Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 09

Total number of words is 4766
Total number of unique words is 1500
29.8 of words are in the 2000 most common words
39.1 of words are in the 5000 most common words
44.0 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
snygga och rena öfverallt hvart vi snokade, såsom äfven värdinnan var
snygg och vacker, med det mest regelbundet sköna ansigte man vill se.
Byggnadssättet såväl utsom invändigt är alldeles eget. Mot köld är
man ej särdeles skyddad i rummen, och folket tycktes ej heller mycket
frukta den; ty ehuru det i dag enligt vårt tycke, som voro nordboer,
var särdeles kallt och vi derföre voro ganska tjockt klädda, suto
Grekerna här med öppna fönster och hade ej mera kläder på sig än
vanligt, de flesta med nakna ben utan strumpor. Sedan voro vi åter inne
på det kaffehus vi i går besökt, och jag rökte åter min kaljan vid den
lilla kaffekoppen. Här voro nu flere Turkar församlade från de Turkiska
fartyg, som ligga här i hamn. De sutto tysta och allvarliga och sögo på
sin tsjunbuk och drucko sitt kaffe, utan att särdeles tyckas bry sig om
verldens gång. Sedan handlades ännu åtskilligt, fikon och russin för
1 1/2 piaster okan hvardera, och vi foro derefter alla om bord till
oss, der vi åto en dugtig middag, drucko kaffe och på aftonen toddy,
tills Norrmannen lemnade oss kl. omkring 7. Han, såsom tror jag alla
Norrmän, hade en viss naturlig barnslig enfald och var öfverhufvud en
högst harmlös man. Samtalet vände sig naturligtvis mest på sjösaker och
frakter &c., som mot slutet blef mig något enformigt. Han berättade
att han vid Hydra i tvenne dagar blifvit förföljd af en korsar ifrån
Tripoli, men utan äfventyr kommit undan genom tvenne förligvindare, som
kommit ner från Dardanellerna.
Nov. 22.
Kallt väder med fortfarande NO vind; thermometern står på 6 1/2 Cels.
Efter frukosten foro vi om bord på en Engelsk brigg, som låg nära
oss. Kaptenen tycktes vara en sekterisk man, fröjdade sig storligen
att man nu i Odessa fått en Engelsk kyrka, så att folket ej behöfde
gå och spela billard om söndagen, talte mycket om de dåliga frakterna
i våra tider, och hoppades på en annan bättre verld, der man sluppe
allt trouble och besvärligheter och sorger för dåliga frakter &c.
Han var ganska tråkig, såsom alla hvilka genast dra fram med dylika
saker och föra dem till torgs för bekanta och obekanta och ej hålla
dem för sig sjelfva. Han hade som det tycktes en passagerare, hvilken
var sysselsatt med "Essai sur les deux mondes", och de sutto hvar i
sin länstol på ömse sidor om en vacker kamin, i hvilken de hade en
stenkolsfyr och värmde sig framför den. Han bjöd oss "spirits", men
tycktes vänta att vi skulle ej vara så ogudaktiga och fortära något
slikt, hvilket vi ock icke gjorde. Vi dröjde blott en liten stund
der, hvarunder samtalet mellan båda kaptenerna vände sig blott om
sjöfart och dylikt. Härvid hade jag tillfälle förundra mig öfver min
kaptens färdighet i Engelskan. Derifrån foro vi till vår Norrman, åto
först en liten tugga af den präktigaste fina Norrska sill till en god
elfva, och drucko derpå ett glas porter, som smakade mig ovanligt väl,
emedan jag ej fått smaka det sedan i Hamburg. Norrmannen blir allt
trefligare, ju vanare man blir med honom. Han hade i början en viss
haltlöshet och komlighet i sitt sätt att vara, och mycket hos honom
påminte mig om Fraenkel; men när man litet vant sig vid hans, såsom det
tyckes i början, enfaldiga och påhängsna väsende, finner man hos honom
en högst älskvärd hjertlighet och uppriktighet. Sedan vi hos honom
intagit en dugtig middag af stockfisk, begåfvo vi oss alla 3 i land,
der Norrmannen handlade vin af vår trefliga Grekgubbe, och sedan kommo
vi i fäl med tvenne Italienska kaptener, som ock lågo här för ankar
och af hvilka den ena var dugtigt groggig. I kompani med dem handlade
Norrmannen och min kapten en liten fet oxe, som genast slagtades på
stranden och deltes. Sedan gingo vi hela sällskapet till ett kaffehus,
sutto der och drucko kaffe, rökte vår kaljan och pratade alla möjliga
sorts språk, jag Ryska med 2 här boende Greker. Vinet, som Grekgubben
sålt oss, är ett utmärkt godt vin, liknande Bordeaux-vinet. Det kostade
ungefär 13 kop. koppar stopet, således billigare, tror jag, än hos oss
svagdricka. öfverhufvud tycktes allt vara mycket billigt här; köttet
kostade 10 kop. marken, på osten och brödet var likaledas, godt köp,
men fisk tycktes vara ondt om, åtminstone sågo vi ej någon sådan. Vi
voro i dag i land ända till skymningen, då alla begåfvo sig till oss,
sutto der och drucko toddy och thé. Jag var ovanligt sömnig, så att jag
somnade in under de andras samtal. På eftermiddagen hade vädret klarnat
upp och vi hade en vacker afton.
