkring half tre blifvit färdig, begynte vi vandra tillbaka. Vår
vandring hit från landgångsstället, under det stall pashan uppbyggt
för sina boskapstransporter, hade räckt i 2 timmar på en högst
besvärlig väg genom djup sand och öfver berg; tillbaka behöfde vi ej
gå mer än omkring en half timme för att hinna vår båt. Sedan vi sagt
farväl åt _shellal_, dit jag troligen aldrig mera återkommer och dit
jag ej heller längtar, satte vi oss i båten och kommo till barken
omkring kl. 4. Sedan shekhen köpt sig dadlar, för att utdela bland
vänner vid sin återkomst till Kairo, lade vi åter ut och begåfvo oss
på återväg. Barken hade emellertid fått annat utseende; stormasten
var nedtagen, köket flyttadt fram i fören, årorna satta i ordning
och allt färdigt till rodd. Ärorna voro förfärligt klumpiga, nästan
oslöjdade stockar, med skaftet lika tjockt som bladet; jag beklagar
hjertligen de stackare, som måste röra dessa hela dagen igenom. Men
det förhåller sig härmed, som med allt annat i Egypten; hvad menniskan
gör sig besvärligt eller ej förstår lätta, det underhjelper här den
milda naturen. Man behöfver ej annat än låta åran sjunka i vattnet,
så för strömmen båten nedåt med god fart. Under rodden sjunges nästan
oupphörligt, dels blott skrik, dels ock egentlig sång; dervid följes
bruket att en först sjunger en sats, och efter dess slut falla de
öfriga in i chör, vanligen med några bestämda, oföränderliga ord,
t.ex. _he 'arafal jalla_, eller om sången är en längre sats eller mera
melodisk, med en vers bildande en mening. Solot eller recitativet är
vanligen extemporeradt. Shekhen försäkrar mig att detta manskap i
allmänhet ej förstår sig på sång, att det ofta är förtjusande att höra
sådant sjöfolk som kunna sjunga. Sannt är också att bland vårt folk
finnes ingen som har dräglig röst; de äro dock sjelfva muntra vid sin
sång, och torde genom den glömma sina tunga åror. Det går med stor
lätthet nedför floden, ehuru dess ström för ögat ej synes vara särdeles
stark. På den korta aftonstunden hunno vi ett godt stycke fram och
togo i land under en liten by. Der hörde vi dugtiga dunsar af pukor,
hvilka sade oss att här firades bröllop eller omskärning. Vi gingo
upp till platsen, derifrån ljudet hördes, och funno en mängd qvinnor
roande sig med dans i en palmlund, bildad af höga palmer och emellan
dem uppvexande små palmbuskar. Man hade upptändt två ganska betydliga
eldar af torkadt palmris, hvilket brinner och ger låga ungefär så som
vårt enris. Blott några få Berberi-karlar voro tillstädes, men de stego
äfven upp och började dansa med sina qvinnor. Dansen var högst enkel
och ej särdeles vacker, bestående nästan blott i gång och små rörelser
på hufvudet och kroppen. Dervid klappades händerna flitigt, hvilket här
i allmänhet är ett nödvändigt accompagnement till all dans och sång.
Tjockt damm steg upp från den stoftiga marken, upprördt af de dansande.
Jag var redan förut trött af dagens långa vandring, lemnade derföre
snart dansplatsen, gick ner och lade mig.

Dec. 7.
Förda af strömmen och 8 åror, gingo vi med fart nedför den alldeles
lugna floden, och hunno på förmiddagen till ett litet bergstempel i
berget _Addeh_. Det låg i berget invid floden och man steg dit upp på
trapplika lager, bildade i berget. Templet var litet, bestående blott
af två rum, ett större och ett litet kabinett; från gammal-Egyptisk
_speos_ hade det troligen under de första kristna tiderna blifvit
förvandladt till kristen kyrka, ty öfverallt på väggarne syntes den
helige Gregorius ridande öfver draken, mer eller mindre välbehållen.
I taket stodo två helgonbilder emot hvarandra, den ena något större.
