Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 19

Total number of words is 4756
Total number of unique words is 1557
27.3 of words are in the 2000 most common words
34.4 of words are in the 5000 most common words
39.1 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
med vatten, men nu var tom. Här var äfven ett annat sällskap af våra
bekanta från _Gemelijeh_, bestående af kalligrafen _Ibrahim_ effendi
jemte några hans gamla goda vänner och tvenne söner. Han sjelf är en
högst älskvärd, aktningsvärd man och sådana voro äfven de andra. Vi
drucko kaffe med dem, suto i gröngräset och hade ganska trefligt.
Vädret var utomordentligt vackert, med en frisk svalkande vind. Flere
af oss togo sig äfven en liten lur. Litet efter _'asr_ begåfvo vi tre
oss till staden. Vid _maghrib_ gjorde _'Ali_ mig ett präktigt mål af
en sorts lök-stark sallat och litet _kebab_ och _kofteh_. Derefter
gingo vi till _Moski_ och jag tog litet janinerplåster. Återvända till
_Abdolkhaliks_ bod, anträffade vi der _Abo khodeh_, säckpipsblåsaren.
Om honom berättade _Abdolkhalik_ sig hafva hört af en sin vän, att
denne hört tjenaren i _sejidna Hossein_ säga, det han (tjenaren) ofta
om morgnarne, vid uppläsandet af den under natten stängda moskén och
vid inträdandet i _Hosseins makam_, sett denne _Abo khodeh_ gå ut
derifrån. Han vore en _veli_, som i sin yttre menskliga form satt
hela dagen i _bozeh_ och blåste sin säckpipa, samt var en gäck för
verlden; men sin natt tillbragte han, utan att sjelf ens veta det, hos
_Hossein_. Han har varit 2 gånger galen och insatt på dårhuset här,
samt har allt ännn något fånigt i sitt väsende; för öfrigt en _fakir_,
i ordets bemärkelse af fattig, men kommer alla att skratta, redan öfver
sitt löjliga utseende och sitt underliga, starkt dånande skratt. När
han var på dårhuset skall han hafva samlat (_havvish_) mycket pengar af
förbigående med sin qvickhet, satt penningarne i en pung, och på ett
rep hängt dem under huset; sålunda hade han gömt dem och haft en summa
af 150 piaster, då han blifvit utsläppt.
April 9.
Kort före middagen kom shekh _Davod_ hit och gaf mig min lektion.
Han börjar redan trötta ut mig litet med sin tröghet och apati. Han
är för öfrigt, liksom våra musici, något anspråksfull, utan att äga
stora förtjenster eller företräden, och tyckes mest komma hit för att
få någon förtäring. Jag kan på intet sätt få honom att brådska eller
skynda, utan allt måste gå långsamt och efter hans sätt. När jag blåser
något som stöter på vår musik, hör han straxt att det går på _frangi_
och kallar det _battal_, såsom han äfven kallar min flöjt. Omkring
_'asr_ kom shekh _Ibrahim_ till mig och hemtade några taflor, tagna ur
en camera obscura, utgörande allehanda vyer af betydliga städer, såsom
Amsterdam, Sevilla &c. Han tycktes väl kunna se dem i perspektiv, med
ett öga tillslutet och handen satt framför det andra, såsom synrör. Han
är i allmänhet en högst besynnerlig och obegriplig man. Mot _maghrib_,
kort efter det han gått, återkom _Davod_, sade sig vara hungrig och
blef sittande länge. Jag gick in i mitt rum under det _'Ali_ sade sig
gå att hemta bröd, men då han ej återkom så snart, gick _Davod_ bort,
sedan han en lång stund sutit ensam och gnolat på sin flöjt, utan att
nu mer än någonsin förut, få af mig de vanliga förtjusningsutropen: _ja
ejni, ja sidi, subhan allah_, eller annat dylikt. Om aftonen gick
jag med _'Ali_ till _Asbukijeh_, tog de småsaker jag vid min flyttning
qvarlemnat och besökte dervid _Berzin_, som var opasslig och nödgades
sitta inne; derefter satt Abdolkhalik hos mig och pratade under
thé-drickning.
April 10.
_'Ali_ jemte sin lille son, som han haft hit i går, voro mycket
sysselsatta och beskäftiga med tvättande, sopande och andra husgöromål.