Nov. 23.
Sydlig vind, hvarföre vi genast i dagbräckningen började hifva ankaret
upp och gingo till segels med de andra som legat här i hamn. Vinden var
mycket svag och när vi kommo litet ur hamn, lugnade den nästan alldeles
ut. Nu sågo vi äfven en hel hop seglare, som kommo fram ur Pascha
Harbour, dit säkerligen under den svåra NO stormen de begifvit sig af
vårt sällskap från Dardanellerna, som hunnit öfver Marmora ön. Sjön var
nu "_velivolum_" och vädret sommarvarmt och vackert, så att det efter
trenne dagars hamnliggning var verkeligen uppfriskande att åter komma
ut. Stränderna af Marmora och de andra öarne här äro ganska vackra,
och ehuru det mesta tyckes vara blott berg, synas dock mellan de
kullriga höjderna vackra, uppodlade små dälder. Hela dagen var vädret
mycket stilla och lugnt, så att vi, ehuru med den bästa förliga vind,
på hela dagen hunno knappt förbi Marmora ön. Aftonen var vacker och
aftonrodnaden rödare än jag någonsin kan påminna mig ha sett den, men
färgblandningen var ej sådan den var längre i söder. Senare speglade
sig stjernorna blänkande i vattnet och klart sken en liten stund den
smala strimman af nymånen. Allt var tyst och från den stora mängd af
större fartyg och mindre Grek- och Turkbåtar, som lågo omkring oss,
hördes ej knäpp eller gny, ehuru man annars vanligen skall höra sång,
isynnerhet från de Grekiska.
Nov. 24.
Hade seglat hela natten utan att komma just någon vart, emedan det
varit så godt som fullkomlig lugna. Om morgonen blåste upp en liten
kåra, som sedan fortfor hela dagen, ehuru mycket svag, så att vi ej
hunno längre än i bugten som går inåt Konstantinopel. Dagen hade
varit varm och vacker med den klaraste himmel, dock kändes att äfven
här sommaren var förbi. Ty i skuggan var ej särdeles varmt och på
de höga bergstopparne låg mycket snö. Aftonen var oändligen vacker,
isynnerhet den märkvärdiga magiska färgskiftning i öster midtemot
sjelfva solnedgången, som jag äfven förut betraktat med så stor
beundran. Nu omslöt den med sitt trollsken minareterna, som syntes från
sultan-staden och Skutari och till stort tal öfverallt på stränderna,
och den var så bländande, att när man sedan såg åt annat håll hade
man svårt att urskilja föremålen. Solen sjönk alldeles klar ned i
hafvet och efter dess nedgång belystes hela denna del af horizonten af
ett starkt eldlikt sken, i hvilket de aflägsna landen och Marmora ön
tycktes vara på några stenkast ifrån oss. Hela sjön åt alla håll var
full af segel, som lågo stilla i lugnan, och mellan dem framgick ett
Turkiskt ångfartyg.
Nov. 25.
Hade om natten seglat för svag vind och gjort några slag mellan landen.
