Arbetets Herravälde - 10

Total number of words is 4353
Total number of unique words is 1633
24.0 of words are in the 2000 most common words
32.9 of words are in the 5000 most common words
37.1 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
präktiga unga män, ett par af dem något äldre än han; han studerade;
han var road af läsning; han hade ädla böjelser. Jag behöfver knappast
säga att han var en ung gentleman, med aktning för sig själf, den
förkroppsligade hedern, ur stånd till något lågt eller simpelt; i få
ord, ett mönster för en ung man och, naturligtvis, fattig--det säger
sig själft.
Den unge mannen blef eftersänd, och millionären sade honom, att han
skulle gärna vilja anställa honom i sin affär, om han hade lust att
göra ett försök. Millionären uttalade öppet sin afsikt att finna en
ung affärsman, som kunde sätta sig in i företaget och med tiden befria
honom från omsorg. Det uppgjordes att han skulle under två år ha plats
som bokhållare, underkastad en bokhållares villkor, som i detta fall
voro mycket stränga, därför att han måste vara på fabriken några
minuter före sju på morgonen. Han skulle få något högre lön, än han
hade förut, och om efter två års förlopp ingenting blifvit sagdt å
någondera sidan, var öfverenskommelsen slut, och hvar och en af dem
fullkomligt fri. Han var helt enkelt antagen på försök. Den unge
mannen förklarade stolt, att han ville icke ha det annorlunda.
Allt gick som förut. Innan de två åren voro förflutna, var principalen
säker på att han funnit den ytterst sällsynta artikeln: en ung
»businessman». Huru många egenskaper innefattas icke i detta ord--
först och främst omdömesförmåga; ty utan omdömesförmåga kommer en
affärsman icke långt. Principalen förklarade för den unge mannen, att
han var belåten med honom, nöjd med hans arbete och uttryckte sin
glädje öfver att ha funnit honom. Han hade nu vidtagit anordningar för
att upptaga honom i firman. Men till hans häpnad svarade den unge
mannen:
-- Jag är mycket, mycket tacksam, men det är mig omöjligt att emottaga
anbudet.
-- Hvad står på? Ni passar mig. Passar jag inte er?
-- Ursäkta, sir, men af skäl, som jag icke kan förklara, vill jag
lämna min plats om sex månader, då mina två år äro ute, och jag ämnade
just säga upp den, så att ni kan få den fylld.
-- Hvart ämnar ni er?
-- Jag reser utomlands.
-- Har ni tagit någon anställning?
-- Nej, sir.
-- Vet ni icke hvart ni kommer att resa?
-- Nej sir.
-- Icke heller hvad ni skall göra?
-- Nej sir.
-- Jag har behandlat er väl, och jag tror mig ha rättighet att få veta
det verkliga skälet. Jag anser att det är er plikt att säga mig det.
Skälet tvingades ur den unge mannen.
-- Ni har varit alltför god mot mig. Jag skulle vilja ge mycket för
att kunna få stanna hos er. Ni till och med bjöd mig till ert hem--
ni har varit borta på resor--ni uppmanade mig att ofta hälsa på och
att ledsaga er fru och er dotter till sådana underhållningar, som de
önskade besöka--och jag--jag kan inte uthärda längre.
Nåväl, millionären upptäckte naturligtvis hvad ni alla redan förstått,
att det händt den unge mannen precis detsamma, som skulle händt er
under liknande förhållande--han hade blifvit kär i dottern. I vårt
land skulle detta icke ansetts som en förbrytelse, och jag tillråder
ingen af er att strida mycket emot känslan. Om ni hyser verklig kärlek
till någon, så bry er icke om att föremålet är dotter till er
principal och att ni får bära rikedomens börda. Men i det land, hvarom
jag talar, skulle det hafva ansetts ohederligt af en ung bokhållare
att fria till en ung dam utan föräldrarnas tillåtelse.
-- Har ni talat med min dotter om edra känslor för henne? lydde
frågan. Den unge mannen värdigades knappt svara.
-- Naturligtvis icke.
-- Aldrig sagt ett ord, som kunnat tydas däråt?
