Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 12

Total number of words is 4812
Total number of unique words is 1567
27.2 of words are in the 2000 most common words
37.3 of words are in the 5000 most common words
42.5 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
dag och begaf mig hemåt. Vi kommo öfver _Romeili_ och _Kara meidan_,
förbi det gamla och brokiga citadellet, hvars senare af pashan nybyggda
Europeiska del tar sig roligt ut, bland de gamla qvarlefvorna från
_Selaheddin_ och andra fordna khalifer. Hela den härinvid liggande
delen af staden ända till _Bab essuneileh_ har ett eget utseende.
Det synes att den ej är bland de äldsta delarne, såsom trakten från
denna port till _Bab ennasr_, dock ser man här, liksom i trakten af
_Sitte Zeineb_, ännu kanske de vackraste styckena och qvarlefvorna af
den gamla Arabiska arkitekturen. Deribland dock en stor mängd alster
af den fula och föga nationella Turkiskt-Europeiska byggnadskonsten.
Medan vi ännu voro på vägen hade _maghrib-adan_ blifvit utropad och
nu blef min karl högst otålig. Nu skulle han dricka, af hvar och en,
som gick förbi oss och händelsevis bar ett stycke bröd, salatsvext,
rättika eller dylikt, tiggde han en bit och gaf äfven mig ett blad
af den särdeles goda salatsvexten _gerger_, som jag förtärde med
god smak. Då vi slutligen skildes åt vid vår port, kunde vi dock ej
undvika att komma i gräl vid liqviden, så _Vali_ han än trodde mig
vara. Men det hör här till saken att aldrig handla eller gifva och
taga penningar i handel utan gräl och krångel, annars är det ej väl.
Shekh _'Ali_ hade redan ätit sin aftonfrukost, säkert för att ej
göra emot _Sunna_, som bjuder att man skall skynda sig bryta fastan
vid _maghrib_. Jag frukosterade således ensam och ej utan appetit,
efter min långa vandring på fastande mage; ty på hela dagen hade jag
hvarken ätit eller druckit, blott då och då stulit mig till en pris
snus. Sedan jag slutat mitt mål, blefvo vi efter vanligheten sittande
vid vårt kaffe och våra pipor; emedan jag verkligen kände behof att
berätta om det förunderliga jag sett i dag, som gjort starkt intryck
på mig, talade jag för min shekh om hvar jag varit. Jag fann dock
hos honom alldeles ingen anklang, och då jag frågade honom om han
aldrig stigit upp på berget, svarade han helt kallt och litet snäsigt:
hvad skulle jag hemta derifrån? _raih agib eh min hinak_. Jag sökte
förklara honom att man ingenstädes så kunde se Herrens allmakt, som
här i den herrliga Nildalen och det konstigt formade berget, samt
medelbarligen i menniskors storverk, som syntes derifrån. Han svarade
väl ej annat än att det var sannt, men kände ingen lust röras i sig
att besöka det. Kanske till någon del hans spökrädsla för banditer
och röfvare, som han tror finnas på bergen, afhåller honom och de i
allmänhet ovanligt rädda och fega Kairoboerna från ett sådant besök;
men hufvudsakligen är det deras religion och Koran som, om ock ej
uppenbarligen dock omedvetande, ingifvit dem denna afsmak och apathi.
Åfven tyckas dessa helgon och aflidna Kairo herrskare, som kanske af
sin bibehållna Beduinkärlek till berg företrädesvis valt berget och
höjden till sin hviloplats, i allmänhet vara föga respekterade och
älskade. Jag blef sedan efter vårt kaffe en god stund sittande ensam,
sedan shekh _'Ali_ gått ner. En god stund efter _esha_ gick jag ut och
träffade shekh _'Ali_ sittande i ett café, jemte en hans vän _Shihab_,
nära invid vår port. Jag satte mig till dem och hörde till min stora
förundran _Shihab_ tala om att Tsherkesserna nu begynte segra öfver
sina fiender Ryssarne. Denna berättelse, bekräftad äfven af mig,
beledsagades af mina 2 muslim-vänner med varma böner och nedkallande
af Herrens hjelp åt deras trosförvandter emot de otrogna, jemte fromma
utrop och loford öfver Islams storhet. Islam är dem allt i allom, det
enda, som kan och får beveka en menniska eller ett folk till något.