Om morgonen när det blef dager sågo vi framför oss hela Konstantinopel
i all sin glans, belyst af den deröfver uppgående solen. En herrligare
och ståtligare anblick torde ej gifvas i verlden. Staden förekom
mig fullkomligen som en amfitheater, småningom höjande sig och i
slutkretsen slutande sig med de vackraste och största minareter, af
hvilka här synes ett oändligt antal. Vinden var särdeles svag, så att
vi blott ganska långsamt skredo framåt. Längre fram på förmiddagen
kom en man i en liten båt utroende till oss och erbjöd sig att blifva
vår lots, och ehuru kaptenen uttryckligen förklarade sig ej behöfva
någon, kom han dock om bord, sedan efter tillfrågan om han ville ha en
ända, en sådan blifvit räckt åt honom. Han var Malthesare, hade ett
eget utseende, mera liknande en Oriental än en Europé, men likväl ej
heller fullkomligen det förra; det var öfverhufvud något vidrigt och
vildt. Han talade något Engelska. Äfven hörde jag honom med en annan
förbi oss farande landsman tala sin Malthesiska, som till uttalet
mycket liknade Arabiskan, men flera Italienska ord igenkände jag bland
de rent Arabiska. När han skulle bort, blef någon ordvexling mellan
honom och kaptenen, emedan han ville anse sig antagen till lots och
fordrade betalning; härvid isynnerhet tyckte jag han såg vild ut. Nu
hade vädret så lugnat ut att vi voro tvungna kasta ankar; men knappt
var det i botten, så blåste åter upp förlig kultje för oss, vi hifvade
ankaret och kommo småningom närmare sultan-staden, och jag kunde blott
för få mellanstunder taga bort kikaren från mina ögon. Till venster
hade vi det släta vackra landet från Stefanoudden med sitt palats på
sjelfva udden, och längre fram allehanda mest kronobyggnader längs hela
stranden, som sakta höjde sig från sjön till släta höjder, prydda äfven
med byggnader och trän. Midt framför oss den amfitheatraliska stora
staden med sina mycket olikfärgade och mångvinkligt byggda hus, och
öfver dem de otaliga hvitglänsande svartspetsiga minareterna, bredvid
större och mindre moskéer med fordom förgyllda, nu urblekta kupoler.
Emellan allt detta en stor rikedom på träd, isynnerhet cypresser, som
äfven slutade sig i spetsar liknande minareter. Allt detta är omslutet
af gamla ruinlika murar, på hvilka man ännu kunde skönja spår efter
gammal Grekisk skulptur. Till höger om oss vid inloppet till Bosforen
Skutari, äfven nära nog byggd som en amfitheater, och derofvanom höga
berg, på ett af hvilka syntes ett stort kejserligt palats. Härifrån
gick stranden något så när rak med vackra stränder och hus samt en
större by. Vidare en temmeligen vidsträckt skärgård och de höga landen
af Asia minor, slutande sig i höga bergspetsar, täckta med snö. Bakom
oss hela Marmora hafvet, der längst i vester ännu syntes ön af samma
namn, och öfverallt på vattnet segel. Emellertid kommo vi närmare och
voro nära under båken, då muezzinerna från de många minareterna kallade
till middagsbönen, accompagnerade i sin gnällande sång af tjutande
hundar; då började jag bättre urskilja husen från hvarandra och fann
att de, minsta delen undantagen, alla voro af träd och öfverhufvud
ganska ömkliga och smutsiga kojor. Så kommo vi upp under Seraljen,
och jag kunde på ganska nära håll betrakta åtminstone en del af dess
många osammanhängande, särdeles finurligt äfven af träd byggda hus. Men
nu måste vi gå öfver strömmen, emedan den här går så strängt att vi
omöjligen med den sakta vinden kunnat komma öfver Seralj-udden. Till
vår olycka lugnade vädret just nu fullkomligen ut, så att strömmen,
trots 4 dugtiga matroser som bogserade oss, fick makt öfver vår brigg
och satte oss mycket ner. Men härunder hade jag tillfälle att se
staden säkert från den vackraste punkten, emedan, utom allt hvad jag
ofvanföre sagt, jag nu äfven kunde se inloppet till Bosforen och hela
det herrliga land, som från _Galata_ och _Tofana_ sträcker sig längs
vattnet, hvilket bildar liksom en liten sjö mellan hamnen, Bosforen och
Konstantinopolitanska sundet. Äfven detta land bildar med det andra
på Skutari sidan liksom en amfitheater, med ett stort nytt kejserligt
palats i fonden, hvilket liksom i terassbyggnader tyckes gå upp till
toppen af höjden. Rundtomkring såg jag framför mig synkretsen slutas i
höga bergstoppar och vackra kullar, och sjelfva inloppet till Bosforen
försvann alldeles emellan dem. Nu gick äfven solen klart ner i hafvet
och småningom sjönk den praktfulla staden med sina minareter och
palats i den egna magiska aftonglans och färgskiftning, som bildas i