-- Naturligtvis icke.
-- Nå, sade han, jag ser ingen anledning hvarför ni icke skulle göra
det. Ni är just den son jag skulle önska mig, ifall ni kan vinna min
dotters hjärta.
Mycket egendomligt, men det var dock så, hade den unga damen samma
åsikt som pappa--han var en sådan äkta man, som hon ville ha. Denne
unge man är nu en lycklig affärsman.
ROMANTIK I »BUSINESS»
Jag har en annan historia, som hände i ett annat land. Båda
svärfäderna ha själfva berättat mig historierna, och de äro stolta
män, liksom jag är stolt öfver deras vänskap. Ni ser att business är
icke endast detta hårda prosaiska lif, som vanligen skildras. Det bär
inom sig romantik och känsla, och ju större ett affärsföretag är, ju
framgångsrikare och nyttigare, desto mera romantik och fantasi träffar
man på. De största triumferna, till och med i affärer, härröra från
romantik, känsla och fantasi, i synnerhet inom en firma med
världsrykte.
Den andra historien är så lik den första, att det är svårt att berätta
den med någon framgång. Ni gissar er genast till upplösningen, och
detaljerna i dessa händelser betyda ingenting. Det är som när jag
berättade om slaget vid Bannockburn för mina unga brorsöner: Där stodo
engelsmännen och där skottarna.
-- Hvem vann, farbror? skreko alla tre på en gång med sublimt förakt
för detaljer. Men i detta fall är det icke fråga om krig. Jag tar för
afgjordt, att alla förvecklingar löstes genom fredlig
öfverenskommelse.
Jag skall icke berätta historien i hela sin längd, som jag gjorde med
den föregående; den är alldeles likadan med undantag af att den unge
mannen i detta fall var anställd på vanligt sätt. Den unge mannens
tjänster behöfdes, och han blef anställd.
Slutligen blef han millionärens privatsekreterare och med samma
olyckliga resultat. Men i detta fall hade fadern bedt den exemplariske
och duglige unge mannen att, medan han var borta, se till hans söner.
Detta gaf anledning till besök å familjens landtställe och till lek
och idrottsöfningar med sönerna. Min vän glömde att han hade en
dotter, och det skulle han inte ha gjort. När ni blir icke endast
hufvudmän för affärsföretag, utan också hufvudmän för familjer, så
skall ni komma ihåg detta och inte endast tänka på sönerna.
Privatsekreteraren, som fått i uppdrag att hålla ett öga på sönerna,
hade på ett eller annat sätt missförstått de muntliga instruktionerna
och gaf dem ett litet vidsträcktare fält. Dottern syntes behöfva mesta
omsorgen. Men lägg märke till detta: Dessa båda unga män tillvunno sig
sina principalers förtroende och erkännande först, och blefvo sedan
kära i döttrarna. Ni kunna vara fullkomligt trygga, om ni taga dessa
saker i samma ordning.
VÄRDET AF EN AFFÄRSBANA
Kanske det tillåtes mig, utan att jag alltför mycket afviker från
ämnet för min text, att framställa några anmärkningar öfver det
inflytande en affärsbana, i jämförelse med andra yrken, har på
människor.
Först har jag då gifvit akt på att artistbanan gör folk småaktiga och
framkallar afundsjuka, fåfänga och retlighet, just raka motsatsen till
de egenskaper jag träffat på hos affärsmän. Man tycker att musik,
målning och skulptur borde utöfva ett förädlande inflytande på de
personer, som dagligen syssla därmed. Men erfarenheten säger något
helt annat. Kanske är det därför, att konstnärernas arbete eller
utförande är så personligt, så i ögonen fallande, så direkt framstäldt
för publiken, att småaktiga känslor lätt väckas till lif; hvad
anledningen än må vara, så tror jag ingen kan påstå motsatsen, då jag
säger att konstnärer ofta bli fördomsfulla och trångsinta. Men förstå,
att jag talar endast om klasser och om allmänna intryck; öfverallt
träffa vi på undantag, hvilka göra genomsnittet ännu mindre
tillfredsställande. Hvad de så kallade lärda yrkena angår, så iakttaga
vi en ganska märkbar skillnad på den verkan de olika facken
frambringa.