Andra intressen, t.ex. handel eller mensklig frihet m.m., hafva de
intet begrepp om. Shekh _'Ali_ och jag stego sedan snart upp och gingo
ner till _Azbukijeh_. Här ledde jag honom på samtal om Moses. Som
han naturligtvis förekommer i Koran, kände han honom väl och begynte
berätta hans historia temmeligen öfverensstämmande med vår bibel. Bland
annat berättade han följande: "då man tagit upp Moses ur Nilen och han
blifvit uppfostrad i Faraos hof, ända tills det första skäggfjun börjat
synas på hans haka, hade Farao beslutit döda honom. Faraos gemål hade
deremot afrådt denne och sagt: skall du döda ett barn, som ännu ej kan
skilja ett kol från en dadel (_ma ja'raf el gamrah min ettamrah_). Man
hade laggt fram för gossen ett kol och en rödaktig dadel. Han hade
först vändt sin hand till dadeln, men engeln Gabriel hade stigit ned
och ledt hans hand på kolet, hvilket han tagit och laggt på sin tunga,
som deraf blifvit bränd. Deraf hade hans språk lidit och han blifvit
_alkan_ d.v.s. ej vältalig." _Ali_ talade vidare om Moses flykt till
_Sho eib Jethro_ &c. Nu fann jag den annars så tysta shekh _Ali_ rätt
pratsam, han upphörde ej hela aftonen att berätta. Allt emellanåt
utropade han att Koran vore en skön och vacker bok, (nyttjade dock det
simpla ordet _koajjis)_ och alla vetenskapers vetenskap &e. Han sökte
förmå mig stanna här och börja studera _Tefsir elkoran_ samt andra
dertill hörande vetenskaper. Nu var han entusiast, liksom alltid då
talet faller på Koran eller ditåt. Är det fråga om hvad annat som helst
af menskliga intressen, är han tyst och vet ej säga något; han är en
typ för folket i allmänhet här, isynnerhet för de mera bildade af det.
Men hvar blir då Arabens förtjusning och entusiasm för de brokiga och
vidunderliga sagorna? Deras tycke för dem är kanske ännu en lemning
af deras första, egentliga, poetiska nationalanda och bevisar att
religionen med alla sina stränga, ofta onaturliga band och det tvång,
som vanligen ej finnes i en religions ursprungliga renhet, utan oftast
uppfinnes af vilseledda fromhetsifrande senare anhängare, ej mäktat
utrota och i grund döda det unga, friska som låg i folkets natur. Sedan
vi stigit upp och begifvit oss från _Hanafi_, gick jag ännu och hörde
cn stund på min gamla _muhaddith Bejomi_.

Okt. 2.
Gick efter _'asr_ ut ock stannade i _kutubijeh_ kos shekh _Mustafa_,
för att handla på _Hagi khalifi_, men han ville ej slå af ännu. Jag
köpte dock i dag ett vackert manuscript af _Divan Hafis_ på Persiska.
Han lofvade hemta åtskilliga rara böcker till öfvermorgon. Sedan vi
ätit och druckit kaffe vid våra pipor, begaf jag mig ut ensam till
_Hanafi_ och min _muhaddith Bejomi_. Med allt hvad jag här och i
Petersburg äflats med Arabiskan, hör jag dock ännu nästan hvarje
minut ord, som jag ej förr hört och som jag ej förstår; då jag om
nätterna vid vår _suhur_ frågar shekh _'Ali_ om dem och andra, drar
han fram han en ny, ännu större hop af likbetydande ord. Denna rikedom
på ord och benämningar för hvarje liten bisak samt hvarje obetydlig
tankenyansering, finnes säkert ej i något annat språk; en ny _Kamos_
vore verkligen af nöden att samlas ur folkets mun nu, förän det kanske
genom snart instundande blandning med främmande folk och språk låter en
del af sitt språks stora rikedom gå förlorad.

Okt. 3.
Satt hemma hela dagen och arbetade. Efter vårt _maghrib_ mål och
_esha_ gick jag ut. På vägen i _Azbukijeh_ hade jag, liksom ofta förr,
tillfälle att se och höra huru folket skrattar åt och gör narr af den
Europeiska sången. Det kom nemligen på gatan en ung Europé, sjungande
med ganska hög stämma en Italiensk aria, med språng och passager. Två
15-åriga Arabiska pojkar, som mötte honom, började gapskratta åt hans
sång och härma den ganska väl. Detta har jag ofta hört förut. Det är
ock ej underligt, att den oftast så fladdriga Europeiska sången ej kan
anslå den vid sin vanligtvis klagande och allvarsamma sång vana Araben.