Härunder kom shekh _Ibrahim_ upp till mig, och funderade på några
versstumpar, dem han i går kommit på, när han var hos mig. När det
i dag blef tal om att han intet göromål hade, yttrade jag att han
väl åtminstone för sitt nöje och tidsfördrif torde läsa och studera
något; men han svarade att det ej mera fanns några böcker, som han ej
kände, liksom han förut yttrat att det ej fanns något land, som han
ej besökt, sett och förstått. Den stackaren! Jag gick ut längre fram
på förmiddagen, passerade kansliet, talade der med Köhler och begaf
mig till _Roda_, men såsom vanligt hade jag missödet att ej träffa
_Peterson_.
April 11.
Satt hemma ända till _'asr_, besökt blott på en kort stund af shekh
Ibrahim; skref på brefvet till Geitlin. Det var en ful, ruskig, något
kall dag, och jag hade litet tråkigt. Före _maghrib_ gjorde jag en
liten promenad till _Moski_, men blef hemma hela aftonen och var
besvärad af diarrhé, förorsakad af ett litet stycke _Roob erravind_ som
jag intagit; den gaf mig äfven under natten ingen ro.
April 12.
Satt hemma hela dagen och skref färdigt brefvet till Geitlin. Närmare
_maghrib_ kom _Davod_ till mig, men jag hade ingen lust att blåsa. Om
aftonen satt jag med _Sha'aravi_ och _Ibrahim_ vid _Abdolkhaliks bod_
ända till kl. 3.
April 13.
Förde brefvet till Köhler på kansliet, och gick derefter upp till
Timofejef som hastigast. Gjorde en liten tur mot qvällen, men som
vädret var kallt och ruskigt, blef jag ej länge ute. Pratade en stund
med Abdolkhaliks bror och shekh Ibrahim.
(_Bref till prof. Geitlin, dateradt Kairo den 13 april 1844._)
Det är just ingen rolig tid jag har att skrifva om, blott min lärospån
och skoltid i Egyptens hufvudstad, då du troligen förmodar mig vandra
bland det gamla Egyptens månghundraåriga tempel eller trampa Faraoners
stoft i grafvar, huggna i hälleberget. Men den så väl planerade resan
till öfra Egypten, hvilken jag tänkte företaga hufvudsakligen för att
rikta vårt anatomiska kabinett med skeletter af Egyptens djur, och om
hvilken jag i bref af den 22 februari underrättade _Bonsdorff_, har
åtminstone tills vidare krupit i skrinet. Min tillämnade reskamrat,
en viss antiqvar och naturalist _Anfossy_, här vanligen känd under
namnet _Murad Effendi_, drog nemligen ut på tiden från ena veckan
till den andra och blef aldrig färdig; det led in på mars månad, då
vår generalkonsul Hr _Kraemer_ återvände från en resa, som han under
vintermånaderna gjort upp till öfra Egypten, och afrådde mig ifrån att
numera för den börjande hettan företaga färden. _Murad Effendi_ började
äfven uppgifva sin föresats att resa och sade sig nödgas bege sig till
Syrien. Jag beslöt således, äfven på läkaren _Prunners_ och andras
inrådan, att för närvarande slå denna resa ur hågen, ehuru Kraemers
entusiasmerade berättelser om alla de under, han der sett, kommo mig
att känna grämelse och förtret öfver den tillintetgjorda färden,
äfvensom isynnerhet öfver det förhastade bref till Bonsdorff, hvari jag
bad honom sända mig mynt till uppköpande af djur. Men härom senare.
Jag vill först i korthet redogöra för den tid af tvenne månader, som
jag tillbragt här. Såsom jag i mitt sista bref af den 20 januari från
Alexandria [Detta bref hann aldrig sin bestämmelseort, utan förkom på
vägen. Utg. anm.] underrättade dig, anlade jag vid min afresa derifrån
orientalisk drägt; men af flathet och på några Européers inrådan
hade jag ej lindat _turban_ om min _tarbosh_. Detta har sedan ofta
förargat mig. Väl anlägger jag den nu här då och då om aftnarne, men
bär den ännu ej för beständigt; dock såsom jag hoppas skall jag snart
_ata'ammam_, för att ej mera aflinda shawlen från mitt hufvud. Färden
på Nilen, Egyptens enda men outtömliga rikedomskälla, var oändligt
härlig och rolig, ej allenast för sjelfva det egna i landet och luften,
utan äfven för det roliga folket om bord på vår lilla bark eller
speljakt, på hvilken jag för min räkning hyrt kajutan, kallad _mak'ad_.