Men på de ställen der den kristna stucken och målningen fallit bort,
tittade Egyptiska figurer och hieroglyfer fram. Alltsammans var
temmeligen väl bibehållet, särdeles nätt och vackert. Vi dröjde här
blott en liten stund, lade åter ut, och hunno middagstiden fram till
_Abo Zembel Ebsambol_. _Sattler_ gick genast upp och begynte teckna
af det stora templet. Jag gick först upp i det mindre templet och såg
mig omkring. I den första stora salen stå i rad med dörren 3 pelare
på hvar sida, stödande taket och med ett ansigte en face; emellan dem
och väggen bildas en gång, öppnande sig med en liten dörr, som åter
leder till ett smalt och långt mellanrum, innanför hvilket det nästan
qvadratiska lilla kabinettet är. Innerst står en förstörd gudabild,
som skall föreställa någon underlig fogel eller annan djurfigur. Från
mellanrummet gå små rum eller hvalf in i klippväggarne. Pelarena och
väggarne äro fulla med till större delen särdeles vackra, väl arbetade
figurer, inhuggna i berget och stucken, de flesta föreställande den
store _Sesostris_, bringande offer åt gudar och gudinnor med örnnäsor.
Men jag vill ej ens försöka gifva någon beskrifning af detta tempel,
då sådana kunna fås på alla språk i ymnighet. Det vackraste tycktes
mig vara de på ömse sidor om dörren stående stora kolosserna, uthuggna
i det till pylon sluttande berget, som är fullt af stora hieroglyfer.
Dock kunde jag ej förtjusas af detta eller andra Egyptiska monumenter,
på samma sätt som af lemningar från den gamla klassiska tiden, eller
af vår tids konstprodukter; ty de förra äga ej skönhet i den mening
vi taga ordet. Sednare vandrade jag uppför sanden, som ligger emellan
båda tempelbergen och blifvit hit inblåst från den höga Libyska öknen.
Uppstigandet i den djupa sanden var oändligen påkostande, ehuru jag var
barfotad, så att jag nödgades sätta mig att hvila i liten skugga bakom
berget; slutligen kom jag dock upp på den högsta topp jag såg här.
Berget såg alldeles svart, förbrändt, förvittradt ut, liksom det vid
_Abu Sir_ och andra katarakten, bestod också af samma lösa sandsten,
så att man mot en annan sten kunde söndermala det till sandmjöl.
Förfärligt ödslig var utsigten öfver den stora oöfverskådliga Libyska
öknen, med sina här och der uppstigande bergstoppar; dessa sistnämnda
villade ögat så att man kunde tro dem vara skogar och planteringar,
eller kanske var det en af öknens vanliga _serab_. På andra sidan om
floden var en lika tröstlös öken; emedan dagen också var alldeles
lugn, så rådde öfverallt en verkligen förfärande absolut tystnad.
Intet spår af lif, blott här och der i sanden några granna, krusiga
figurer efter torndyflars och ödlors fötter, längre fram några spår
troligen af hyenor och räfvar. Det var den mest kompletta, men ock
mest afskräckande bild eller utsigt jag ännu haft af öknen. Blott
floden syntes på en lång sträcka af dess lopp, ty jag tyckte mig
kunna se bort ända till _Vadi Halfa_ med dess palmer;äfven sjelfva
flodstränderna voro gröna, planterade med palmer eller eljest odlade.
Så svårt uppstigandet hade varit, så behagligt var nedstigandet i den
djupa, mjuka sanden, det gick nästan af sig sjelft. Om aftonen gingo vi
upp, tände eld på det sträfva strågräset, som vexer utanför det mindre
templet, samt fingo dymedelst en stor låga, som vackert upplyste de
6 väldiga kolosserna och bergväggen, i hvilken de äro huggna, jemte
de med hieroglyfer fullritade pelare-skifvorna. Derefter uppstod
dispyt emellan _Giovanni_ och _Mokammad_ å ena, samt åtskilliga bland
sjöfolket å andra sidan, angående frågan om någon bland dem skulle
våga sig ensam in i det stora templet under nattens mörker; en bland
dem erbjöd sig att gå för 20 piaster, men deraf blef dock intet. I
sjelfva verket hafva dessa tempel i sig någonting hemlighetsfullt
och fruktan väckande, liksom våra kyrkor, medan deremot ingen drar i
betänkande att trygg och orädd sofva sin natt i de Arabiska moskéerna.