öster emot den flammröda vestern. Härtill det oändliga tal af kaiker,
långa smala Turkbåtar, som öfverallt sväfvade omkring med hvit- och
grönturbanade män -- större Grekbåtar som arbetade sig upp mot strömmen
-- större fartyg som dels redan hunnit i hamnen, dels såsom vi lågo
för ankar vid stranden, dels ännu seglade ute på hafvet, än närmare än
fjermare, än hitåt än ditåt -- tumlarena som i stora flockar gjorde
sina kullerbyttor och pustade i vattenytan -- sång som hördes än
från båtar, än från stranden, -- allt detta gjorde denna afton till
den i sitt slag herrligaste jag haft. Vädret var hela dagen vackert
och varmt, såsom hos oss en mycket varm sommardag; om aftonen var
luften mera frisk, dock ej kall, och månens fyra dagar fyllda horn
lyste såsom Turkiska vapnet öfver Turkarnes stad, så klara att hela
det öfriga halfklotet kunde synas. Då vi vid farten öfver strömmen
blefvo så mycket satta neråt, gick kaptenen och småsvor för sig sjelf
och grinade, högeligen förargad öfver den misslyckade spekulation
han gjort, då han hellre hade kunnat låta ankaret gå på andra sidan
under Seraljen. Det var nästan första gången jag under hela resan sett
honom otålig öfver vädret. Han grinade upp mot flaggan som oftast,
för att se om ej någon vindpust skulle komma, och gick åter omkring
och såg på vattenytan om den ej ville krusa sig för någon kultje, och
upprepade oupphörligt: "det skulle behöfvas blott alldrig så litet" --
men förgäfves, ingen kultje kom och vi sattes friskt ner med strömmen.
Fåglar, som jag sett så litet på hela resan, svajade här i stora
flockar öfver oss åt alla håll och gjorde det hela än lifligare.
Nov. 26.
Hifvade ankaret upp, när en temmeligen frisk morgonkåra blåst upp,
och började segla från de af Byron såsom ett jordiskt paradis prisade
Prinkipos öarne, nära hvilka vi hela natten hade legat i lugn. Vi hade
just hunnit in i strömmen, hvarunder en Engelsk ship chandler hållit
vid sidan och pratat med oss och erbjudit kaptenen sin tjenst, då
vinden åter alldeles lugnade ut, och vi af strömmen drefvos något lägre
än stället derifrån vi utgått, och nödgades nu igen fälla ankaret. Kort
härpå anlände åter en kaik, i hvilken var en liten ung 14 årig gosse,
som kom upp för att åt kaptenen rekommendera sin herre, hvilken äfven
var ship chandler. Han blef länge om bord och lät slutligen sin kaik
fara, då en gammal lots kom längs sidan och erbjöd sin tjenst. Den
unga gossen var liksom den gamla gubben och tvenne andra lotsar, som
i detsamma kommo och erbjödo sig, Malthesare. Han talte väl Engelska,
Malthesiska och Italienska, hvilka 3 språk jag hörde af honom; dessutom
kunde han göra sig förstådd på Turkiska och sade sig bäst af alla språk
tala Grekiska. Han var för öfrigt en vacker och ganska artig gosse,
men i sitt uppförande och tal klok och förnuftig, som en gammal man
och hade föga eller intet pojkaktigt i sig. Han åt middag med oss,
sedan han afsändt gamla lotsen, som äfven på en stund kommit om bord
och tittat omkring sig, till en inkommande Tysk skonert med sin herres
adresskort och hjelpt oss med sina ringa krafter vid ankarets lyftande
kort före middagen, då åter en liten kultje blåst upp. Vi kommo ett
litet stycke framåt, då vinden åter alldeles lugnade ut och vi åter
måste kasta ankaret. Nu kom åter en kaik längs sidan af oss, i hvilken
sutto en Turk som rodde och en gammal man som låg och sof på bottnet,
emellan dem båda tvenne Turkinnor. Hela sällskapet var rusigt, gubben
troligen mest, emedan han höll på att sofva oset af sig. Qvinnorna och
roddaren, som var en medelåldrig kraftfull man, sjöngo Turkiska sånger
på en tom och enformig melodi, som hade något tycke af den Ryska, men
på långt när ej så sångfull. Härunder vandrade en pipa från mun till
mun emellan dessa 3, isynnerhet rökte den äldre qvinnan, som kunde
vara omkring 30 år, oupphörligen och blåste väldiga rökar omkring
sällskapet. Dessutom förfriskade de sig med ett glas eller egentligen
en kopp som de fyllde ur en större flaska med någon sorts liquor,
liknande bränvin, allt under sång och skrål. De svajade allt omkring
vår brigg och ville ha vin. Slutligen gafs dem ett dricksglas cognac,
hvaraf den äldre qvinnan först tog en liten klunk, sedermera drack
den yngre, kanske omkring 18 år gammal, ut mest hela glaset, lemnande
blott en liten sup qvar åt roddaren, som tömde det. Nu uppstämde de
åter sin skränande sång; men det räckte ej länge förrän roddaren
lutade sig öfver suden och började ge öfver och såg högst ömklig ut.