Besättningen bestod af 8 man och passagerarne voro ungefär lika många.
Jag tillbragte största delen af dagen och aftonen med dem, sittande
på kajuttaket bredvid styrmannen, lyssnande och deltagande i deras
samtal på deras härliga _fasiha_ språk. Folket här har öfverhufvud,
äfven de sämste, ett eget naturligt, men högst vältaligt sätt att
berätta och föredra en sak, med en ton och accent i deras tal litet
liknande våra äkta Finska bönders, ehuru oftast något lifligare. Mig
var det det största nöje att i de härliga mån- och stjernklara nätterna
sitta ibland dem, låta dem stoppa sina pipor från min tobakspung, röka
och dricka kaffe med dem och höra på deras prat, ehuru deras språk
och egna folkdialekt var mig då mycket svårare att förstå än numera.
Resan räckte en hel vecka; men tiden förekom mig ej alls lång, gick
ej heller utan gagn och nytta förbi, emedan jag hade det yppersta
tillfälle till öfning i språket. Blott några Turkar, som voro bland
passagerarnes antal, besvärade mig något med sin påhängsenhet och jag
hade all möda att hålla dem på afstånd. Anländ slutligen till Kairo,
tog jag in i en _vekaleh_, på hvilken jag fått adress af min gamle gode
_muezzin hagi Mohammad_ i Alexandria. Här bodde jag omkring 5 dagar,
betjent med största välvillighet af tvenne _bavaber_, som höllo mig
för en rättrogen moslim, kokade och drucko jemte mig mitt kaffe alla
morgnar, aftnar och andra stunder på dagen. Min afsigt var dock ej att
stanna länge der. I rummet der jag bodde funnos inga fönster, utan
blott så kalladt _darbezzineh_ eller trädgallerverk, genom hvilket
damm, stoft och foglar flögo ut och in. Jag anmälde mig genast hos vår
konsulsagent härstädes Hr _Bokti_, en Levantinare, född i _Gizeh_, här
i granskapet; blef af honom på det välvilligaste emottagen och af hans
janitschar, en gammal hjerttrogen Arnaut _Amin Agha_, beledsagad till
_Tantawis_ bror och några andra, till hvilka jag från honom hade bref,
samt vidare omkring i staden för att söka mig ett hus. Jag stannade
slutligen vid ett qvarter, bestående af en stor orientalisk _ka'ah_
och några andra små lägenheter, som kök &c. Den fullkomligen Arabiska
smaken i detta qvarters inredning intog mig för det. Det var beläget i
Kopternas qvarter i _Asbukijeh_ och der bo utom mig äfven 4 Fransoser.
Det var färdigt möbleradt, så att jag ej hade besvär med anskaffandet
af husgeråd. Dock upptogs den första veckan nästan hel och hållen
med ordnandet af mitt hus, allehanda uppköp af nödig provision och
anskaffandet af en tjenare. Jag kom slutligen i ordning och började
tänka på anskaffandet af en lärare samt att göra bekantskaper. Jag
gjorde sådana med lätthet bland här boende Européer, såsom läkaren
_Prunner_, hvilken under fälttåget _Hegaz_ tjenstgjort vid Egyptiska
armén, färdats och vistats ibland Vahabiterne och för öfrigt är en
högst älskvärd, insigtsfull man. Vidare med en annan Tysk _Palme_,
som gjort en färd i Abyssinien och publicerat en beskrifning derom.