Sjöfolket berättade att dessa stora kolosser, hvilka nu förekomma som
statyer, fordom varit verkliga menniskor, men för sin ogudaktighet af
Herren blifvit förvandlade till stenbilder; sin kolossala form hade
de äfven såsom lefvande, ty man vet att den första tidens menniskor
varit jättar. Shekhen kunde ej förmås att gå vidare än längs stranden,
derifrån betraktande kolosserna; icke ens till det lilla templet ville
han gå, utan föredrog att skrifva på sin slentriankommentar till en i
40 verser författad Arabisk grammatik. Aftonen var särdeles ljum och
ljuflig, af den milda sydvind som nu blåste upp.

Dec. 8.
Så snart vi druckit vårt kaffe skyndade sig _Sattler_ upp till det
stora templet, för att fullborda sin teckning. Doktorn väntade tills
jag med shekhen slutat min lektion af _Alfijeh_; sedan gingo vi upp,
togo litet ved med oss, samlade dessutom torra grässtrån, och gjorde
upp eld i den andra salen, för att rätt kunna betrakta dess figurer och
målningar. Vi funno dock snart såväl att elden ej gjorde oss särdeles
gagn, som att här ej var särdeles mycket att se, emedan väggarne,
isynnerhet den högra, jemte målningarne voro mycket förstörda. Vi
åtnöjde oss således med att betrakta målningarne i den första stora
salen, hvilka äfven äro betydligast och anmärkningsvärdast, samt väl
kunna ses utan annan belysning än solens och dagsljusets genom den
lilla dörröppningen. Jag igenkände här de ofta beskrifna taflorna,
som föreställa _Sesostris_ sittande till råds, beslutande krig och
begifvande sig ut i fält; stridsplatsen är uppfyld med Egyptiernas
och fiendernas krigsvapen, han hugger hufvudet af åtskilliga Asiater
och Negrer, hållande i handen en hårtofs som sammanbinder alla deras
hufvuden, han trampar hufvudet och foten på en besegrad samt stöter
en annan med spjut genom bröstet, han beger sig ut på sin stridsvagn,
följd af sina tre söner. Allt detta var på sitt sätt vackert, ehuru
monumentet var temmeligen förstördt. Hela helgedomen består först af
den stora salen, i hvilken man först inträder och mötes af de 4 på
hvardera sidan stående kolosserna, som, fastän något lem-stympade,
verkligen äro ädla och vackra figurer; vidare ett mindre rum, som
närmar sig qvadratfiguren och det vanliga rectangel-lika rummet
framför helgedomen; slutligen det innersta, åter qvadratlika, lilla
helgedoms-kabinettet, som längs väggen midtemot dörrarne har en bänk
eller _mastaba_, der 4 ungefår menniskostora gudabilder sitta med
fötterna på golfvet, och ha framför sig midtpå golfvet ett litet
altare af sten. Figurerna och altaret äro dock något stympade och
förstörda. Från de två mellersta rummen gå andra små, låga rum in i
berget. Midtöfver dörren står solguden _Phu_, med solen på sitt hufvud
och djur-ansigte; ofvantill på den i berget huggna kornischen hafva
fordom stått bilder af sittande apor i mängd, men numera synes endast
nedra delen. Af de fyra ofantliga kolosserna är blott en hel och hållen
synlig, uppröjd ur sanden, nemligen den längst till venster stående.
Den till venster närmast dörren är nedramlad; den till höger närmast
dörren är temmeligen väl bibehållen och synlig men den längst bort till
höger stående är begrafven i sanden ända till halsen, så att blott
hufvudet synes. På denne mätte jag näsan: den var lika lång som min arm
ifrån innersta armgropen till spetsen af storfingret. På en annan mätte
jag storfingret, som var fulla 6 qvarter, nageln inberäknad. Deras
ansigten äro särdeles vackra, verkligen nobla, så äfven kroppsformerna.
