Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 20

Total number of words is 4749
Total number of unique words is 1606
27.9 of words are in the 2000 most common words
36.5 of words are in the 5000 most common words
41.3 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
från ena boden till den andra, sitter hos dem, pratar med allt möjligt
slags folk, deltager i deras frugala måltid vid middagsstunden, och om
aftonen samlas de ofta hos mig för att dricka thé eller kaffe. Jag är
nästan hela dagen i sällskap med Araber och talar högst sällan något
annat språk. Af _Abdolkhalik_ hade jag dessutom blifvit rekommenderad
som en god läkare, och då han i sitt hus hade en syster som var sjuk,
bad han mig ordinera åt henne något efter hans beskrifning om hennes
sjukdom. Jag sade att en läkare ovillkorligen måste se den sjuka och
han förde mig till henne. Hon var naturligtvis beslöjad och visade åt
mig blott det ena af sina svarta ögon; när jag fordrade att hon skulle
visa sin tunga, var det löjligt att se huru hon vred och vände sin
slöja, för att betäcka hela det öfriga ansigtet. Men då jag följande
dagen, enligt hennes brors önskan, var närvarande vid applicerandet af
kopphornen, blygdes hon ej det minsta att låta mig se hela sitt fulla
bröst. Sedermera har jag gjort många sjukbesök, såväl hos qvinnor
som karlar, och har hittills lyckats väl i de få kurer jag hunnit
göra, alltid ösande ur den receptbok jag under Törnroth och Ilmoni
gjorde hemma hos oss på Clinicum. Jag tror att jag hos mina grannar i
_Gemelijeh_ står i rop såsom god läkare och kunnig i vetenskaper. Jag
gäller hos alla för en moslim, ger och får _Selam_ helsningen; men
flere, isynnerhet shekh _Sha'rawi_, plåga mig, isynnerhet om fredagen,
med anmodan att komma och hålla bön med dem i deras moské. Jag har ännu
ej kunnat besluta mig dertill och vet ej huruvida det nu kunde vara
rådligt; ty jag kunde i början ej undvika att komma i relationer med
Européer och blefve sålunda af många känd som kristen. Vore jag här
alldeles oberoende, och om intet konsulat här funnes, så skulle jag ej
tveka i valet, ty jag är säker på, att om jag blott en gång hållit min
fredagsbön med dem i en moské, jag utan minsta tvifvel skulle gå och
gälla för en from rättrogen moslim. Nu fruktar jag att många af mina
bekanta hemligen tvifla på renheten af min Islam, i anseende till min
vägran att gå med dem i deras moskéer. Dock det kan i det hela göra
mig detsamma hvad de här tro om mig; jag förutser nästan med säkerhet,
att de förr eller senare måste bli försäkrade om att jag ej är moslim,
genom folk som sett mig i sällskap med kristna. Men jag må nu gälla
för det ena eller det andra, så skall jag dock efter någon tid besöka
deras moskéer. _Abdolkhalik_, som går mig tillhanda i allt, har redan
skaffat mig en egen sorts tjenare, sedan jag derförinnan på denna
korta tid förafskedat 3 tjenare. Han är en man af omkring 50 år, har
fordom (för 4 år sedan) haft sin egen bod med allehanda slags essencer,
rosenvatten &c., som han sjelf destillerat, men nu kommit på förfall.
Han förstår sig på allehanda, ej allenast hushållsgöromål, såsom att
laga mat och tvätta med mera, utan är äfven kunnig i historier och _el
ahadith_; så att han på sätt och vis är min tjenare, vän och lärare.
Om morgonen kl. omkring 9 kommer till mig en Arabisk musicus, som lär
mig blåsa flöjt. Den Arabiska flöjten _Nai_ är helt olika vår, ty ehuru
jag hemma hos oss äflats länge och väl med musik, har jag nu i flere
dagar fått sitta och arbeta på att få ljud i den Arabiska flöjten.