Vidare med Hr _Wrede_, en Hannovrare, nyligen hit återvänd från sin
resa i Jemen, der han samlat _Himjaritiska_ inscriptioner. Han, såväl
som _Palme_, har lärt sig Arabiskan blott genom praktik, de kunna för
öfrigt hvarken läsa eller skrifva språket och känna föga eller intet
af dess litteratur. Den senare är hitkommen för omkring 10 år sedan
såsom spritfabrikant, har sedan vistats här med allehanda göromål,
färdats med resande såsom tolk och säges vara en äfventyrare. Men jag
var ej hitkommen för att lefva bland Européer och göra bekantskaper
bland dem, såsom jag ej heller önskade det. Jag tänkte således blott
på att få sådana bland Araberne. Hittills hade jag blott haft att göra
med schekher öfver stadsqvarter, tjenare och handelsmän, med hvilka
affärer fört mig tillsammans. Deras bekantskap, till hvilka _Tantawi_
rekommenderat mig, convenerade mig ej ännu; emedan de bodde midt i
staden, invid den heliga och stora moskén _Azhar_, samt jag ännu utan
turban och med min ringa öfning i språket ej ville uppträda ibland
_Masrs 'Olama_. Jag skaffade mig således på annan väg några andra
bekantskaper, sade åt dem att jag behöfde en lärare i språket och fick
på deras rekommendation en _'Attar Abdolkhalik_, som alla dagar kom
till mig omkring _'asr_ och blef sittande till _maghrib_, hvarefter vi
oftast gjorde ett litet mål tillsammans och sedan gingo ut i cafén och
hörde någon _Muhaddit_ eller sångare. Han var väl ingen lärd eller i
Arabiska litteraturen väl bevandrad man, men för mitt behof af öfning
i talspråket en tillräckligt god lärare. Härunder uppsteg hos mig
tanken på en färd till öfra Egypten. Den borttog mycken tid för mig,
emedan jag länge vacklade än hit, än dit, förän jag rätt kunde besluta
mig dertill. Då jag slutligen deciderat mig och _'Abdolkhalik_ hörde
mitt beslut, blef han plötsligen borta, jag vet ej af hvilken orsak.
Kanske tänkte han mig vara en rik frikostig _Amir_ från _Mamons_ och
_Raschids_ tider och att jag skulle ösa skatter på honom samt göra
honom i hast till en rik man; kanske ansåg han ej löna mödan att för
de 10 dagar, jag ännu tänkte dröja här före min afresa, gå hos mig och
prata Arabiska; kanske fattade han misstankar om renheten af min Islam
(ty jag passerade alltid för honom och hans vänner för en moslim), då
jag tänkte göra en lång resa blott för att se gamla, fördömda Faraoners
verk: nog af, han blef borta. Jag kände redan för väl folkets karakter
för att söka upp honom och visa mig särdeles angelägen. Också upptog
tanken på och förberedelserna för min tillämnade resa nästan hela min
tid och mitt sinne. Jag har dessutom gjort bekantskap med den ende här
befintlige damasquineur _Ustad Mahmod_, en högst treflig, välvillig
man, med ett outtömligt förråd af historier och sagor samt mycken
qvickhet. Hos honom tillbragte jag ofta mina aftnar på det roligaste
sätt, åt qvällsvard hos honom och en i samma hus boende slägtinge,
eller de hos mig, allt välförståendes utan knif och gaffel, hvilka
don jag ej vidrört sedan jag kommit hit. Nu kom vår generalkonsul
_Kraemer_ hem från sin resa till öfra Egypten, på hvilken han
tillbragt ungefär tvenne månader, samt med honom en ung man
_Timofejef_, som under den tid jag freqventerade orientaliska
institutet i Petersburg var elev der. De afrådde mig båda ifrån att nu
företaga resan dit och jag lyssnade så mycket hellre till deras råd,
som min tillämnade reskamrat _Anfossy_ ej blef färdig och det blifvit
mig för dyrt att göra resan ensam. Så hade nu denna tid af halfannan
månad gått, väl ej förlorad, men dock utan att medföra så stort gagn
som jag trott. Jag kom hit alldeles främmande samt, hvad värre var,
osäker och obeslutsam huru jag skulle uppträda, antingen som moslim
eller kristen. Hörde så på råd från höger och venster, för att ej bli
narrad eller uppdragen; men har nu funnit att jag gjort klokast, om jag
blott följt egna funderingar. Denna tid har kostat mig mer än behöfligt
varit, utan att dock gagna så mycket som den kunnat gagna mig, om jag
förut kännt förhållandena lika väl som nu. Jag har dock med krångel
i bazarerna och genom det folk jag kommit i kontakt med, fått öfning
i folkspråket, så att jag numera väl kan göra mig förstådd af dem,
under det jag af schekher och mera bildade får beröm, med det vanliga
_lisanek fasih_. Dock ser jag för hvarje dag allt bättre och bättre,
huru mycket mig ännu fattas och huru svår Arabiskan verkligen är. Du
vet sjelf och känner bättre än jag (_Inte akhbar minni_) svårigheterna
i sjelfva språket; här har jag lärt mig hvad svårare är, nemligen en
viss fraseologi, isynnerhet vanliga komplimenter och artigheter, som
äro alldeles oundgängligen nödvändiga att känna. Det är af sådana man
genast igenkänner en fremling. För öfrigt bör i allt visa sig en viss
egen orientalisk karakter, i att gå, stå och sitta. Man igenkänner
genast en Europé t.ex. på hans gång, han må för öfrigt vara aldrig så
väl utklädd, om han ej tillegnat sig orientalernas långsamma, afmätta
och gravitetiska steg. Orientalen, isynnerhet Turken, går mycket
makligt, utan att titta omkring sig hit eller dit, Araben skyndar
vanligen mera, om han är affärsman eller har något göromål att uträtta,
men den lärde och fromme moslim rör sig alltid afmätt, med en viss
värdighet, läsande oupphörligen, isynnerhet vid utgåendet ur sitt hus,
böner och till otal upprepande _bis millah_, antingen ensamt eller
tilläggande _errahmani rahim_; i allmänhet alltid mumlande något
för sig sjelf och, i fall det är annat än böner, ofta smått
gestikulerande med sina händer. I helsning och komplimenter
följes isynnerhet en viss tabulatur. Så ger en moslim här t.ex.