Jemförda med det höga berg, från hvilket de äro uthuggna och i hvilket
de stå, förekomma de ej så stora och oformliga, men jemförda med dörren
omkring hvilken de stå, och med templet hvars väktare de måste tänkas
vara, kan jag ingen proportion finna dememellan. Vid och emellan deras
fötter stå mindre, ganska vackra qvinnofigurer. Öfverallt på deras
lemmar var fullskrifvet med Européers namn, bland andra en Italienares,
som skrifvit sig hafva kommit dit från Lappland. Jag låg utsträckt i
den mjuka, varma sanden, betraktande kolosserna och hieroglyferna,
medan _Sattler_ aftecknade templet; han blef middagstiden färdig med
det stora, och vid _maghrib_ med det lilla templet. Då först afreste
vi, men den starka nordliga vind, som blåst hela dagen, fortfor ännu,
så att vi ej hunno långt innan vi funno för godt att taga i land till
natten.

Dec. 9.
Stormlik nordlig vind hela dagen. Det var ett eget sätt att färdas
nedför strömmen: sidan vändes emot strömmen, emedan vinden förde
fören uppåt, så drefvos vi öfver floden, gjorde vid andra stranden en
kovändning och gingo åter med betydlig drift nedåt öfver till motsatta
stranden. Ehuru motvinden var ganska stark,fördes vi dock temmeligen
väl framåt. Luften var särdeles kall i dag, så att jag frös dugtigt.
Om aftonen kommo vi nära till _Ibrim_, och emedan vinden något lugnat
togs till årorna, hvarvid det sjöngs efter vanligheten. Förunderligt är
att se huru folket upplifvas af sin skrikande sång, det är liksom en
berserksgång skulle komma öfver dem, medan sången räcker äro roddarena
ifriga och outtröttliga. De taga häftiga, hälft vilda tag med sina
klumpiga åror, stiga raka upp och fälla sig ner på de tunga årorna. Men
efter ansträngningen slakna de med ens och deras vanliga tröghet träder
i berserksgångens ställe. Detta är bilden af hela Arabismen äfven i
verldshistorien, kanske ock af hela Orienten; den synes tydligt hos
nutidens Araber i allt hvad de företaga.

Dec. 10.
Ifrån ankarplatsen under några gårdar satte vi öfver till andra
stranden, der grottor och hålor finnas i det väldiga berget. Vi stego
först med klifvande upp i en bland dessa grottor, men der var ingenting
att se, utom några otydliga spår efter hieroglyfer i väggarne. De
öfriga hålorna lågo så högt uppe i berget, att vi måste begagna rep
för att komma dit; _Ali_ klef först upp och fastgjorde ändan af ett
tåg uppe i grottan, hvarefter vi klefvo upp längs tåget och kommo in
i den ena af två vid hvarandra liggande grottor. Den var ungefär 6
steg lång, 4 bred, och så hög att jag nådde taket med min utsträckta
hand. I fonden af den suto tre gudagestalter, som voro stympade och
särdeles illa konserverade. På väggarne syntes figurer och hieroglyfer,
i livilka färgerna ännu syntes temmeligeu väl; äfven målningen i
plafonden var väl synlig och bestod af små åttkantiga gula rutor.
Den närbelägna grottan var ungefär lika stor, med 4 illa tilltygade
sittande figurer, samt mer eller mindre synliga hieroglyfer på
väggarne. Vägen hit var svår och besvärlig, men jag kom dock lyckligen
dit öfver. Flera andra grottor syntes, men vi hade nog af dessa två,
och då _Sattler_ fann sig ingenting hafva att teckna här, stego vi
om bord. På detta höga bergs topp syntes ett särdeles vidsträckt,
förfallet kasteli, som upptager större delen af bergsplatån; i
murarne synas några vackert huggna stenar, men mest bestå de af lösa
stenskifvor, tagna nr berget och staplade på hvarandra.