Inom den prästerliga klassen märkes detta icke så mycket i vår tid,
därför att de ledande på detta viktiga område tillåta sig
vidsträcktare vyer än förr och befatta sig mindre med bekännelser och
dogmer och mera med de yttringar af synd och felaktigheter, som
vidlåda det mänskliga lifvet i alla dess skiftande företeelser. Detta
vidgar sinnet. Det har framhållits, att juridiken gör förståndet
redigt, men trångt, och att jurister sällan ha stigit till högre
chefsplatser med makt öfver sina medmänniskor. Detta innebär icke att
män, som studera lagfarenhet, bli mindre dugliga lagstiftare eller
statsmän och ledare. Om så vore förhållandet, skulle vårt land,
framför alla andra, vara illa däran, emedan vi styras af jurister. Men
de mest ryktbara amerikanare, som varit stora män, voro icke stora
lagkarlar; det vill säga, att de sällan intagit någon rangplats inom
yrket, men de ha begagnat sig af den oskattbara fördelen, som
lagstudium förlänar en statsman, och utvecklats utöfver yrkets
gränser. Det säges att den store lagkarlen och den store domaren måste
befatta sig med redan fastställda regler och föreskrifter; lagkarlen
följer föreskrifter, men härskaren öfver människor utfärdar
föreskrifter.
KÖPMÄN OCH VETENSKAPSMÄN
Det förefaller, som om alla lärda yrken hade en viss benägenhet att
göra sina utöfvares sinnen rediga, men trånga. Hvad som först
erfordras på affärsbanan, är att affärsmannen skall kunna befatta sig
med en ständigt växlande mångfald af frågor. Han måste äga en
omfattande omdömesförmåga, grundad på mångsidigt vetande. Det är icke
tillräckligt för vår tids store köpman och affärsman, att han känner
sitt eget land väl, dess fysiska förhållanden, dess resurser,
statistik, årsväxt, farleder, finanser, med ett ord, alla
förhållanden, som röra icke endast det närvarande, utan som gifva
honom data, af hvilka han med någorlunda säkerhet kan beräkna
framtiden.
Köpmannen, hvars verksamhet sträcker sig till olika länder, måste
känna till äfven dessa och likaså det viktigaste, som rör dem. Hans
synpunkt får vara vid som världen; intet af vikt kan hända, som icke
har inflytande på hans verksamhet: politiska förvecklingar i
Konstantinopel; kolerasymptom i Östern; monsun i Indien;
guldtillgången i Cripple Creek; förekomst af Coloradoskalbaggen eller
en fallen ministär; krigsfara; sannolikheten af skiljedom i koloniala
tvistefrågor--intet kan hända i någon del af världen, som han icke
behöfver tänka öfver. Han måste äga en af de mest sällsynta
egenskaper: förmågan att rätt bedöma människor. Han använder ofta
tusentals personer och bör veta hur han skall kunna framkalla det
bästa hos de olika karaktärerna; han måste äga organisationsförmåga--
en annan sällsynt gåfva; han måste hafva handlingsförmåga, måste kunna
besluta sig hastigt och klokt.
Dessa sällsynta egenskaper äro icke så absolut nödvändiga för
specialisten i något yrke eller ämbete. Köpmannen följer en bana, som
icke endast skärper hans förstånd, utan utvecklar alla hans
själsförmögenheter; i motsats till andra banor leder den icke till
fackkunskap eller ensidighet, utan utvecklar omdömesförmågan och
handlingskraften. Ingen vetenskaplig verksamhet omfattar så många
problem, ingen annan kräfver en så vidsträckt synpunkt på förhållanden
i allmänhet. Därför tror jag att det med fullt skäl kan sägas om
affärsbanan, att den måste vidga och utveckla sina anhängares
intellektuella krafter.