aldrig helsningen _salam aleikom_ åt en, som han vet eller tror ej
vara moslim; helt nyligen hörde jag en schekh allvarligen bannas på en
handelsman, för det han vid uppstigandet till mig gaf _selam_ åt en oss
mötande Armenier. Härmed var man ej så noga i Alexandria, ty jag fick
och gaf alltid _selam_, ehuru klädd i min fnuttiga Tyska paletå. Men
här har jag ofta ej fått denna helsning, troligen mest för den felande
turbanen. Den första frågan efter helsningen är vanligen _tajibin_
och genast derpå, utan att afvakta något svar, _esh halkom_ och _kef
kefek_. Härpå svaras _allah jebarik fik_ eller _alhamdo lillah_ och
frågas genast igen af den helsade samma frågor; härunder slår man flata
händerna tillsammans, kysser sin egen hand och för den derefter till
hjertat eller pannan. Nu upprepas ånyo samma frågor af _tajibin_ &c.,
men brukligare är uttrycket _vahashtinna_, hvarpå svaras _allah la
johash minnik_; sedan säges _salamat_, svar: _allah jesallimek_, sedan
_anastinna_, svar: _alla iaansek_. Hvarje stund samtalet stannar litet
af, upprepas ofta samma frågor och svar igen, eller andra af ungefär
samma mening. För öfrigt vid allt hvad man gör och företager säges _bis
millah_; när t.ex. en handelsman tager alnstickan för att mäta det tyg
hvarpå han kanske skinnar köparen, när man tänder ett ljus, när man
träder in i huset, säger man _a'szo billahi min essheitani ragim_,
eller annat dylikt. I allmänhet finnes ingenting som kan göras utan
att yttra något om _allah_, eller om _ennebi_, deras fromt, nästan
som en afgud dyrkade profet, vid uttalandet af hvars namn du alltid
måste be Herren välsigna honom, med _allahomma salli 'aleih_, eller
något dylikt. Råkar du i träta med någon om priset på någonting, vare
sig hvad som helst, och du förifrar dig, såsom folket här alltid gör,
säges dig _salli 'annebi_ (_salli 'alannebi_), då alla kringstående
genast upprepa _allahomma salli 'aleih_, och sinnena lugna sig för en
stund. Om man är i sällskap eller ensam utropar man ofta _astaghfir
allahi l'adsim_, ungefar såsom man hos oss emellanåt drar en djup suck,
eller säger man _jarabb, allah_ eller något dylikt. Men detta är ringa.