Det förundrar mig dock att man har ej ännu blifvit mera van vid den
och vid Européer. Jag har till och med i _Azbukijeh_-allén samt andra
trakter af Kairo, sett hundar, som erbarmligen skällt på den Europeiska
syrtuten. Jag gick ner och satte mig hos _Hanafi_, dit efter omkring en
timmas väntan shekh _'Ali_ kom med shekh _Abdallah_. Yi blefvo sittande
här länge, men jag tröttnade af det långa sittandet såväl här, som
hemma hela dagen. Jag steg derföre upp, lemnade de båda shekherna och
gjorde min vanliga tur genom _Khamsavi_ samt _Nahhasin_ hem. Samtalet
hos _Hanafi_ gick allt ut på dels Koran, dels frågor i _Fikh_, vid
hvilka man i allmänhet rätt ser Arabens spetsfundighet och sofisteri
lysa fram, vid sidan af hans fromma, aldrig disputerande ödmjukhet och
lydnad för Koran.

Okt. 4.
Satt hemma ända till _'asr_, då jag enligt öfverenskommelse begaf mig
till _kutubijeh_ och handlade äfven Persiska böcker af shekh _Sejid
Mustafa_, Sedan jag hade handlat och redan stigit ner från hans lilla
bodas _mastabeh_, samt ännu språkande med honom bad honom hemta åt
mig vissa böcker, fick han helt hastigt och oförmodadt en allvarsam
mörk min, blandad med det vilda uttryck man ofta ser hos Araben, samt
frågade mig om det var sannt, som jag föregaf, att jag var _Tsherkess_.
Han såg härvid särdeles barsk ut och det var ej utan att jag blef
litet häpen öfver den oväntade frågan; jag frågade honom tillbaka med
det vanliga: _Eish ma'na_. Härpå, sedan han tyckts bli försäkrad om
sin ogrundade misstanke, berättade han sig härom natten haft en dröm,
i hvilken han tyckt sig stå färdig att räcka mig en bok innehållande
grundlärorna af Islam, men plötsligen blifvit hindrad af en osynlig
hand, som hållit hans hand tillbaka. Ehuru jag flitigt upprepade de vid
dylika tillfällen brukliga ord, såsom: _kheir in sha allah_ m.m. kan
jag ej neka, att jag stod der något häpen öfver den underliga drömmen.
Man tror här i allmänhet mycket på drömmar och litar på dem. Om shekh
_Mustafa_ eljest hyser misstankar mot min Islam och hvarifrån han
kunnat få dem, vet jag ej. Sedan jag gjort min handel och satt ut dag
att åter komma tillbaka, för att se på andra böcker dem han lofvade
hemta mig, gick jag hem, der jag stannade ända till _esha_. Då gick
jag ut och begaf mig till det lilla cafét, der den gamla _muhadditen
Bejomi_ berättar sina sagor. Här blef jag sittande till midnatt.
Händelsen med shekh _Mustafa_ gaf mig ohumör för hela dagen, såsom
alltid då man trängt in på min föregifna Islam.

Okt. 5.
Gick kort före _'asr_ till _Prunner_, för att ännu begära af honom
en bok. Jag satt en stund der och läste tidningar, medan han var
sysselsatt med några patienter och en Italiensk läkare. Han har antagit
något högst förtroligt i sitt uppförande mot mig, men derjemte det
mellan främmande vanliga, fadda sättet att taga en under armen och i
band &c. Härifrån gjorde jag en liten promenad i _Azbukijeh_-allén och
vidare inåt det egentliga _Muski_, der jag förut föga varit. Här synas
präktiga Frangiska hus, i samma smak som man ser dem i Alexandria och
redan i södra Frankrike. Vek sedan i förbigående in i den Armeniska
kyrkan. Utåt gatan ser man af denna stora och vackra byggnad blott en
lång slät vägg, utan prydnader eller grannlåt, men inuti är den en
ståtlig byggnad. Här, liksom i _Muski_, hade jag tillfälle göra den
anmärkning, att de kristnas byggnader alltid ha något eget propert i
sig framför musulmäns. Det är liksom i Europa Engelsmäns hus ha det
gemenligen framfor andra nationers, såsom jag tror. Jag gick dock ej
in i kyrkan, der man nu just höll på att sjunga någon messa eller
dylikt, utan vandrade blott på gården omkring byggnaderna. Slutligen
frågade mig en Arabisk tjenare hvad jag ville. Han tog mig för en
muslim och började ganska vänligt förklara mig de kristnas bruk vid
sin gudstjenst, tala om deras _kibleh_ och _mambar_ &c. Rundtomkring
kyrkan inåt en liten qvartergata stå flere vackra byggnader, som det
tyckes privata hus, från ett af hvilka jag hörde en _kanon_ spelas af
skicklig hand. Härifrån gick jag hem och blef hemma sittande till långt
efter vårt _maghrib_mål och _esha_, ända till kl. efter 3 à la Turque.