Roade mig på eftermiddagen med att se på sjömännen _Girgavi_ och
_Abdallah_. Sjömännen hade dessa dagar roat sig med att spela udda och
jemnt på dadlar. Redan i går hade _Abdallah_ retats med den trygge,
trumpne men karaktersfaste _Girgavi_, som tycktes hafva beslutit att ej
spela; slutligen hade denne retad lofvat spela, men på större summor
af dadlar, och sålunda i går vunnit särdeles mycket af _Abdallah_,
men gifvit det tillbaka. Då den sednare i dag åter retades, gjorde
båda ed på att ej gifva eller taga tillbaka hvad som vanns i spelet.
_Girgavi_ vann oupphörligt 30 à 40 _toror_ i gången, så att _Abdallahs_
hela förråd nästan blef slut, och ändteligen vann han 73 _toror_ på
en gång. _Girgavi_ sjelf och de kringstående sjömännen tyckte det
vara för hårdt, hvarföre dessa 73 efterskänktes genast; den öfriga
vinsten kunde för bådas aflagda ed ej gifvas tillbaka, utan _Girgavi_
föreslog att i dess ställe 20 fadda skulle återgifvas, men de öfriga
20 fadda falla _Abdallah_ till last såsom lärpenningar i spel. Jag
hade nöje af att betrakta såväl minerna, som känslorna hos de spelande
och kringstående, alla ifrande för att spelet skulle gå rätt. Omkring
_'asr_ hunno vi till _Deir_, der vi skulle proviantera, men fingo
ingenting. Staden är en bland de största i Nubien, jemförelsevis stor
och vacker. Nu låg _Mudiren_ från _Esne_ här vid sin återkomst från
_Vadi Halfa_, med ett följe af 3 à 4 barker. Vi lade dock snart ut och
kommo en timme före solnedgången fram till _Amada_, utgörande intet
annat än en stor ökenslätt med ett till hälften i sanden begrafvet
gammalt tempel. _Sattler_ begynte genast afteckna det, doktorn och
jag gingo in samt sågo oss omkring. Det bestod som vanligt af tre
rum, först en större sal med pelare, sedan ett på bredden aflångt
rum, innerst det allraheligaste, som dock här hade en annan form än
vanligt, var nemligen större och med betydliga sidorum. Alla väggar
voro fulla med hieroglyfer, i hvilka färgerna syntes tydligare än
vanligt. I stora salen funnos isynnerhet mycket scarabéer afbildade.
I de andra föreställde taflorna isynnerhet huru kungen frambär offer,
bestående af allehanda frukter, elfenben m.m. åt gudar med örnnäsor,
samt huru gudarne öfverlemnade åt kungen maktens insignier. I sednare
tider tyckas Grekiska kristna hafva användt detta gamla hedniska tempel
till kyrka och på den stora salens tak byggt en kupol af obrändt,
grått tegel, som ännu står; på de stora rectangelformiga block af
sandsten, som bildade taket, syntes också några Grekiska namn. Solen
hade just gått ner, då _Sattler_ blef färdig. Vi hade ännu tid att
betrakta den underbara utsigten öfver den tröstlösa öknen, dess af
solens sista strålar rosenfärgade aflägsna gränsberg, och de i mörkt
violett spelande höga topparne på andra sidan om floden, bakom hvilka
den sjunkande solen gömde sig. Himlen var lätt betäckt af ulltappar
liknande moln, hvilkas rand af de sista solstrålarne färgades i
underliga nyanceringar. Sedan vi kommit om bord lades genast ut, men
vi hade ej hunnit långt föran vi körde fast i gyttjan; det kostade
nära 2 timmars arbete innan barken åter kom loss. Under hela denna tid
voro sjömännen nästan oupphörligt alldeles nakna i det kalla vattnet
och den kyliga nordanvinden; der rådde ingen ordning i arbetet, utan
alla skreko om hvarandra. Då de kommit upp ur vattnet, gjorde de eld i
sin lilla spis, satte sig nakna omkring den att värma sig, och stego
långsamt öfver lågan.