Den yngre qvinnan, en flicka med det mest regelbundet sköna ansigte
man vill se, med långt i många flätor längs ryggen hängande becksvart
hår, började sparka den på bottnet sofvande gubben med sina bara
fötter och visade dervid sina hvita fylliga ben ända upp till knäet,
der hennes vidbyxor tycktes vara bundna. Men i gubben fick hon intet
lif. Deremot tycktes ruset få makt med henne sjelf och hon kastade sig
vårdslöst, först i famnen på den andra qvinnan, sedan längst bak på
upphöjningen i kaiken, och visade nu rätt sin sköna vext och vackra
drägt. Jag har sällan sett något så retande och sällan en så skön
flicka. Men hon var rusig. Dock raglade hon åter upp i den rankiga
båten och ropade allt ännu efter vin, och plirade med sina stora svarta
ögon, såsom om hon nu vore rätt säll i sitt rus. De tycktes vara ute
på en lustfärd, hvars hufvudsakliga nöje syntes bestå i att ge sig ut
till sjöss och sedan låta båten sväfva för sig sjelf på vattnet, och
ifrån den betrakta verlden eller roa sig inom bords på ett eller annat
sätt. Så gjorde åtminstone detta sällskap, sedan det slutligen lemnat
oss, och så tycktes en stor del af de oändligt många kaiker göra, som
jag i dag mer än de andra dagarne från långt håll såg ligga alldeles
stilla på det spegelblankt lugna hafvet. Detta sällskap hade roat oss
omkring halfannan timma, hvarunder jag beständigt stått och betraktat
det, då åter straxt efter kaffet, som blott om söndagen bestås på
eftermiddagen, en kultje blåste upp, vi lyftade ankar och gingo till
segels, och åter kommo ett litet stycke framåt nära under fyrbåken,
som står på Konstantinopels murar nära inloppet till sundet. Allt
under seglingen såg jag efter kaiken med det rusiga sällskapet, och
så länge jag kunde se något blefvo de liggande orörliga på vattnet,
förda kanske smått framåt af de små vågkrusorna dit de drefvo dem; så
väl det stygga i de rusiga qvinnorna, som det vackra och retande hos
den sköna flickan, ville mig länge ej ur sinnet. Vi hade nu för tredje
gången i dag fällt ankar, och nu passerade oss åter kanske omkring 30
till 40 större fartyg, som med den friska aftonkåran från NO kommo
ut från Konstantinopel, utom de säkert lika många som voro bakom oss
och arbetade sig upp, och de ännu flere små fartyg af alla möjliga
utseenden, som dels rodde, dels seglade af och an. Så kunde jag ännu
i den klart nedgående solens eldröda aftonglans beskåda den kanske
skönaste anblick i verlden. Kaptenen hade under hela dagen varit mycket
otålig och gått omkring och mumlat "satan" för sig sjelf, och äfven
jag, oaktadt allt det herrliga som ligger framför mig, börjar bli något
otålig att komma i land.
Nov. 27.
Togo på oss litet och foro upp till Galata. Vädret var mulet och
luften tjock, så att vi ej kunde rätt njuta af den så högt beprisade
anblicken af Konstantinopels hamn och utsigten uppåt Bosforen. Voro hos
åtskilliga ship chandlers och på Ryska kansliet. Det intryck Galata och
Pera gjorde på mig var högst vidrigt: trånga, förskräckligt smutsiga
gator, bildade af snuskiga trädkojor som tycktes luta till sitt fall,
bland hvilka de här och der synliga större och vackrare husen togo sig
ganska dåligt ut. Roligt var dock att se den starka rörelsen af alla
möjliga sorters folk och nationer, och de ganska simpla Turkbodarna,
mera liknande våra marknadsstånd än handelsbodar. Voro inne hos Hyrén,
åto middag med honom på ett Tyskt värdshus, voro i en oupphörlig disput
med honom och sade honom dugtigt sanning och ovett. För öfrigt släpade
mest hela tiden omkring i ship chandler shops och hade mera tråkigt.