Så får man alltjemt börja med abc. Middagstiden, då min flöjtblåsare
shekh _Dawod_ lemnat mig, kommer en annan shekh, som läser grammatica
med mig; vid _'asr_ kommer en ung man som lär mig skrifva, och vid
_maghrib_, då jag gjort min måltid, går jag ut, sitter i bodarne och
spatserar litet; om aftonen en stund efter _'esha_ går jag antingen
att höra någon _muhaddit_ eller konsert i något privat hus, eller har
jag några af mina grannar hos mig på thé eller kaffe. Du ser sålunda
att jag är väl inrättad och väl upptagen hela dagen. Ehuru jag redan
så länge varit här, har jag hittills ej färdats mycket omkring, ej ens
ännu besökt de närbelägna pyramiderna. Jag hade i början nog göra med
att litet orientera mig i denna särdeles villsamma stad. Men sedan
jag en dag stigit upp på det så kallade berget _Mokattam_, som dock
egentligen ej är annat än öknens sandhöjder, och der med min kompass
sett direktionerna och sträckningen af staden, går jag nu alltid med
kompassen i fickan och hittar alltid tillrätta, ehuru ofta på långa
omvägar och efter vilsegående i de stängda qvarteren, der slutligen
mötande folk och barn skrika åt mig: _ma tinfidsh_ eller _mosh nafid_.
Min nya tjenare _Sejid 'Ali_, som känner Kairo ut och in, lofvar föra
mig allestädes omkring och _lamma jidfil-dynja af arragak 'ala Masr
kulleha_. Hvad jag dock sett med stort nöje var _Molid ennebi_, som
börjades den 23 mars och räckte en veckas tid. Man hade några dagar
förut uppslagit tält längs _birket elazbukijeh_, som fordom _fi ajam
ennil_ var en liten insjö, men nu blifvit förvandlad till en allmän
promenad. Högre upp mot stadssidan hade man tagit upp nästan alla bodar
och förvandlat dem till sötsakersbodar. Häromkring samlades nu folket
och roades om dagarne af dansare, sångare och konstmakare &c. De senare,
_hawa_, åto t.ex. blår och spottade ut rök, pluggade en trädkula in i
munnen på en bredvid stående gosse, som var hans handtlangare, lade
denne på hans händer och knän med magen mot marken, bultade litet på
hans rygg och lät kulan flyga högt upp i luften från hans blottade
bakdel, till stor förlustelse för det kringpackade gapskrattande folket.
Härunder pratade han oupphörligen plumpa pöbelqvickheter och omringades
af 3 andra halfsvarta och smutsiga pojkar, som oafbrutet skreko och
grinade, samt säkert skulle föreställa några af honom ur mörkret
uppbesvurna genier. Skada att numera inga _ghavazi_ eller offentliga
danserskor få visa sig; dem, liksom alla andra glädjeflickor, har den
nuvarande paschan alldeles fördömt och bannlyst, så att man här ej såg
af qvinnokönet andra, än några beslöjade gummor och flickor, som suto
och sjöngo eller slogo tambour de basque. Andra förde apor omkring,
hvilka de läto rida på hundar &c. Sådana ungefär voro förlustelserna
om dagen, de voro blott för pöbeln. Om aftnarne var det egentligen
som man firade profetens fest och natten genomvakades till hans ära.
Skriftlärda och andra fromma moslims samlade sig dit omkring _maghrib_
eller _'esha_, bildade kretsar i de uppslagna tälten, läste ur en
bok, kallad _Delail_, om deras profet, höllo _'esha_ bönen i sällskap
och stämde derpå upp en _Zikr_. De stodo i ring, i hvilken hvem
helst som kände sig kallad kunde inträda, upprepade oupphörligen och
oföränderligen _Allah_ med en djup dåf röst, medan en eller flere, som
stodo öfverst i ringen, sjöngo till denna kör strofer ur Koran, allt
med då och då iakttagna pauser. I andra tält mumlade kören _la illaha
illa lallah_, och i andra accompagnerades solo recitationen af den
Arabiska milda flöjten. Härunder gjorde alla assisterande beständiga
rörelser, än blott med sitt hufvud, än med hela öfra delen af kroppen,
ansträngande sig och sålunda späkande sin lekamen på det strängaste.
Detta mödande frambragte på de flesta en viss, den hektiska liknande,
rodnad på de bruna kinderna, hvilken tillika med det fromma, allt
jordiskt glömmande, blott _Allah_ och hans profet ödmjukt hängifna
uttrycket i deras ansigten (eller kanske hellre det helt och hållet
uttryckslösa ansigtet med slutna ögon) gaf dem ett utseende, som
särdeles contrasterade med deras ofta trasiga och smutsiga kläder.
Kören, hörd på afstånd, liknade mumlet af brummande björnar eller suset
af det efter en storm småningom lugnande och mot stranden flämtande
hafvet; jag kan ej neka att allt detta gjorde på mig ett djupt intryck
och att jag sällan sett någon religiös ceremoni, som behagat mig mera.