Å andra sidan är den lärda banan oändligt mycket ädlare på ett sätt:
den har icke till hufvudändamål att förtjäna pengar och är fri från
den största faran på affärsbanan, hvilken i en betydelse är den
sorgligaste af alla banor, nämligen om den beträdes på orätt sätt. Att
förtjäna pengar är utan tvifvel bevekelsegrunden för de flesta unga
män, som ägna sig däråt. Jag tror att om ni vill pröfva edra hjärtan,
så skall ni finna att jag talar sant. Men om detta är den första, så
skulle det icke vara den sista bevekelsegrunden.
En människa kan göra stor nytta genom att utveckla sitt lands
tillgångar; genom att skaffa sysselsättning åt tusenden; genom att
förbättra uppfinningar, som visa sig vara till släktets välsignelse
och förhjälpa det framåt. Den framgångsrike affärsmannen höjer sig
snart öfver blotta önskan att förtjäna pengar som huf vudändamålet för
sina sträfvanden; denna är undanträngd af tanken på den nytta han kan
göra inom sin verksamhetskrets. Köpmannen finner snart sin största
glädje i utsträckningen af sina internationella affärsförbindelser--
i sina skepp, som befara alla haf. Fabrikanten finner sitt största
intresse och sin största belöning i sina biträden, sina fabriker, sina
maskiner, i förbättringar och nya arbetsmetoder. Den vinst de få
uppskattas icke så mycket för penningens egen skull, utan mera som ett
tecken på framgång.
»Business» har sin romantiska såväl som sin prosaiska sida. Den unge
mannen, som börjar i en bankaffär och befattar sig med
kapitalplaceringar på hundra olika sätt--i järnvägsobligationer, i
förlagslån till köpmän och yrkesutöfvare för att hjälpa dem utföra
sina underverk--finner snart att »business» innehåller romantik och
lämnar ett obegränsadt spelrum för fantasien. Hans inflytande kan göra
sig gällande i hela vida världen. Ett enkelt bref af hans hand kan
föra den resande till jordens aflägsnaste vrå. Han kan äfven vara sitt
fosterland till tjänst i en kris, som Richard Morris, den framstående
köpmannen i Filadelfia, hvilken kom general Washington till hjälp vid
revolutionen, eller, såsom i vår tid, våra bankirer, hvilka vid flera
kritiska tillfällen bisträckt regeringen med sitt guld för att afvända
en öfverhängande olycka.
DEN ÖFVERVUNNA FÖRDOMEN MOT HANDEL OCH INDUSTRI
Om den unge mannen icke finner romantik i »business», så ligger felet
icke hos »business», utan hos den unge mannen. Tänk bara på allt det
underbara, det mystiska, som är förknippadt med utvecklingen af den
mest andliga af alla makter--elektriciteten--med sin okända,
kanske oanade kraft. Den unge man måste vara mycket trög och prosaisk,
som icke efter att på ett eller annat sätt haft att göra med
elektricitet känner sig lyftad från hvardagligheten till det
hemlighetsfullas region. »Business» är icke bara dollars; de äro
endast skalet--kärnan ligger ini och kommer affärsmannen till godo
senare, när hans högre egenskaper, hvilka ständigt påkallas, hunnit
utvecklas och mogna. Under militarismens och den råa styrkans
öfvervälde rådde stort förakt för mannen, som utöfvade ett yrke. Huru
fullständigt har icke detta ändrats! Men denna känsla har icke gamla
anor, ty om vi blicka längre tillbaka, så finna vi att de äldsta
familjer i världen voro icke så stolta öfver något som öfver den roll
de spelade i »business». Ullsäcken och skutan finnas ännu i deras
vapensköldar. Den för närvarande mest inflytelserike statsmannen i
England är härtigen af Devonshire, därför att han har båda partiernas
förtroende. Han är direktör i Barrow Steel Company. Af ledamöterna i
det nuvarande konservativa kabinettet inneha sextiofyra
direktörsposter i olika handels-, fabriks- och grufbolag.
Nu för tiden är det icke i Storbritannien tal om att hålla sig utanför
handel och industri, utan tvärtom att få tillträde dit. Franska
republikens president, som haft en så märkvärdig karriär, har hela
sitt lif varit en affärsman. Den förra känslan af motvilja har
alldeles försvunnit.