Dec. 11.
Hunno bittida fram till _Korusko_, der vi åter gingo upp. Här lågo
stora packor handelsvaror, en del tillhörande _Ibrahim Basha_, en del
Frangiska handelsmän; de hade legat här redan 2 1/2 månad, utan att
man kunnat få lega erforderligt antal kameler för transporten till
_Kharton_. Grekerna, som förde Frangiska varor, hade derföre beslutit
sig till att köpa kameler för egna penningar, och voro nu färdiga
att afgå efter några dagar. Härifrån till _Kharton_ ansågs vara 15
à 18 dagars väg; deraf räknade man till _Abo Mohammad_ en 8 dagars
resa genom öknen, på hvilken endast en brunn stod att anträffa fyra
dagar härifrån. De hade med sig två slafvinnor, en _Habesh_ och en
_Negrinna_; Negerslafvinnan lekte med en af Grekerna och gaf honom på
lek rätt dugtiga slag med knytnäfven samt vexlade med honom rätt plumpa
ord. På stranden talade jag länge med en _Maghrabi Bedavi_, som var en
bland de ståtligaste och vackraste karlar jag sett; hans inre tycktes
äfven vara lika nobelt som hans yttre. Vi hade dröjt här ungefär 2
timmar när vi lade ut, gingo resten af dagen med tidtals temmeligen
stark motvind, samt kommo en stund före solnedgången fram till _Sebu_.
Så kallas det vanligen, i stället för (såsom jag tror) _Subu_ d.v.s.
lejon, emedan en liten allé eller rad af ungefär 9 _sfinxer_ på
hvardera sidan går till det lilla tempel, som ännu står qvar från
forn-Egyptiska tider, ehuru såväl de som byggnaden till största delen
ligga begrafna under sanden. Vi gingo ungefär 5 minuters väg från
stranden upp till monumentet och betraktade det. Framför _sfinx-_raden
stod på hvardera sidan ganska stora statyer, ehuru inga kolosser, i en
ganska hurtig ställning; den ena med högra, den andra med venstra benet
framsträckt, liksom till gång. Invid dem stodo de första _sfinxerna_,
men dessa voro också de enda, som syntes öfver sanden. Såväl statyerna,
som _sfinxerna_ voro något skadade; af 2 eller 3 bland de öfriga
sfinxerna syntes blott en del af deras förstörda hufvuden. På baksidan
af statyerna, hvilka hvar för sig bestodo af ett enda stenblock, stodo
på en slät skifva hieroglyfer inristade. Sfinx-raden ledde till en stor
dörröppning i en väldig _pylon_, hvilken var ganska väl bibehållen, så
när som på några nedfallna stycken af cornichen. Derifrån inträdde man
i en stor, öppen, taklös sal, med en rad pelare på ömse sidor, hvilka
dock ej gingo i rät linie med dörröppningen, utan stodo längre inåt
närmare väggarne; de tycktes hafva varit statyer, men nu syntes ej
annat än kapitälerna, visande förstörda hufvuden, ty för öfrigt voro
de betäckta med sand. Ingången till det inre af templet var alldeles
tillstängd af en stor sandhög, så att vi måste afstå från inträdandet;
jag har anledning tro, att folket sjelfmant vräkt sanden dit, för att
sedan af resande få betalt för dess uppgräfvande. Män kommo äfven till
oss och erbjödo sig dertill, men vi afböjde det. Här var öfverhufvud
föga att se, utan vi blefvo snart färdiga att återvända. När vi kommit
om bord, satte vi öfver till andra stranden under en stor by, i hopp
att der få mjölk eller annan provision. Jag träffade der några karlar,
som suto framför en liten eld af _durra-_halm och värmde sig; bland
dem var en äldre godhjertad man, som sade sig och folket i allmänhet
på orten ända ifrån _Korusko_ icke vara _Barabra_, utan äkta Araber,
icke ens förstå _Barbar_ eller _Rutani_-språket. Samtalet gällde för
öfrigt bashan, att han fordrade för stor skatt af folket, men att under
hans regering rådde lugn och säkerhet i landet. Likt så många andra af
folket här, begärde han af mig snus att sätta i munnen, hvilket bruk
här tyckes vara lika vanligt som i Sverige.