Då vi i de mest utarbetade, utkrånglade körer bjuda till att med orgel
och annat sjunga Herrens låf, sjunger eller rättare mumlar Araben det
med ett oupphörligt och oändligt upprepande af hans namn, utan melodi
och utan harmoni, så lärd troligen af den entoniga vind, som drar genom
Arabiens öknar. Sådana _Zikr_ höllos här till stort tal, jag räknade
omkring tolf, och ehuru de alla voro lika och enahanda, var det dock
_kejfijeh_ i hvar och en, såsom man här säger. De fortsattes hela
natten och jag kan i sanning ej begripa, huru de kunde hålla ut dermed,
om icke den religiösa exaltationen och deras enthusiastiska kärlek
för sin profet gaf dem krafter. Festen slutades den 30 middagstiden,
med den högst besynnerliga ceremonin _doseh_. Omkring 100 män, mest
_dervischer_ af någon sekt här, lade sig med magen på marken,
packade med sina sidor den ena tätt intill den andra, och shekh
_Bekri_, sittande på en stolt stor hingst, framskred långsamt,
med en man på hvardera sidan ledande hästen, öfver de prosternerades
ryggar. Allt efter som hästen berört deras ryggar, stego do upp
eller blefvo upplyftade och famntagna af slägtingar och vänner.
De tycktes alla vid uppstigandet vara förbryllade och sanslösa.
Jag, såsom läkare kantänka, trängde mig till för att se om
deras ben voro brutna eller något dylikt händt dem; men till min stora
förundran fann jag dem, efter några ögonblicks sanslöshet, vakna upp
till medvetande, utan tecken till den allraminsta förvirring eller
någon slags tillfogad skada, samt glada och muntra tala om för de
kringstående, huru lätt hästens fot varit, att de knappt kännt dess
steg på sin rygg, eller de ledande männernas på sin nacke. Jag tror
således att de första ögonblickens sanslöshet var blott religiös, from
glömska af det närvarande. Hela denna vecka hade jag tillbragt ibland
folket, isynnerhet om aftnarne, aldrig tröttnande att höra på _zikr_.
Trängseln var alltid stor, men isynnerhet vid _doseh_, hvarvid jag
tror att flere barn och pojkar under åskådarnes fötter foro mycket
värre, än dervischerna under hingstens. En annan högtidlighet hade
jag kort förut äfven nöjet att öfvervara, nemligen _nezlet el hagag_.
Jag hade aftonen förut begifvit mig till _Ustad Mahmod_, tillbragt
natten hos honom, jemte hans slägtinge _Hossein_ och en annan ung
man. Om morgonen stego vi bittida upp, begåfvo oss ett stycke utom
staden genom _Bab el foteh_, och mötte då dels allena gående, dels små
afdelningar återvändande pilgrimer, somliga föregångna af musikanter
och omringade af välkomnande slägtingar och vänner. Häribland hördes
ofta det skränande tjutet af qvinnor, hvilkas antingen män eller söner
icke återkommit, utan dukat under för den besvärliga vägens vedermödor.
Det var i allmänhet brokigt; alla hemkommande voro på det grannaste
utstyrda, isynnerhet de qvinnor som vallfärdat. Det till stort tal
ifrån staden utströmmande folket hade lägrat sig i cafén vid vägen,
ropande åt sina återvändande vänner _Selam_-helsningen, _bisselameh_
och annat dylikt. Men det bästa var sparadt till följande dagen,
då _Mahmel_ hemtades upp till citadellet och der öfverantvardades
åt pashan, åtföljd af _Emir elhagg_; han var en gammal _Maghrabi_
gubbe, klädd i ett par Turkiska hvita vidbyxor, räckande till närmare
fotknölarne och uppbundna om lifvet med ett bälte, men för öfrigt
alldeles naken, till och med utan hufvudbonad på sitt halfskalliga
orakade hufvud, hvilket han oupphörligen, så väl nu som under hela
vallfärden till och ifrån Mekka, runkar och skakar i afmätta rörelser.