Jag känner ännu föga af alla dessa komplimenter; de äro otaliga och
skulle säkert upptaga digra volymer, om man ville samla dem alla. De
äro dock här oundgängligen nödvändiga och jag måste efter förmåga söka
att tillegna mig dem. I början t.ex. när jag blef förföljd af tiggare
och svarade att jag ej hade småpengar, eller något dylikt hos oss
brukligt, kunde jag aldrig bli af med dem; de följde mig långa vägar
och plågade mig förfärligt. Sedan har jag lärt mig att svara dem: _alla
jaghnik_, eller _allah jarzok_ eller något dylikt, och långt ifrån att
bli förföljd af dem vidare, får jag af mången höra någon kort bön. Här
måste i allmänhet allt gå efter det gamla bruket och _fi kulli she fih
kanon_; den som ej känner denna kanon, han blir ej allenast bedragen
och uppdragen förfärligt, utan äfven utskrattad och begabbad af den,
som bedragit och vunnit på honom. Ger du t.ex. åt en åsnedrifvare
(isvotschikarne här) 5 eller 10 fadda för mycket, fordrar han säkert
mera; men ger du honom efter _kanon_, huru ringa det än må vara, kysser
han pengarne och säger _barakat varsen_, hvilket han aldrig säger om
han fått förmycket. Då skrattar han åt dig på ryggen och berättar för
sina kolleger, huru han dragit upp en _reshim_. Känner du åter kanon,
så får du heta geda, till min stora förundran alldeles likbetydande med
det Ryska molodjets, en rask beslutsam man, med presence d'esprit samt
alla möjliga nyanceringar af manlighet och fintlighet, precist som det
Ryska ordet. Tages man dessutom för en icke moslim, gör sig folket här
en ära af att skinna oss; det är löjligt att se huru rika Engelsmän
och Fransoser bli lurade på alla håll, af betjenter, dragomän och alla
andra. Häraf kan du dömma huru svårt det är att först inrätta sig här.
Dertill är folkets karaktär och lynne alldeles eget, oändligen svårt
att fatta och förstå. Man måste gå deras gång, aldrig skynda eller
brådska i något, ty _assabro tajib_ eller _gamilon_, man måste prata
med dem länge och tala räson; ty ett förnuftigt ord med någon strof om
_allah_ höra de alltid på och lyssna till. När man går i bodarne för
att köpa något betydligare, måste man sätta sig upp, röka en pipa,
dricka en kopp kaffe, derpå börja handeln och prutningen, samt sedan
läsa _fatheh_ tillsammans med köpmannen. När man antar en tjenare, läser
man äfven _fatheh_ med honom och hans förhållande till dig är sedan
oftast blott såsom en vän i ditt hus, men ofta och i flera fall mycket
ödmjukare och tjenaraktigare än hos oss. Att afgöra och bestämma
priset med någon, vare sig på en vara eller tjenst eller hvad annat
som helst, är svårt, ofta omöjligt; man upprepar på ömse sidor _kol_
eller _kallim inte akhbar_ och sedan börjar man åter räsonnera, utlägga
och bevisa att den andre bör känna priset bättre. Härunder upprepar
som oftast den säljande _valla belash_ eller _inta ragil tajib in
sha allah_ och dylikt. Då slutligen någondera parten sagt en summa,
ventileras ännu mycket derom, tills slutligen handeln afgöres eller
helt och hållet uppgifves af den uttråkade köparen, såsom ofta händt
mig. Tålamod behöfs här mer än allt annat och någon här tillbragt tid
måste göra hvar och en till en Job. Med allt detta ser man folket här
alltid lätt och snart förifra sig, skrika och gråta harmtårar öfver
den obetydligaste sak. Då må den främmande ej bli rädd och fälla tonen,
utan skrika ännu dubbelt högre och regera med händer och fötter, men
dock med ett visst lugn och värdighet, så vinner han lätt öfver folkets
skrik, om han har rätt och talar ett förnuftigt ord om _allah_ eller
så. Man kommer mycket lätt till rätta med dem, om man går deras väg
och känner dem rätt, men i annat fall, om man vill tvinga dem in på
sina åsigter och ej uppfattat deras lynne, kommer man ingen vart. Jag
har, under det jag gjort dessa observationer på lifvet och folket,
ofta blifvit utledsen öfver deras opålitlighet i löften, deras eviga
_bukra in sha allah_ och _keman shoajeh_ och deras ofta obegripliga
lättsinnighet, vid sidan af deras gravitet och allvar. Jag bodde
dessutom i ett qvarter af blott kristna, aflägset från de egentliga
äkta Araberna; mina Arabiska vänner kallade det _akhir eddynja_ och
_mahall-i fesad vaniges_. Men ej allenast qvarteret förtjente detta
namn, äfven det hus hvari jag bodde och de Fransoser, som bodde der
jemte mig. Det var på sätt och vis _heram_ för en rättrogen moslim
att besöka mig här, och äfven jag sjelf hade blifvit utledsen, såväl
på stället, som på dyrheten af min hyra och mitt lif här. Jag beslöt
således decisivt såsom jag redan längesen tänkt, att flytta bort och
rådgjorde med min goda vän _Ustad Mahmod_. Han erbjöd mig sitt hus
att bo uti, skulle inreda åt mig ett rum och jag skulle äta och lefva
hos honom, såsom en medlem af hans familj. För mig kunde naturligtvis
ingenting vara önskligare, jag omfattade denna plan samt hans anbud
med största begärlighet, och var redan färdig att flytta dit, men gick
först till vår konsuls-agent Hr _Bokti_, för att taga ut något af mina
hos honom deponerade pengar och underrätta honom om min föresats att
flytta. Han sade då att det var rent af omöjligt, att han i detta fall
ej kunde lofva mig något skydd och något försvar såsom Rysk undersåte.