Jag gjorde nu min vanliga tur, först ned till _Hanafi_, och sedan till
min gamla _muhaddith Bejomi_. Här blef jag sittande ända till midnatt.
Shekh _'Ali_ har flera dagar varit på ohumör, sedan han hört att jag
ej var sinnad köpa någonting nytt för den instundande högtiden eller
_'id essoghajàr_, under hvilken det är oundvikligen nödvändigt för hvar
och en att bära något nytt klädesplagg. Han hade nemligen då väntat
något sådant äfven för egen räkning. Jag var således tvungen att bjuda
honom pengar och gaf honom som vanligt en guinéa. Då jag frågade om han
härmed vore belåten, svarade han den vara tillräcklig till utgifterna
för hushållet, men att hans _gibbe_ var utsliten och han behöfde en
ny. Jag var så nödgad ge honom ännu en guinéa, och kunde ej annat än
hjertligen beklaga honom, att han, nästan såsom en betjent, måste
liksom tiggande begära sig en ny öfverklädnad af mig, som i sjelfva
verket är mycket fattigare än han. Gud låte mig dock aldrig komma i
sådan ställning till en annan, som den, i hvilken han står till mig.

Okt. 6.
Sedan vi slutat lektionen, gick jag ut, tog mig en åsna i _Ghorijeh_
och red upp till citadellet. Under vägen gjorde min åsnedrifvare den
anmärkningen att _Masr_ är fullt med moskéer, att man ej behöfde
taga många steg för att komma från den ena till den andra, och att
detta är _baraketha_, en bland de välsignelser som Herren sändt öfver
denna så högt beprisade stad, i hvars beröm invånarne öfverhufvud äro
outtömliga. Min åsnedrifvargubbe i dag var dock ej särdeles talträngd,
men tycktes vara en braf man och from muslim, begynte till och med
göra mig frågor i religion och _fikh_. Vi färdades uppåt på den här
jemförelsevis breda gatan, och förbi särdeles många moskéer, af
hvilka isynnerhet i denna trakt finnes ett stort antal. Uppkommen på
citadellet steg jag af vid den nya moské, som bashan nu håller på att
bygga på platsen der fordom _Selaheddins_ palats skall hafva stått;
af detta sednare synas ännu dels grupper af fyra, dels ensamt stående
väldiga granitpelare. Sjelfva platsen är utomordentligen väl vald, med
den friaste, hela Kairo och Nildalen dominerande utsigt. Jag stannade
länge, isynnerhet på SV sidan och vid vestra knuten, samt fröjdade mina
ögon med anblicken af den så ofta sedda, men aldrig ledsnande utsigten.
Sjelfva moskéanläggningen är verkligen storartad och praktfull,
väggarne och pelarne beklädda med här ur bergen uthuggen alabaster,
ofta på sina ställen utmejslad till vackra figurer i upphöjdt arbete.
En midtpå den yttre af pelargångar omslutna gården eller _shahn_
stående _hanafijeh_ utmärkte sig isynnerhet för sitt granna arbete i
den ännu grannare, brokigt ådriga alabastern. Den inre, egentligen
till bön bestämda portalen är, som vanligt, betäckt med tak och i
stor, väldig styl. Dock tyckte jag äfven här att den yttre glansen och
prakten trädt i stället för det ursprungliga, stora och enkla. I alla
fall blir det ett ståtligt monument efter dess byggare, ehuru han sjelf
ej torde komma att se det färdigt. Utanföre, såväl som inne, var allt
i fullt arbete och verksamhet; jag glömde det obehagliga gnisslande
ljudet af stensågarne, för nöjet att se menniskors flit och idoghet.
Sedan jag dröjt här temmeligen länge, steg jag åter upp på min gumpande
åsna och red förbi den stora, väldiga, redan hälft förfallande gamla
moskén af _Kalaan_, med sina 2 liksom af grön porcelaine öfverdragna
minareter, samt förbi kastellet, på hvars ena ända nu en telegraf står.