Hyrén låddes vara sjuk och genomgå, kur under en Grekisk qvacksalvare,
berömd för utomordentliga kurer i syfilis. Han hade nu legat trenne år
här och glömt allt det ringa han hade lärt sig i orientalia; i dess
ställe hade han här laggt sig på studium af vattenkuren och af bibeln,
men isynnerhet af Johannis uppenbarelsebok, till hvilken han hade någon
Engelsk kommentar. Han var galnare nu än förr och torde väl alldrig bli
rätt som andra, utan att dock bli mer än andra.
Nov. 28.
Denna dag gick ungefär på samma sätt som gårdagen. Vi voro uppe i
Galata och Pera, suto hos ship chandlers och åto middag med Hyrén hos
Dattelbaum, och foro sedan i god tid på aftonen tillbaka om bord.
Nov. 29.
Foro upp på Stambols sidan, nära invid fyrtornet, der folket tog
vatten; handlade här en ypperlig ekved af Turkarne och begåfvo oss
sedan upp. Här var ojemförligt mycket snyggare och renare än i Galata,
-- allt tyst, blott oändligt mycket hundar, som lågo öfverallt omkring
i knutarne. Rörelsen af folk var ganska ringa, dels emedan det ej var
den egentliga handelsdelen af staden, dels emedan det ännu var nog
tidigt på dagen. Här och der träffade vi några Turkar och Turkinnor
och ofta utanför husen barn, som lekte och spelade med stenar. Vi
gingo uppföre hela vägen tills vi kommo till sultan Ahmeds moské, som
är byggd alldeles efter S:t Sofia. Vandrade sedan öfver den stora
öppna plats, som ligger utanför densamma; der står en gammal fallande
pelare af Justinianus med på ena sidan en Latinsk och på andra sidan
en Grekisk inscription, vidare en stor välbehållen Egyptisk obelisk.
Det förundrade mig utomordentligt att i en så trång stad, der allt är
sammanpackadt och hoprördt finna ett så stort torg, vida betydligare än
vårt handelstorg i Helsingfors. Sedan gingo vi förbi Sofia kyrkan. Hvad
särdeles behagar mig vid dessa och andra moskéer är deras stora öppna
med trän, isynnerhet cypresser, besådda gårdar. Vidare sågo vi Mahmuds
graf, äfven med sin trädgård rundtorn. Allt här på Stambolssidan
öfverhufvud behagade mig oändligen mer än på den andra. Turkarne
voro hyggliga, de knappt sågo på oss då vi gingo förbi, än mindre
att jag skulle hört något ondt uttryck emot oss, såsom man vanligen
hör föregifvas. Äfven barnen voro stilla och beskedliga, och inga
tjufpojkar syntes här, hvilka främlingen knappt i någon annan Europeisk
stad lär kunna undgå. Men öfverallt såg jag blott usla hus af träd,
som nästan alla tycktes luta till sitt förfall, och deremellan ofta
ruiner kanske från äldsta tider, halfkullfallna murar och annat. Sedan
vandrade vi ner till stranden och foro öfver till andra sidan, der vi
åto middag i en Grekisk kaback. Dessa värdshus bestå här vanligen,
liksom i Petersburg, af tvenne våningar; i den nedra är köket, der
man ser maten koka i sina kärl och der man äfven kan spisa; den öfra
våningen tyckes vara reserverad för mera aktade gäster, till hvilkas
antal vi räknades. Här uppe voro tvenne sällskaper Greker, hvardera
kanske af omkring 12 personer. Det ena satt vid ett bord och åt och
drack vin, hade tvenne spelmän, en violin och en guitarre, hvilka
filade på förskräckligt. Härtill instämde då och då sällskapet i
starka skrålande sångehörer. Guitarrespelaren knäppte egentligen ej
på strängarne, utan drog deröfver på en gång med hela handen, liksom
Ryssarne på sin balalajka; men denna senare tyckes mig ändå ha nästan
mera klang, ty af den Grekiska, som dessutom hade sensträngar, hördes
intet ljud utan blott skräll. Violisten strök och gned äfven så att
jag ej, åtminstone högst sällan, kunde höra ut någon melodie. Det
hela tycktes mig ej ha det minsta musik i sig, utan vara blott skrål
och skrän. Det andra sällskapet, som var något större, var i andra
ändan af det stora rummet och roade sig med dans, likaledes vid musik
af en violin och en guitarre, hvilka gnedos och skränade nästan ännu
mera än hos det förra sällskapet. Spelmännen svettades dugtigt och så
äfven dansarena. Dansen i sig sjelf var ganska vacker, med något tycke
af vår menuett; men några, som tycktes gälla för stordansare, gjorde
mångahanda underliga skutt och hjulningar, och ådagalade verkligen
ofta en underbar vighet. Hos alla märkte man behag och värdighet och
hos ingen den klumpighet och plumphet, som man så ofta finner hos oss,
äfven bland bättre män. Sällskapet var blandadt af äldre och yngre,
men alla dansade och alla voro glada och drucko flitigt vin, äfven
gråhåriga gubbar. De flesta tycktes vara arbetare och sjömän. Vi suto,
jemte 3 à 4 andra som voro placerade vid ett bord invid oss, emellan
båda dessa Greksällskaper, och måste rätt ordentligt skrika för att
kunna höra hvarandra. Allt var på det högsta intressant att se och
betrakta, dock hade jag önskat musiken bättre.