Ehuru jag hoppas åtminstone här aldrig komma att behöfva det, ville
jag dock ej göra emot den gamle gubbens önskan och uppgaf min plan,
ehuru oändligen påkostande det var. Visserligen skulle det ha varit en
hittills i mannaminne oerhörd sak, att en _nosrani_, en kristen hund,
trängt in i en Arabisk familj, bestående af tvenne män, två qvinnor
och en snart giftvuxen dotter samt andra barn. Det är sannt de ansågo
mig, såsom jag tror, för en rättrogen moslim, men också i detta fall
skulle det varit ovanligt. Jag skulle i alla fall vågat kuppen, om den
gamle _Bokti_ ej så bestämdt varit deremot. Jag nödgades sålunda till
min stora förargelse uppge den några dagar med så stort nöje hyllade
planen. Dessa dagar var hitkommen en ung Rysse från universitetet
i Kasan, som färdats länge i Persien och nu anländt hit för att på
omkring 2 månader undersöka Arabiska dialekten här, ehuru han ännu
känner föga Arabiska och nästan alls icke kan göra sig förstådd eller
sjelf förstår språket i Kairo. Han tog ett ledigt qvarter i samma
hus, som jag bebodde; jag tillbragte några dagar hos honom, sedan
jag uppgifvit mitt rum och sprang omkring för att söka mig ett nytt.
Efter krångel och språng och oändligt tråk, tog jag qvarter i en stor
_vekaleh_, väl till största delen bebodd af Greker, men i den flygel
jag bebor nästan tom och bebodd utom mig blott af en gammal hjertlig
Turkisk skräddare. Det är beläget i en af de mest trafikerande trakter
af staden, kallad _Gemelijeh_, nära till den största bazaren _Khan
elkhalili_ och icke långt från den största moskén _Azhar_. Jag hade nu
bestyr med att skaffa dit de nödigaste möbler, ty i rummen, som äro 2
jemte ett kök, fanns ej annat än toma väggarne och den ungefär 3 tum
höga uppmurade _mertebeh_ längs en af dem. Denna _mertebeh_, belagd
med bolster och dynor, öfverdragna med kattun, utgör den här vanliga
_divanen_. Dessa dynor måste jag således anskaffa, jemte halm-mattor
på golfvet. Ty vid inträdandet i det större rummet ifrån köket är här,
såsom i nästan alla rum, golfvet upphöjdt, och här, såsom du vet, aftar
man skorna och träder barfota upp på golfvet. Detta och annat måste jag
nu anskaffa, sedan jag först förmått _bavaben_ jemte ett annat hjon att
skura och skubba smutsen och dammet från rummen, hvilka först när jag
såg dem sågo ut som ett Augias stall. Lyckligtvis finnas här fönster
och glas, som i denna stad är en raritet; men flera rutor äro söndrade
och dessutom karmarne så glesa, att under den nu börjande _khamasin_
dammet flyger in i stora moln samt lägger sig på golfvet och dynorna,
sålunda närande loppor till oändlighet. Men de höra till Egyptens många
landsplågor, sådana småsaker och annan ohyra får man ej låtsa bry sig
om. Min gamla shekh och lärare _'Attaren Abdolkhalik_, hvilken jemte
sina vänner, såsom jag fått höra, hållit mig för en spion, hitsänd
af Ryska sultanen för att undersöka deras land, hade sin bod några
steg från den _vekaleh_ jag nu bor uti. Jag träffade honom således
ganska snart efter min flyttning hit och han var glad och vänlig såsom
förut. Hans lilla bod är en samlingsplats för mycket folk, som gå
fram och tillbaka i sina göromål eller annars drifva omkring. Jag är
naturligtvis en af de senare, och här hos honom, i eller utanför hans
bod gjorde jag genast de första dagarne bekantskap med åtskilliga män;
bland andra med shekhen i den moské, der folket i _Gemelijeh_ håller
sin fredagsbön, shekh _Sharawi_, och med en annan shekh _Ibrahim_, som
säger sig hafva i 33 år beständigt färdats omkring i verlden, ehuru
jag först af hans utseende ej kunde uppskatta hans ålder högre än så.