Med sin nakna svartbruna kropp, hvita skägg och grånande lockiga
hår, omkransande den skalliga hjessan, samt en liksom förstenad
blick, nästan utan allt uttryck, ridande på en lättfotad kamel (hvars
gumpningar han följde, dels med samma, dels med stridiga rörelser med
sitt hufvud), gjorde denne halft _ginn_-like gubbe på mig ett intryck,
som jag aldrig förr rönt af någon menniska; sedan jag en gång fått
ögat på honom, der han framred i processionen, föregången af pipor
och tympaner, kunde jag ej mera vända det ifrån honom. Men detta och
annat kan du allt läsa i _Lanes_ förträffliga arbete om "The modern
Egyptians." Hvad _Lane_ beträffar, har jag ännu ej velat göra hans
bekantskap, emedan (såsom jag erfarit) han lefver helt och hållet för
sig sjelf och blott ibland Araber samt högst ogerna emottar besök af
någon Europé. Jag har dock nu gjort bekantskap med hans lärare, den här
berömde shekh _Ibrahim Dosoki_ och tänker låta honom presentera mig för
_Lane_.
Hvad böckerna för universitetet beträffar, har jag hittills ej velat
brådska med dem, emedan jag först ville lära mig känna förhållandena
och prisen, för att ej bli uppdragen i handeln. Manuscript-säljare
finnas här få, bland dem den förnämsta kanske _Ahmad elkutubi_; men
han är en stor skälm och har blifvit van att beluxa och skinna rika
Engelsmän. Hvarje måndag och thorsdag är här i den stora bazaren
_Khan elkhalili_ en sorts marknad eller auktion; äfven för böcker är
här en liten plats, kallad _kutubijeh_, dit alla som ha att sälja
några böcker eller gamla papper begifva sig, för att sälja dem åt der
befintliga köpare eller bokhandlare. Dit vågade jag mig äfven en måndag
och träffade just ut för _Ahmed_, som säkert tog mig för kristen.
Jag köpte dock ingenting betydligt, blott grammatiken _Kafijeh_
jemte dess kommentar _Wafijeh_, för ganska billigt pris efter långa
prutningar. Af en på gatan anträffad annan shekh köpte jag en bundt
manuscripter, äfven för ringa pris. Efter _Kamos_ har jag frågat på
alla håll, men den är dyr, kostar 2,000 till 3,000 piaster; i dag
har dock en shekh låfvat hemta mig ett handskrifvet exemplar. Ehuru
den Turkiska öfversättningen af den ej kostar mer än 260 piaster och
jag i alla fall tänker köpa den för vårt universitet, har jag dock
ansett att den äkta Arabiska _Kamos_ ej kan och ej får saknas i ett
bibliothek som vårt, och, derföre beslutit köpa en handskrift deraf,
om jag finner någon god. I dessa dagar tänker jag äfven köpa böcker
från tryckeriet till ett belopp af omkring 800 piaster, sedan jag
slutligen fått en handskrifven katalog öfver de böcker som här blifvit
tryckta. Så snart jag efter någon vecka eller flere lindar shawl om
min hufvudbonad, tänker jag bli en flitig besökare af _kutubijeh_ och
skall då bjuda till att gräfva upp dess bästa skatter. Dock är Kairo ej
egentliga platsen för att köpa manuscripter, emedan här finnas många
afnämare och deras värde är temmeligen väl kändt. Man får här sällan
något "par occasion", såsom annorstädes i orienten. Den summa af 300
rub. s:r som jag lyftade vid min afresa, belöper sig efter vexlingar
och dylikt till ungefär 4,500 piaster Egyptiskt. Sedan jag för denna
summa gjort uppköp, öfversänder jag böckerna (dock ej före min afresa
från Kairo) genom konsulerna till England. Kataloger och räkningar
öfversänder jag åt dig i bref.