Vi redo ut genom den lilla slottsporten, som leder förbi kaserner och
derutanför belägna usla soldatkojor; derpå öfver sanden till berget
_Gujushi_. Här lät jag mitt ök vänta vid foten af berget och steg sjelf
upp. Det var ganska besvärligt, isynnerhet på de ställen der lös sand
och grus betäckte sjelfva berget; ty här måste man sätta foten säkert,
för att ej slinta ner med det ofta ramlande gruset. Jag hittade dock
liksom en väg och kom lyckligen upp på den släta, vida bergsplatån, der
den halfförfallna moskén _Gujushi_ står, samt ett stycke der ifrån den
nya, af en stark mur omgifna byggnaden för krutfabriken. Jag gick in i
den på höjden och nära branten stående moskén, der nu vinden spelade
och susade med underligt ljud, i den omkullblåsta och hälft aftoppade
minareten. Dörren in till sjelfva moskén är på NV sidan och ofvanom
den en särdeles vacker, fullkomligen välbehållen _kufisk_ inscription.
Sjelfva byggnaden, såsom ämnad blott till bönehus och en helgedom för
helgonets samt hans slägts multnade ben, var ej stor, dock ganska
vacker. Här var en utomordentligt lätt och härlig luft, uppfriskad
äfven af en måttlig NV vind, som gjorde andetagen särdeles lätta och
ljufva. Jag spatserade här ännu litet omkring på den släta bergsplatån
och såg nu friare öfver det jag sett från kastellet, hvilket nu på sin
betydliga höjd låg under mig, som en låg kulle. Jag steg sedan åter
ner, för att gå in i de grottor och bergshålor jag nedifrån alltid
betraktat med så stor nyfikenhet. Jag vandrade mellan bergets underligt
formade lager, af hvilka somliga sköto väldigt ut och bildade liksom
ett tak för mig på långa sträckor. Såsom jag äfven här tyckte, voro
dessa lager ursprungligen granit, öfverdragna med ett lager tunn kalk
eller annan gråaktig sten. På somliga ställen var berget öfverdraget,
liksom med en tunn skifva, af någon sorts saltart, så att det såg
alldeles ut som hvitlimmadt. Jag vandrade här med ett särdeles nöje,
men det var ej utan att hufvudet då och då svindlade af mina långa
vandringar i höjden på fastande mage nu eftermiddagstiden, och troligen
äfven för hiskligheten att gå på ofta högst smala stigar med bergets
lodräta stupor under ögonen. Med allt detta fann jag dock ej vägen in
till grottorna, som nedifrån sågo så underliga ut. Jag gick således
åter ned, men då jag åter härifrån skådade uppåt grottorna, kunde jag
ej hålla mig att ännu en gång försöka den besvärliga uppstigningen.
Ehuru jag äfven nu ej hittade vägen till de grottor, dit jag ville,
föll jag in på en annan väg, som ledde till några andra grottor, Vägen
var smal, gick ofta på små i berget uthuggna trappsteg och ledde
slutligen till liksom ett galleri framför sjelfva grottorna. Jag
inträdde i dem, de voro här blott 2, liknande små kamrar med väggarne
liksom hvitlimmade af naturen, särdeles snygga och nätta, samt så höga
att jag fullkomligen väl kunde stå rak i dem. De behagade mig särdeles
genom sin snygghet och den behagliga svalkan, jag tyckte att med en
matta på det släta bergsgolfvet man hellre kunde trifvas här, än i
snuskiga, mörka _fum_ i Arabiska byar, ja hellre tillochmed än i de
flesta hus i Kairo. Jag sökte härifrån ännu en gång att komma på vägen
till de grottor, dit jag först ämnat mig och som tyckas mig stå midti
graniten, men förgäfves. De stodo der liksom otillgängliga för vår
tids berg- och merg-lösa slägte. Jag steg således ner och gick längs
foten af berget, med mina ögon oföränderligen fästade på dess underliga
grottor och dess väldiga, groteska former. Jag steg åter smått uppåt
närmare dess fot och träffade här en halfsvart Arab, som gick i vall
med några getter. Jag gaf mig i samtal med honom och erfor att han var
väktare och tjenare åt ett helgon _Sejid 'Abdallah el maghavri_. Jag
bad honom föra mig in i helgonets _makam_ och fann honom dertill högst
beredvillig, naturligtvis i förväntan på en drickspenning. Vi stego
uppför den låga sandhöjden, som ligger vid bergfoten; på densamma äro
hus uppförda för bashans soldater, af hvilka en del bo här, troligen
såsom väktare öfver det i berget gjorda kruthvalfvet. Vi kommo upp
till foten af sjelfva berget, förbi min följares hus och här öppnade
han för mig dörren till helgedomen. Jag blef alldeles häpen och slagen
af förvåning, då jag inträdde och såg framför mig ett stort rymligt
hvalf inuti sjelfva berget, med tak och golf af berget. Vi gingo öfver
berggolfvet, liksom genom ett förrum afstängdt från det inre rummet,
som utgör ett ännu större hvalf; i dess innersta hörn står sjelfva
helgonets graf, allt i granit. Äfven framföre sjelfva grafven står ett
stort granitblock, i form af en väldig turban och framför den 2 små
granitlampor. I det yttre, genom ett trädstakett afdelade hvalfvet,
voro flera grafvar för helgedomsväktarens förfäder, hvilka alla,
liksom han, härstammade från helgonet. I en upphöjning, murad i form
af de här vanliga grafvarne, sade min följare helgonets husgeråd vara
förvarade. Jag frågade honom hvem och hvad detta helgon varit och på
hvilken tid ungefär han lefvat. På mina frågor fick jag, såsom jag
vill minnas, svaret att han varit sultan och lefvat för omkring 560 a
570 år före vår tid. Han räknade efter, föran han gaf mig detta senare
svar, men jag vet ej på hvilken kalkyl han stödde sig. Shekh _'Ali_,
som jag vid min hemkomst vidare tillfrågade om mannen, sade honom vara
välkänd och berömd, men kunde ej ge mig något besked om honom alls.