Han säger sig vara barnfödd i _Medineh_, sedan vid femton års ålder
kommit hit med sin far och kort derpå begifvit sig på resor, besökt
Indien och andra trakter af Asien, äfven varit i London, så att han
känner åtskilligt af Europeiska lagar och bruk; han är öfverhufvud
en högst egen, af åtskilliga här boende något misstänkt man. Han
kan utantills verser till oändligt tal, sitter oftast om aftnarne
på någon hög _mertebeh_ utanför en stängd bod och sjunger till vår
stora förlustelse. Utom dessa gjorde jag här bekantskap med alla
andra grannar, allehanda handelsmän &c. som bo här i vårt qvarter.
Jag hade i detta _vekaleh_ blifvit rekommenderad och presenterad för
portvaktaren såsom moslim af _bavaben_ uti den _vekaleh_ jag bebodde
de första fem dagarne af min vistelse här. Likaledes hade (såsom jag
åtminstone förmodar) jag blifvit rekommenderad af _Abdolkhalik_ för
hans vänner. Här gäller en rekommendation mycket, ty en man, som kommer
oförhappandes Herren vet hvarifrån, samt är (såsom man här säger)
_'ala bab ollah_, utan bestämdt göra och sysselsättning, har svårt att
skaffa sig bekantskaper, utan att vara känd och rekommenderad af någon.
Jag hade den lyckan, som du ser, att vara det på tvenne håll och blef
derföre på det välvilligaste upptagen och bemött. Om dagarne vankar jag
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 20
  • Parts
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 01
    Total number of words is 4176
    Total number of unique words is 1699
    23.1 of words are in the 2000 most common words
    32.8 of words are in the 5000 most common words
    37.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 02
    Total number of words is 4388
    Total number of unique words is 1806
    26.3 of words are in the 2000 most common words
    35.3 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 03
    Total number of words is 4804
    Total number of unique words is 1569
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 04
    Total number of words is 4652
    Total number of unique words is 1667
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    35.5 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 05
    Total number of words is 4724
    Total number of unique words is 1615
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    38.1 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 06
    Total number of words is 4759
    Total number of unique words is 1550
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    38.8 of words are in the 5000 most common words
    43.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 07
    Total number of words is 4885
    Total number of unique words is 1580
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.7 of words are in the 5000 most common words
    41.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 08
    Total number of words is 4734
    Total number of unique words is 1630
    27.0 of words are in the 2000 most common words
    35.6 of words are in the 5000 most common words
    41.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 09
    Total number of words is 4766
    Total number of unique words is 1500
    29.8 of words are in the 2000 most common words
    39.1 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 10
    Total number of words is 4741
    Total number of unique words is 1524
    29.5 of words are in the 2000 most common words
    39.8 of words are in the 5000 most common words
    44.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 11
    Total number of words is 4770
    Total number of unique words is 1595
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.7 of words are in the 5000 most common words
    43.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 12
    Total number of words is 4890
    Total number of unique words is 1418
    30.4 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 13
    Total number of words is 4796
    Total number of unique words is 1528
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 14
    Total number of words is 4829
    Total number of unique words is 1438
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    38.5 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 15
    Total number of words is 4861
    Total number of unique words is 1486
    29.9 of words are in the 2000 most common words
    38.7 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 16
    Total number of words is 4745
    Total number of unique words is 1374
    30.2 of words are in the 2000 most common words
    39.5 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 17
    Total number of words is 4829
    Total number of unique words is 1343
    31.6 of words are in the 2000 most common words
    41.1 of words are in the 5000 most common words
    45.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 18
    Total number of words is 4683
    Total number of unique words is 1552
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 19
    Total number of words is 4756
    Total number of unique words is 1557
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    34.4 of words are in the 5000 most common words
    39.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 20
    Total number of words is 4749
    Total number of unique words is 1606
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.5 of words are in the 5000 most common words
    41.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 21
    Total number of words is 4753
    Total number of unique words is 1462
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 22
    Total number of words is 4714
    Total number of unique words is 1334
    29.5 of words are in the 2000 most common words
    38.1 of words are in the 5000 most common words
    43.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 23
    Total number of words is 4582
    Total number of unique words is 1324
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    37.8 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.