Följande för _Bonsdorff_: Om han, såsom jag förmodar, hit öfversändt de
pengar jag bad honom om, för uppköpande af djur under min tillämnade
resa till öfra Egypten, så skall jag deponera dem i härvarande
konsulat, tills jag får höra hans önskan angående desamma. Jag har nu
fått veta att här finnas åtskilliga naturalister, af hvilka man kan
dels beställa, dels köpa färdigpreparerade skeletter för komparativ
anatomi. Är hans önskan att jag upphandlar sådana här, skall jag efter
förmåga söka få de bästa som finnas, ehuru här preparerade skeletter
torde bli ansenligt dyrare, än om jag upphandlat dem på stället i öfra
Egypten. Vill han åter ej det, utan hellre önskar få pengarne tillbaka,
så bed honom (i fall ej universitetet vill spendera något mera för
uppköp af böcker och manuscripter) taga sitt belopp af den anslagna
summan, eller också af mina ännu innestående qvartaler, på det dubbel
remisskostnad måtte undvikas. Eller bättre än allt annat, förmå honom
sjelf, _Bonsdorff_, eller _Karl Lundahl_, att komma hit i slutet af
september och jemte mig göra resan till öfra Egypten, samt kom du
sjelf äfven med. Tag permission för hösterminen, begif dig på väg
under sommaren, och far antingen genom Ryssland eller med något Finskt
fartyg till Cadiz, derifrån till Malta samt derifrån med ångfartyg
till Alexandria. Kommen alla tre, tagen ännu en fjerde till, och lagen
så att I ären här i början på september; tillbringen denna månad och
halfva oktober, d.v.s. _Ramadan_ här, derefter taga vi en liten
Nil-bark, tillbringa på vår färd till öfra Egypten halfva oktober,
november och större delen af december, samt skiljas sedan, I för
att återvända hem, jag för att färdas till Arabien. I slutet af
januari kunnen I vara tillbaka i Helsingfors, efter att hafva gjort
säkert den intressantaste färd i verlden. Hela färden komme (efter
hvad jag räknat ut) att kosta dig, fram och tillbaka, 1,500 rub. b:co
ass.; men då skulle du ock hafva sett det underfulla Egypten, lifvet
bland de trefliga Araberna, samt framförallt förlängt ditt lif säkert
med 10 år och drifvit ur din kropp hvarjehanda krämpor. Kommen I icke
eller kommer ingen af eder, torde jag nödgas slå hela denna färd ur
hågen och gör i det fallet troligen pilgrimsfärden till _Mekka_ och
derifrån med Wahabiter till _Derejeh_; ty till _Jemen_, för att studera
Himjaritiska, vill jag ej begifva mig, förr än jag är försäkrad om
att kunna använda åtminstone några år på den färden. Jag har länge
och med otålighet väntat bref af dig, jemte dina råd huru jag skall
göra, för att kunna förlänga min vistelse i orienten, samt huru jag
skall få medel dertill. Sedan ditt sista kärkomna bref från början af
december, har jag ingen underrättelse haft hemifrån; ehuru jag litar
till Herren att I alla befinnen er väl och troligen i ert gamla vanliga
lif framlefven glada och lyckliga dagar, såsom äfven jag i mitt nya
rörliga, så kan du dock lätt finna huru kärkomna några skrifna rader
hemifrån alltid äro för mig. Underlåt således ingalunda att skrifva mig
till före din afresa från Helsingfors, antingen till Ristmäki eller
hit; och gif mig derhos något råd, huru jag bör göra för att skaffa mig
medel, som sätta mig i stånd att, utom de 2 bestämda åren, kunna dröja
ännu 3 år till på mina ökenfärder. Tag mitt förslag till en resa hit
jemte 2, 3 andra vänner, icke såsom skämt, utan tänk med allvar på att
verkställa den; ty jag är säker att du och de andra ej skola komma att
ångra sig.
Nu har _Khamasin_ börjat, men med kyla och blåst, så att t.ex. i afton
vädret här är såsom en något kylig majafton hos oss. Hittills har jag
ej det minsta varit besvärad af Afrikas hetta, ehuru jag utan tvekan
utsatt mig för middagssolens badd; jag har befunnit mig oändligen väl
i detta klimat och påminner mig ej någonsin eller någorstädes hafva
mått bättre. Såsom jag hoppas och ber dig om, går du till min gamla mor
och underrättar henne härom, samt att jag för öfrigt är glad och nöjd
med min ställning; ehuru ofta tankarne flyga hem till er, isynnerhet
under våra högtider, såsom den just nu förflutna påsken, då jag vet
att ni under de i lugn utan göromål tillbragta dagarne tanken på mig
här vid den gamla Nilen. Af påsken visste jag ej annat, än att i denna
_vekaleh_ boende Greker hade mycket nojs för sig och att andra dagen
inföll på en liten Arabisk högtid, då alla vandra ut i trädgårdar och
på fälten för _shamm ennesim_. Jag hade äfven, i ett litet sällskap
af mina Arabiska vänner, vandrat ut på ett närbeläget vackert fält,
inandats en verkeligen ljuf, friskande vind och baft ganska trefligt.
Allt håller nu på att grönska, hvetet står i stora ax, i trädgårdarne
sprida pomerans- och citron-buskarne sin härligaste väldoft.