Hela hvalfvet, der han låg begrafven, omfattade en vidd af ungefär hela
vår societetshusbyggnad, och behagade mig utomordentligt. Vid utgången
blef jag omgifven af min följares alla barn, en skara tror jag af 6
eller 8, bland hvilka jag dock ej gaf en slant åt mer än 2 och sednare
åt en med sin mor kommande, af hennes man skickad pojke. Min följare,
som fick 2, gick med mig ut och nedför den lilla backen till sina får.
Jag frågade honom om grottorna i berget och fick svaret, att de voro
från aflägsnaste tider, då gjorda och bebodda af fromma heliga män,
hvilka i dem offrat sin tid uteslutande åt Herrens dyrkan och tjenst.
Jag frågade honom om de voro från Islams tider eller derförinnan, men
han tycktes ej ha reda derpå, sade blott att de voro från långa, gamla
tider tillbaka. Jag nästan tror att de ej äro från Islams tid, ty det
låg ej i denna religions natur att dyrka Herren så. Jag begaf mig nu
småningom på återväg, sedan jag först kommit öfverens med min följare,
att en dag komma tillbaka och hemta honom, för att föra mig omkring
på bergen. Jag kom hem i god tid före _maghrib_ och skildes från min
åsnedrifvare väl utan gräl, men emedan vi kommo i vexling, kunde han ej
underlåta att, såsom alla hans kolleger och det mesta folket här, tigga
en femma till bröd. Jag blef sedan hemma till efter _esha_, då jag
gick ner till _Hanafi_ och blef en stund sittande hos honom. Härifrån
gick jag, trött som jag var, upp till _Muaijads_ moské, steg genast
uppför trappan och satte mig på _hasiran_ invid shekhen för _Bejomi_
dervisch-orden, hvars medlemmar här göra _zikren_. Emedan jag senast,
då jag var här med _Dittel_, gifvit denne shekh en piaster, blef jag
utomordentligt väl och vänligt emottagen med handslag samt flitigt
upprepande af de vanliga complimenterna, genast uppvaktad med en kopp
kaffe och anmodad att stoppa min pipa, den vi rökte i kompani med en
annan gammal bredvid sittande shekh. Jag hade ej sutit länge, föran man
till min förargelse slutade _zikren_ och kom ut från moské-förstugan
på trappan der vi suto. Bland de utkommande var en gammal man, som
oupphörligt uppmanade att läsa _fathe_ för än den ena, än den andra,
troligen för i deras orden såsom helgon dyrkare shekher; deribland
igenkände jag högst få namn, bland dessa dock deras hufvudshekh och
ordningsman _Bejomi_. Härunder insamlade han af de kringsittande
slantar, under det de läskade sina efter _zikren_ skorriga strupar med
kaffe, som bjöds omkring i den stora mängden med blott 2 koppar, bland
hvilka en var söndrig, så att den ej inrymde mer an högst en half af
de här vanliga små kopparne, och just denna föll på min lott. Härunder
kom, af de i förstugan qvarblifne, den ena efter den andra fram och
föredrog en lofsång öfver profeten ganska vackert, isynnerhet den som
först uppträdde. Härunder ropades i slutet af hvarje rytm, som vanligt,
af auditorium _allah! allah!_; eller vid nämnandet af profetens namn,
som tidt och ofta skedde, _allahu salli va sallim aleih_; eller om
det var något särdeles vackert ställe, uppmanades sångaren till da
capo med: _doli keman keman fi'ardek_. Slutligen närmare midnatten och
_elabrar-adan_, då sångarena hvilat och läskat sig med kaffe, ställde
de sig åter på shekhens uppmaning upp i _zikr_-rund. Jag trädde in i
förstugan, ställde mig äfven i ringen, råmade från strupen, så djupt
det var mig möjligt: _allah_, samt runkade på hufvud och kropp, i
samma takt som de öfriga; deri leddes vi af en äldre i hopen, som vid
hvarje taktförändring angaf takten med sakta klappning med händerna.