Dec. 12.
Foro bittida om morgonen åter till andra stranden, och Sattler begynte
genast afteckna templet. Jag gick litet omkring och betraktade det,
men fann lika litet nu som i går något för mig intressant, utan
föredrog att gå ner till de små kojorna nära stranden. De bebos af
några få invånare, hvilka på den smala odlingsbara jordsträckan närmast
floden odla litet _durra_ och hafre. Jag språkade der med några gamla
trefliga gubbar, som äfven berättade för mig att de voro ursprungligen
rena Araber, ty deras förfäder af Arab-stammen _Aleigat_ hade bott i
trakten af _Suez_, derifrån nedkommit och bosatt sig här. De förstodo
icke Rutani språket, utan deras modersmål var Arabiskan; dock tyckte
jag mig höra liten Rutanisk nyancering och accent i vissa ord och
talesätt. De berättade vidare att på flodens östra strand funnos blott
Beduin-Araber, som nära sig med blott mjölk och kött, hafva stor
rikedom på kameler och får (hvarje man 100 eller flere af de förra),
samt äga dessa kameler från verldens början såsom _rizk_ af Herren.
Här på vestra stranden, ungefär en eller två timmars väg inåt bergen,
skulle finnas en _Birbe_ d.v.s. ruin af ett gammalt Egyptiskt tempel,
hvarföre de erbjödo sig att föra oss dit. Deras qvinnor gingo fritt
omkring obeslöjade; en gammal gumma begärde af mig snus att sätta i
munnen, men fann det dock för bittert, så att hon åter spottade ut
det. Små gossar, till en del ganska vackra och utan Berberi-karakter,
stodo omkring oss; somliga af dem spatserade alldeles oblygt omkring
splitter nakna, utan att det minsta generas af sin nakenhet. Emellertid
hade Sattler kl. 9 vid pass blifvit färdig, vi gingo om bord samt
fördes af strömmen och årorna så, att vi en timme före _maghrib_ kommo
fram till _Offedina_ eller berget _Muharräkah_. Der gingo vi upp och
betraktade ruinerna af ett litet gammalt tempel, som dock är ett ibland
de obetydligaste gamla monumenter här; af det finnes föga qvar, mera
än 14 stående pelare och några i dem huggna bilder, bland hvilka en
från kristna tiden: jungfru Maria med en gosse-bild stående framför
sig. Sattler aftecknade det på den timme vi ännu hade qvar af dagen;
jag roade mig under tiden med den stora hop Barabra och deras små
gossar, som till stor mängd samlat sig omkring oss samt bjödo ut glas,
stenbitar och annat lappri, det de gåfvo ut för antiqviteter. Bland
andra bjöd en man åt mig för drickspenning en liten omogen _battikha_;
emedan jag visste huru vederstyggligt bäsk den var, erbjöd jag honom
5 fadda om han åte den. Det gjorde han också, men med svåra grimaser.
Gossarne voro i allmänhet vackra i sitt svarta skinn och ganska
trefliga, vida skilda från de gemena Arab-pojkarne i _Theben_. Medan vi
voro här, hade nästan hela byns folk samlat sig ner till barken samt
bjudit ut höns, dufvor och annan provision, men isynnerhet _henna_,
som tyckes odlas mycket här och kanske gifvit byn namnet _Hennah_, På
stranden handlades ifrigt och med stort skrik, samt var i allmänhet
högst lifligt. Bland qvinnorna såg jag åtskilliga ganska vackra,
isynnerhet en liten 12-årig flicka, som var särdeles skygg. Aftonen var
oändligen mild och ljuf, varmare än hos oss den vackraste sommarafton.