Nov. 30.
Foro åter upp om morgonen med Pisani, "Lillpojkin", såsom vår kajutvakt
kallade honom, till Stambolssidan och vandrade ungefär samma väg som
gårdagen, förbi tvenne sultaners grafvar till slafmarknaden. Väktaren
ville först ej släppa in oss, men för en piaster förde han oss omkring
alltsammans. Platsen eller torget är rundtombyggdt af en rad hus,
framför hvilka går ett galleri, dit dörrarne till rummen eller bodarne
öppna sig. I dessa bodar sitta nu slafvarne eller ute i galleriet eller
ock derunder, ty äfven der finnas rum. De sitta eller ligga utbredda
på sina mattor, ej stort bättre än hundar eller andra djur, höljda
i trasor. Vanligen skola de om sommaren vara så godt som nakna, men
nu hade de väl för köldens skull fått några slarfvor på sig. Största
delen bestod af qvinnor; de roade sig mycket åt Lillpojkin, talte
till honom och skrattade. Ganska få karlar såg jag. Det hela gjorde
på mig ett det mest vidriga intryck jag någonsin erfarit, och det
var med största obehag och äckel jag vandrade genom dessa rader af
svarta medmenniskor -- hvilket jag verkligen tyckte mig ha svårt att
kunna medge. I ett kaffehus på gården suto några Turkgubbar, drucko
sitt kaffe, rökte sin nargil och voro troligen spekulanter. Men det
var ännu något för bittida på dagen, så att vi ej sågo just något
köpslageri. Men jag fann mig lycklig att åter snart komma derifrån
bort. Derefter gingo vi genom Bazaren eller en del af den. Här var allt
lif och rörelse och äkta orientaliskt. Kaptenen handlade åtskilligt,
och det var högst roligt att se huru gubbarne skrattade åt den något
näsvisa men qvicka Lillpojkin. Anblicken af Turkgubbarne, som suto
med benen korslaggda under sig, rökte sin nargil och sysslade vid
sitt arbete med den allvarsammaste min i verlden, var högst rolig. Så
liknöjda och bekymmerslösa om verlden och de förbigående de än tycktes
vara, så funnos dock många, isynnerhet Armenianer, hvilka dels på
Italienska, dels på Turkiska ropade åt oss och frågade hvad vi behöfde
eller önskade. I allmänhet förekommer mig alltid en stor marknads- och
handelsplats, såsom den roligaste del af en stad och om någorstädes
isynnerhet bazaren här, der jag såg nästan blott mina älskade
Turkgubbar, sittande vid nästan hela orientens rikedomar. Dock syntes
här äfven oändligen mycket af Engelska kolonialvaror af alla sorter,
och i mina ögon togo de sig ej väl ut bland de brokiga och egendomliga
orientalia. Sedermera gingo vi härifrån åter till andra sidan och
drefvo der omkring till skymningen, då de kommo efter oss ifrån briggen.
Dec. 1.
Foro middagstiden i land på Stambolssidan, men nu på ett annat ställe
än det vanliga. Här mötte oss en väktare, såsom vid alla andra portar
och landningsställen, och frågade efter vår pratique billet. Den råkade
nu vara glömd om bord och Turkgubben släppte oss på intet sätt upp,
med mindre vi skickade båten tillbaka till briggen och läto hemta den.