Af pesten höres här ingenting, ehuru man för omkring en månad sedan
berättade att några fall yppat sig i Alexandria. Nu är dess egentliga
tid förbi, så att vi numera ej torde behöfva frukta den här på detta
år. Detta bref är sammansatt af små lappar, som jag nedskrifvit än då,
än då, under många olika förhållanden och sinnesstämningar; du måste
derföre ursäkta lappverket och taga det sådant det kommit. Nu torde jag
ej komma att skrifva på någon tid, emedan jag med allvare vill börja
arbeta.
Dagb. April 14.
Om morgonen kom shekh _Davod_ och såg ganska ömklig ut; sade sig varit
och ännu vara sjuk. Derefter kom _Abdolkhalik_ och såg ännu ömkligare
ut. Jag hade i förrgår aftons ordinerat åt hans syster för uthållande
stark diarrhé litet opium, och så hade han vräkt i henne omkring 4 gr.,
hvaraf hon hela gårdagen och allt ännu i dag befunnit sig högst illa,
samt nu fått ett anfall af asthma. Längre fram på dagen gick jag med
honom att se på henne, men tyckte hennes sjukdom ej vara så farlig som
de föregåfvo. Hon är förfärligt pjåkig och tråkig. Medan _Abdolkhalik_
satt här började hans öga klia; för att hjelpa det tvinnade han en
liten papperslapp, tog med den tjockt örvax från sitt öra och trillade
det in i ögat, sägande sig i 10 år med fördel hafva brukat denna konst.
När jag sedan kom ner i hans bod, satt han ömklig och surmulen, med
ögat svullet och en stor påse under det. När jag frågade hvarifrån
det kommit, fick jag svaret: _kidde min allah_. Om aftonen gjorde jag
en liten tur till _Muski_, i det allt fortfarande friska, men i mitt
tycke särdeles helsosamma vädret, satt en stund hos _Abdolkhalik_, men
följde snart shekh _Sha'aravi_ derifrån och förmådde honom samt hans
bror att komma upp till mig. De suto här en stund och drucko kaffe;
men shekh _Sha'aravi_ ledsnar nästan ut mig samt förefaller tråkig
med sin inbillade lärdom och egenkärlek. Han plågar mig mycket med
grammatikaliska frågor i tid och otid.
April 15.
Läste och sysslade hemma ända till närmare _'asr_, då jag gick ner och
frågade efter Abdolkhaliks syster samt fick det svaret att hon nu var
så dålig att ingen hjelp mera behöfdes. Vi gingo dock dit och efter
allt som syntes var hon bättre i dag; men hon är förfärligt pjåkig och
vill att man ömkar henne. I dag undfägnades hon med trätor och gräl,
så väl af sin bror, som sin man, hvilken äfven var tillstädes. Gjorde
sedan ett slag omkring _Gemelijeh_ och vid _maghrih_ gick jag till
Köhler, der shekh _Hamad_ hade varit. Nu lärer ändteligen bokaffären
vara uppgjord och jag i morgon kunna få böckerna mig i handom. Jag kom
att sitta der något länge, äfven för att afvänta _Ibrahim Dosoki_, men
han kom ej i dag.
April 16.
Gick till Köhler, dit nu slutligen shekh _Hamad_ hade hemtat böcker,
dock ännu ej alla; der räknades och dividerades med honom. Han är en
präktig man, en _geda'_ rätt. Senare kom dit _Dosoki_ och gaf
Timofejef hans lektion, hvarefter vi pratade till temmeligen sent.
April 17.
Fick bittida besök af shekh _Ibrahim_, som en lång stund pratade och
frågade mig om orsaken till kärlek samt mera dylikt, och läste sedan
i en af de böcker jag i går hemtat hem. Middagstiden kom _Mohammad_,
son till kalligrafen _Ibrahim_ effendi, för att gifva mig den första
lektionen i kalligrafi. Han är en ung 15-årig gosse, men särdeles väl
uppfostrad och välartad. Härefter kom _Abdolkhalik_ och började det
gamla krånglet om _dabbosen_, som han genom mig lemnat åt Murad. Han
hade sagt sig erhållit den af mig och ej af honom, samt helt och hållet
vägrat dess återgifvande, med mera gemena saker. Jag blef förstämd
genom detta samtal om Murad, gick ut till _Muski_ och hemtade min
_Kamos_. Efter maghrib gick jag till _Ustad Mahmod_, som jag ej sett på
lång tid. Han berättade sköna historier om Murad!!
April 18.