Till vårt _tutti_ sjöng en _mureshid_ vackra solon och jag fann mig
verkligen såväl intagen af sjelfva _zikren_, som road af min ställning.
Det räckte dock ej länge fÖrän man slutade och började sjunga Herrens
99 epiteter, till godt slut på lofsången. Som jag i dem ej var hemma,
vek jag af och gick ut. Vid afskedet af shekhen, i hvars hand jag
ej stoppade någon penning, tyckte jag hans hand var kallare än vid
helsningen. Dock hade jag kort förut, då jag kom ut ur moskén och
satte mig på hans _hasira_, fått många loford, att jag vore af _ahl
illah_ och _ragil selah_. Härifrån gick jag hem, verkeligen muntrad och
uppiggad af _zikr_, men högst obehagligt hes och rostig i halsen af
mitt starka frambråkande af _allah_.

Okt. 7.
Steg bittida upp och begaf mig till det Grekiska klostret eller kyrkan
i _Goanijeh_. Jag träffade här 2 äldre, feta och frodiga gubbar, med
långt gråttblandadt skägg, hälft knorligt, af hvilka den ena talade
och förstod Arabiska. Honom frågade jag, om här nu funnes någon liten
karavan till berget _Sinai_. Han började göra mig allehanda frågor och
sade att någon sådan ej funnes, var i allmänhet något kortordig och
snäsig. Af hans frågor, äfvensom af den Grekiska han talade med den
andra presten, förstod jag att han tog mig för muslim och i allmänhet
för en misstänklig person. Som jag dock lät dem förstå att jag vore
kristen, blef gubben litet pratsammare och tjenstfärdigare, samt bad
mig hemta en _tezkere_ från min konsul och i dagen lägga hvad jag
vore för en man, då skulle han se till hvad som kunde göras. Här
har man ännu ej kommit så långt, att man låter hvar och en färdas
huru och hvart han vill, man måste känna mannen och hans syftemål.
Jag kan ej neka att jag, nu liksom förr, var högst besvärad af den
dubbla role jag här spelar, att än nödgas uppträda som muslim, än som
kristen. Sedan jag kommit hem och läst med shekh _'Ali_, gick jag
åter ut till _Köhler_, men han tycktes vara vid dåligt humör, såsom
äfven _Amin agha_, på hvilken jag helsat vid förbigåendet i kansliet.
Jag blef ock ej länge hos honom, utan gick ned och gjorde en liten
tur i _Azbukijef_-allén, der en frisk vind blåste den ljufvaste doft
ur acacieträden. Handlade sedan i _Muski_ ett par små pistoler och
äfven på en klocka. Kom sedan genom _Khamsavi_ och _Nakkasin_ hem. Då
vi sedan vid _suhur_ språkade vid vårt thé, föreslog jag honom att
vi en af dessa dagnätter skulle göra en _khatme_, eller ock _zikr_,
hemma här. Han blef synbarligen särdeles intagen och nöjd öfver
propositionen, såsom jag hade förutsett, samt lofvade genast i morgon
bestyra härom. Han tycktes verkligen vara saligt glad häröfver, blef
särdeles pratsam och uppspelt, så att han satt alldeles ovanligt länge
uppe hos mig.

Okt. 8.
Gick ut efter vår lektion på eftermiddagen och gjorde en temmeligen
lång vandring genom _Davadijeh_ åt _Darb elahmar_ till och genom
_Ghorijeh_. Det är nu öfverallt ovanligt stark rörelse på gatorna,
af folk som handla, ty hvar och en måste köpa sig något till den nu
instundande festen. Vek i förbigående in i _Kutubijeh_ till shekh
_Mustafa_, som åter visade mig åtskilliga nya manuscripter, afven
en liten i Malta tryckt geografi, den han bjöd ut åt mig för några
piaster. Jag började för ro skull gäckas litet öfver den af otrogna
tryckta boken, han instämde rätt hjertligt deri och sade: ser du
skillnaden mellan de rättrogna och de otrogna? de förstå sig ej rätt
på någonting, ty de äro ej på den rätta och ensamt saliggörande vägen.