Gubben var något knottrig, men hygglig så snart han sett den hemtade
billeten. Sedan gingo vi upp och kommo till Ahmeds moské, der vi på
gården sågo soldater och mycket folk. Vi gingo dit in utan minsta
hinder och kunde nu gissa att sultanen var i mosken och gjorde sin
fredagsbön. Det erforo vi äfven genast derpå af en svart polisman, som
talte Arabiska och med största artighet och välvilja svarade på allt
hvad jag frågade, och visade oss den plats derifrån vi bäst skulle
kunna se sultanen vid hans uttåg. Vi vandrade nu utan minsta hinder af
soldater eller poliser öfver gården till andra sidan, der vi i skuggan
af en stor lind kunde se öfver det hela. Närmast den dörr, hvarifrån
sultanen skulle komma och som gick ut från ena sidan af den stora
byggnaden samt tycktes vara senare tillbyggd, stod på ömse sidor en rad
af unga män, hvilka tycktes utgöra någon sorts pagecorps eller lifvakt,
enkelt klädda i blåa surtouter och röda mössor, beväpnade blott med
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 10
  • Parts
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 01
    Total number of words is 4176
    Total number of unique words is 1699
    23.1 of words are in the 2000 most common words
    32.8 of words are in the 5000 most common words
    37.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 02
    Total number of words is 4388
    Total number of unique words is 1806
    26.3 of words are in the 2000 most common words
    35.3 of words are in the 5000 most common words
    40.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 03
    Total number of words is 4804
    Total number of unique words is 1569
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 04
    Total number of words is 4652
    Total number of unique words is 1667
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    35.5 of words are in the 5000 most common words
    40.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 05
    Total number of words is 4724
    Total number of unique words is 1615
    28.1 of words are in the 2000 most common words
    38.1 of words are in the 5000 most common words
    42.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 06
    Total number of words is 4759
    Total number of unique words is 1550
    28.8 of words are in the 2000 most common words
    38.8 of words are in the 5000 most common words
    43.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 07
    Total number of words is 4885
    Total number of unique words is 1580
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.7 of words are in the 5000 most common words
    41.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 08
    Total number of words is 4734
    Total number of unique words is 1630
    27.0 of words are in the 2000 most common words
    35.6 of words are in the 5000 most common words
    41.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 09
    Total number of words is 4766
    Total number of unique words is 1500
    29.8 of words are in the 2000 most common words
    39.1 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 10
    Total number of words is 4741
    Total number of unique words is 1524
    29.5 of words are in the 2000 most common words
    39.8 of words are in the 5000 most common words
    44.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 11
    Total number of words is 4770
    Total number of unique words is 1595
    28.4 of words are in the 2000 most common words
    38.7 of words are in the 5000 most common words
    43.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 12
    Total number of words is 4890
    Total number of unique words is 1418
    30.4 of words are in the 2000 most common words
    40.1 of words are in the 5000 most common words
    45.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 13
    Total number of words is 4796
    Total number of unique words is 1528
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    38.6 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 14
    Total number of words is 4829
    Total number of unique words is 1438
    29.6 of words are in the 2000 most common words
    38.5 of words are in the 5000 most common words
    42.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 15
    Total number of words is 4861
    Total number of unique words is 1486
    29.9 of words are in the 2000 most common words
    38.7 of words are in the 5000 most common words
    42.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 16
    Total number of words is 4745
    Total number of unique words is 1374
    30.2 of words are in the 2000 most common words
    39.5 of words are in the 5000 most common words
    44.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 17
    Total number of words is 4829
    Total number of unique words is 1343
    31.6 of words are in the 2000 most common words
    41.1 of words are in the 5000 most common words
    45.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 18
    Total number of words is 4683
    Total number of unique words is 1552
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 19
    Total number of words is 4756
    Total number of unique words is 1557
    27.3 of words are in the 2000 most common words
    34.4 of words are in the 5000 most common words
    39.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 20
    Total number of words is 4749
    Total number of unique words is 1606
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    36.5 of words are in the 5000 most common words
    41.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 21
    Total number of words is 4753
    Total number of unique words is 1462
    27.7 of words are in the 2000 most common words
    36.4 of words are in the 5000 most common words
    40.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 22
    Total number of words is 4714
    Total number of unique words is 1334
    29.5 of words are in the 2000 most common words
    38.1 of words are in the 5000 most common words
    43.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849 I - 23
    Total number of words is 4582
    Total number of unique words is 1324
    29.0 of words are in the 2000 most common words
    37.8 of words are in the 5000 most common words
    42.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.