_Davod_ kom hit och såg temmeligen flat ut öfver det ovett
_Abdolkhalik_ och _Ibrahim_ i förrgår gifvit honom. Han var efter
vanligheten sömnig och tråkig. Medan vi suto kom shekh _Ibrahim_ jemte
min lille treflige skriflärare och under det vi betraktade allehanda
skrifprof, dem han hade i sin portfölj, somnade _Davod_ af. Vi skrefvo
omkring en timmas tid, _Mohammad_ gick sin väg, _Davod_ vräkte sig
sofvande på divan ända till närmare _'asr_, då han vaknade upp och
begärde något att äta. Jag gick ut för att taga pengar af _Bokti_, men
träffade honom ej förän efter _maghrib_; under denna väntan fick jag
tiden slut med att spatsera omkring i alléerna vid _Birket_, sitta i
cafén och ha ganska tråkigt. Senare kom _Mohammad Agha_ in till mig och
vi drucko thé.
April 19.
Satt hemma hela dagen ända till _maghrib_, läste, sysslade och hade
tråkigt. Ingen kom till mig, _'Ali_ sprang hela dagen på bestyr och kom
ej hem för att laga mig mat, så att jag slutligen blef förargad, gick
ut att äta och gjorde en tur i _Asbukijeh_, der jag satt i ett café.
April 20
Hade besök af shekh _Davod, Ibrahim, Mohammad Effendi och Mohammad
Agha_, med hvilken sistnämnde vi drucko thé tillsammans.
April 21.
Satt åter hemma hela dagen ända till _'esha_ och besöktes först
af _Davod_, som just började ge mig sin tråkiga lektion, då shekh
_Ibrahim_ efter vanligheten kom och afbröt oss; han satt länge och väl
här, läste i _'Unvan elbajan_ och gaf sina förklaringar öfver texten,
ej utan tråk för mig. Middagstiden kom min lille _Mohammad_ och gaf
mig sin skriftimma. Sedan begåfvo vi oss, _'Ali_ och jag tillika med
hans lille son _Mohammad_, ut till moskén _Hossein_, der nu i afton
börjades hans _molid_. Vi gingo in i moskén, hörde på shekherne
som läste ur _Delail_, och in i sjelfva _kobban_ der _Hossein_ är
begrafven. Hans graf eller _kobban_ var omgifven af jerngallerverk, här
och der med några förgyllningar. Arbetet förekom mig vackert, så mycket
jag kunde och vågade titta omkring mig. Jag läste _fatheh_ framför
kobban och kysste den på åtskilliga ställen, såsom jag såg andra göra.
Der inne satt en lång rad läsande shekher. Jag var i afton turbanad,
gick (som jag tror) temmeligen oobserverad omkring i moskén och hade
ingen fruktan alls, ehuru för första gången i Kairo inne i en moské. En
ung shekh ville, mot en ersättning af 5 fadda, för mig läsa en sura för
_Sejidna Hossein_.
April 22.
_'Ali_ berättade mig att maran (_kabos_) plågat honom om natten,
att han läst åtskilliga surer ur Koran, men ej kunnat få den bort
dermed, samt att den dock slutligen lemnat honom, men icke gått ut,
utan satt sig i knuten vid _zuffeh_. Längre fram på dagen kom shekh
_Ibrahim_, satt en lång stund och pratade om ödet. Jag tror aldrig att
han verkeligen är moslim. Senare kom _Davod_ och gaf mig min timma,
hvarefter han begärde mat, fick litet bröd och honing att äta, vräkte
sig sedan (under det jag med _Mohammad_ gick in och skref) på soffan
och sof ända till efter _'asr_; derefter vaknade han, började prata med
_'Ali_ och förargade mig till ytterlighet.
April 23.
Satt hemma ensam, besökt blott af _Mohammad_ effendi middagstiden.
Om aftonen åt Abdolkhalik hos mig och en stund derefter gingo vi,
_'Ali_, jag och hans lille son, till _Hossein_, der nu åter _Delail_
m.m. lästes och en stor samling folk satt på golfvet i kretsar, samt
pratade eller spatserade omkring. Gossar sprungo omkring och lekte, så
att det hela nästan hade tycke af en bal eller något dylikt. _'Ali_ och
jag satte oss äfven ner på golfvet en stund, spatserade sedan omkring,
voro inne vid kubban, läste _fatheh_ och kysste den &c. Derifrån gingo
vi ut, stannade i ett café och hörde en _Muhaddit_; han berättade
någon historia, i hvilken en kristen _khavage_ förekom, hvars språk han
härmade med god brytning, till stor förlustelse för det temmeligen
stora auditorium.