Så tycktes han nu ej haft någon ny dröm om mig, eller ock gjorde han
dessa anmärkningar blott för att försöka och fresta mig, såsom jag
förut tyckt mig finna hos andra af hans trosförvandter. På hemvägen
träffade jag en fattig _fikih_, som satt på en _mastabeh_ med några
gamla luntor. Jag satte mig vid honom, frågade och tittade på hvad han
hade. Det var af intet värde, men jag kunde dock ej underlåta att taga
en liten afhandling. Såsom han sjelf sade och i sitt uppförande visade,
tog han mig för _sahib 'ilm_ och _sahib elkoran_, kallade mig _mebrok_
och gaf mig derföre den lilla _resalen_ för ett högst ringa pris. Jag
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 13
  • Parts
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 01
    Total number of words is 4746
    Total number of unique words is 1483
    28.3 of words are in the 2000 most common words
    37.6 of words are in the 5000 most common words
    41.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 02
    Total number of words is 4879
    Total number of unique words is 1532
    28.2 of words are in the 2000 most common words
    37.5 of words are in the 5000 most common words
    42.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 03
    Total number of words is 4732
    Total number of unique words is 1542
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    36.0 of words are in the 5000 most common words
    40.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 04
    Total number of words is 4739
    Total number of unique words is 1512
    27.8 of words are in the 2000 most common words
    36.6 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 05
    Total number of words is 4798
    Total number of unique words is 1480
    29.7 of words are in the 2000 most common words
    39.0 of words are in the 5000 most common words
    43.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 06
    Total number of words is 4755
    Total number of unique words is 1604
    28.7 of words are in the 2000 most common words
    37.9 of words are in the 5000 most common words
    42.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 07
    Total number of words is 4743
    Total number of unique words is 1734
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    35.7 of words are in the 5000 most common words
    39.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 08
    Total number of words is 4665
    Total number of unique words is 1764
    25.2 of words are in the 2000 most common words
    33.4 of words are in the 5000 most common words
    37.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 09
    Total number of words is 4815
    Total number of unique words is 1532
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.2 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 10
    Total number of words is 4734
    Total number of unique words is 1476
    28.3 of words are in the 2000 most common words
    37.5 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 11
    Total number of words is 4738
    Total number of unique words is 1514
    27.4 of words are in the 2000 most common words
    36.1 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 12
    Total number of words is 4812
    Total number of unique words is 1567
    27.2 of words are in the 2000 most common words
    37.3 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 13
    Total number of words is 4775
    Total number of unique words is 1545
    27.1 of words are in the 2000 most common words
    34.6 of words are in the 5000 most common words
    38.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 14
    Total number of words is 4733
    Total number of unique words is 1583
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    36.6 of words are in the 5000 most common words
    40.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 15
    Total number of words is 4753
    Total number of unique words is 1604
    28.6 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 16
    Total number of words is 4685
    Total number of unique words is 1603
    28.7 of words are in the 2000 most common words
    38.3 of words are in the 5000 most common words
    42.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 17
    Total number of words is 4642
    Total number of unique words is 1612
    27.5 of words are in the 2000 most common words
    36.3 of words are in the 5000 most common words
    41.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 18
    Total number of words is 4704
    Total number of unique words is 1591
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    37.1 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 19
    Total number of words is 4662
    Total number of unique words is 1615
    29.1 of words are in the 2000 most common words
    37.9 of words are in the 5000 most common words
    42.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 20
    Total number of words is 4621
    Total number of unique words is 1570
    28.5 of words are in the 2000 most common words
    37.6 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 21
    Total number of words is 4523
    Total number of unique words is 1481
    28.7 of words are in the 2000 most common words
    37.4 of words are in the 5000 most common words
    42.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 22
    Total number of words is 4575
    Total number of unique words is 1263
    29.7 of words are in the 2000 most common words
    38.9 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 23
    Total number of words is 4611
    Total number of unique words is 1549
    26.6 of words are in the 2000 most common words
    35.2 of words are in the 5000 most common words
    39.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 24
    Total number of words is 4587
    Total number of unique words is 1647
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    36.0 of words are in the 5000 most common words
    41.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 II - 25
    Total number of words is 4015
    Total number of unique words is 1579
    27.4 of words are in the 2000 most common words
    36.3 of words are in the 5000 most common words
    40.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.