Vi lade ut genast efter solens nedgång och öfver vårt folk kom liksom
en berserksgång, de rodde, sjöngo, skreko och väsnade förfärligt, samt
glömde icke att i sin sång inblanda tiggeri om _bakhshish_ m.m. Inom
några timmar hunno vi fram till _Dakkeh_ och lade oss der för natten.
Ofvanför stranden låg en stor, gränslös öken, som gaf en vidsträckt
synkrets; på den klara himmelen tindrade stjernorna med ett särdeles
blinkande och glänsande sken. Jag satt länge i sanden och språkade med
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 21
  • Parts
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 01
    Total number of words is 4746
    Total number of unique words is 1483
    28.3 of words are in the 2000 most common words
    37.6 of words are in the 5000 most common words
    41.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 02
    Total number of words is 4879
    Total number of unique words is 1532
    28.2 of words are in the 2000 most common words
    37.5 of words are in the 5000 most common words
    42.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 03
    Total number of words is 4732
    Total number of unique words is 1542
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    36.0 of words are in the 5000 most common words
    40.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 04
    Total number of words is 4739
    Total number of unique words is 1512
    27.8 of words are in the 2000 most common words
    36.6 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 05
    Total number of words is 4798
    Total number of unique words is 1480
    29.7 of words are in the 2000 most common words
    39.0 of words are in the 5000 most common words
    43.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 06
    Total number of words is 4755
    Total number of unique words is 1604
    28.7 of words are in the 2000 most common words
    37.9 of words are in the 5000 most common words
    42.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 07
    Total number of words is 4743
    Total number of unique words is 1734
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    35.7 of words are in the 5000 most common words
    39.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 08
    Total number of words is 4665
    Total number of unique words is 1764
    25.2 of words are in the 2000 most common words
    33.4 of words are in the 5000 most common words
    37.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 09
    Total number of words is 4815
    Total number of unique words is 1532
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.2 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 10
    Total number of words is 4734
    Total number of unique words is 1476
    28.3 of words are in the 2000 most common words
    37.5 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 11
    Total number of words is 4738
    Total number of unique words is 1514
    27.4 of words are in the 2000 most common words
    36.1 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 12
    Total number of words is 4812
    Total number of unique words is 1567
    27.2 of words are in the 2000 most common words
    37.3 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 13
    Total number of words is 4775
    Total number of unique words is 1545
    27.1 of words are in the 2000 most common words
    34.6 of words are in the 5000 most common words
    38.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 14
    Total number of words is 4733
    Total number of unique words is 1583
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    36.6 of words are in the 5000 most common words
    40.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 15
    Total number of words is 4753
    Total number of unique words is 1604
    28.6 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 16
    Total number of words is 4685
    Total number of unique words is 1603
    28.7 of words are in the 2000 most common words
    38.3 of words are in the 5000 most common words
    42.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 17
    Total number of words is 4642
    Total number of unique words is 1612
    27.5 of words are in the 2000 most common words
    36.3 of words are in the 5000 most common words
    41.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 18
    Total number of words is 4704
    Total number of unique words is 1591
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    37.1 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 19
    Total number of words is 4662
    Total number of unique words is 1615
    29.1 of words are in the 2000 most common words
    37.9 of words are in the 5000 most common words
    42.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 20
    Total number of words is 4621
    Total number of unique words is 1570
    28.5 of words are in the 2000 most common words
    37.6 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 21
    Total number of words is 4523
    Total number of unique words is 1481
    28.7 of words are in the 2000 most common words
    37.4 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 22
    Total number of words is 4575
    Total number of unique words is 1263
    29.7 of words are in the 2000 most common words
    38.9 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 23
    Total number of words is 4611
    Total number of unique words is 1549
    26.6 of words are in the 2000 most common words
    35.2 of words are in the 5000 most common words
    39.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 24
    Total number of words is 4587
    Total number of unique words is 1647
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    36.0 of words are in the 5000 most common words
    41.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 25
    Total number of words is 4015
    Total number of unique words is 1579
    27.4 of words are in the 2000 most common words
    36.3 of words are in the 5000 most common words
    40.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.