April 24.
Hade besök af shekh _Ibrahim_ om morgonen och efter middagen af lille
_Mohammad_. Gick ut med _'Ali_, satt i ett café och hörde på en
_muhaddit_, shekh _Ismains_ bror, som berättade väl och vackert.
April 26.
Efter middagen tog _'Ali_ och gick ut i _Ibrahim_ pashas trädgård.
Under vägen veko vi in i en stor vacker moské, sultan _Moajins_, som
enligt _'Ali_ är den vackraste moské här finnes. En viss _Ibrahim_
effendi, som varit dess _nadsir_, har nemligen reparerat den och gifvit
den dess vackra utseende, efter det den varit nästan fullkomligen
förstörd. Föga folk var der inne, blott några få, som lågo på golfvet
och sofvo. Vi gingo öfverallt omkring och den förekom mig i sanning
särdeles vacker och synbarligen ny. Vi vandrade ut genom porten
_Zueleh_ och kommo inom förstörda och förfallna qvarter förbi _Sejide
Zejneb_ ut i parken. Derifrån begaf jag mig till _Roda_ för att träffa
_Peterson_, men råkade honom ej. Jag vandrade omkring på _Roda_ och
fröjdade mig storligen öfver dess sköna läge, vackra anläggning och det
särdeles vackra väder, vi hade i dag. Nilen, ehuru ej särdeles bred
och delad af öar, tyckes dock vara stor och väldig för sina flacka
vidsträckta stränders skull. Jag njöt rätt i dag af frisk luft. Kom hem
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 21
  • Parts
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 01
    Total number of words is 4176
    Total number of unique words is 1699
    23.1 of words are in the 2000 most common words
    32.8 of words are in the 5000 most common words
    37.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 02
    Total number of words is 4388
    Total number of unique words is 1806
    26.3 of words are in the 2000 most common words
    35.3 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 03
    Total number of words is 4804
    Total number of unique words is 1569
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 04
    Total number of words is 4652
    Total number of unique words is 1667
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    35.5 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 05
    Total number of words is 4724
    Total number of unique words is 1615
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    38.1 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 06
    Total number of words is 4759
    Total number of unique words is 1550
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    38.8 of words are in the 5000 most common words
    43.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 07
    Total number of words is 4885
    Total number of unique words is 1580
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.7 of words are in the 5000 most common words
    41.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 08
    Total number of words is 4734
    Total number of unique words is 1630
    27.0 of words are in the 2000 most common words
    35.6 of words are in the 5000 most common words
    41.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 09
    Total number of words is 4766
    Total number of unique words is 1500
    29.8 of words are in the 2000 most common words
    39.1 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 10
    Total number of words is 4741
    Total number of unique words is 1524
    29.5 of words are in the 2000 most common words
    39.8 of words are in the 5000 most common words
    44.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 11
    Total number of words is 4770
    Total number of unique words is 1595
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.7 of words are in the 5000 most common words
    43.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 12
    Total number of words is 4890
    Total number of unique words is 1418
    30.4 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 13
    Total number of words is 4796
    Total number of unique words is 1528
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 14
    Total number of words is 4829
    Total number of unique words is 1438
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    38.5 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 15
    Total number of words is 4861
    Total number of unique words is 1486
    29.9 of words are in the 2000 most common words
    38.7 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 16
    Total number of words is 4745
    Total number of unique words is 1374
    30.2 of words are in the 2000 most common words
    39.5 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 17
    Total number of words is 4829
    Total number of unique words is 1343
    31.6 of words are in the 2000 most common words
    41.1 of words are in the 5000 most common words
    45.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 18
    Total number of words is 4683
    Total number of unique words is 1552
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 19
    Total number of words is 4756
    Total number of unique words is 1557
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    34.4 of words are in the 5000 most common words
    39.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 20
    Total number of words is 4749
    Total number of unique words is 1606
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.5 of words are in the 5000 most common words
    41.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 21
    Total number of words is 4753
    Total number of unique words is 1462
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 22
    Total number of words is 4714
    Total number of unique words is 1334
    29.5 of words are in the 2000 most common words
    38.1 of words are in the 5000 most common words
    43.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 23
    Total number of words is 4582
    Total number of unique words is 1324
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    37.8 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.