Ni minns att förre kejsaren af Tyskland ville göra sin vän,
stålfabrikanten Krupp, till furste, men denne »businessman» var
alltför stolt öfver sina fabriker och var sin faders värdige son och
bad kejsaren om ursäkt, för att han icke ville degraderas från sin
rang som »Stålkung». Herr Krupps son, som nu bestigit sin faders tron,
skulle helt säkert svara på samma sätt. Nu är han monark, alldeles som
kejsaren och, efter hvad jag känner om unge kung Krupp, lika stolt
öfver sin ställning.
Den gamla fördomen mot affärsverksamhet har försvunnit från de
starkaste bålverken i Europa. Förändringen har uppstått däraf, att
affärsverksamheten blifvit förändrad. I forna dagar utfördes hvarje
särskild arbetsgren i möjligast minsta skala, och små sysslor i små
affärer alstra små människor. Dessutom måste hvarje man ägna sig åt
detaljer, och i själfva verket bedref hvar och en yrke och handel på
egen hand. Organisationsförmåga, företagsamhet, vida vyer och
handlingskraft hade intet spelrum. I vår tid sker »business» inom alla
grenar på en så gigantisk skala, att delägare i ett stort
affärsföretag äro härskare öfver ett helt litet rike. En arbetschef
kan ha flere män i sin industriella armé, än de tyska småkungarna hade
under sina fanor.
Det sades fordom, att två personer med samma yrke kunde aldrig komma
öfverens; nu råder den varmaste vänskap mellan yrkeskamrater, de
besöka hvarandras kontor, fabriker och magasiner, visa hvarandra de
olika metoderna, förbättringarna och uppfinningarna samt tillämpa dem
oförbehållsamt i sina egna affärer.
Affärsföretagen äro alltför storartade för att alstra småaktig
afundsjuka, och vid sidan af förvärfsbegäret finnes begäret efter
framsteg, uppfinning, förbättrade metoder, vetenskaplig utveckling och
stolthet öfver att lyckas i dessa viktiga punkter; så att den
behållning en affärsman nu för tiden eftersträfvar och erhåller består
icke uteslutande i dollars. Han får jämte dollarn något bättre, en
kassabehållning i medvetandet att ha bidragit till höjandet och
utvecklandet af det arbetsföretag, som han gjordt till sin
lifsuppgift.
AFFÄRSBANANS BELÖNINGAR
Jag kan med fullt förtroende framhålla affärsbanan för er såsom en
bana, hvilken lämnar fritt rum åt utvecklingen af en mans bästa
egenskaper. Jag tror att den store köpmannens, bankirens eller
fabrikschefens bana är gynnsam för utvecklingen af
själsförmögenheterna, att den mognar omdömet och insikterna i olika
ämnen, friar från fördom och håller själen frisk och mottaglig. Och
jag vet att varaktig framgång vinnes icke utan genom ärlighet och
redbarhet, genom oförvitliga vanor och tadelfritt lefnadssätt, genom
ådagaläggande af god insikt och klokt omdöme i det mänskliga lifvets
alla förhållanden; anseende och förtroende fly snart från den
affärsman, som visar oförstånd i handel och vandel eller som är
oregelbunden i sina vanor eller misstänkt för att icke vara fullt
redbar. I hvarje annat yrke kan finnas plats för den oförståndige--
oförståndig som ett barn utanför sitt speciella fack, men framgångsrik
inom detta--men ännu aldrig har en oförståndig affärsman haft
framgång. Om han saknar en sund, allt omfattande omdömesförmåga, så är
han dömd till undergång.
Businessbanan är sålunda en sträng dygdens skola, och där finns en
mycket hög belöning, som den ofta utdelar, och ingen annan bana kan
utlofva: All den ädla välgörenhet den möjliggör. Det är »businessmän»,
vi hufvudsakligast ha att tacka för våra universitet, högskolor,
bibliotek och uppfostringsanstalter, hvarom sådana namn vittna som
Girard, Lehigh, Chicago, Harvard, Yale, Cornell och många andra.
Hvilket bättre minne kan en man efterlämna, än ett som åstadkommer så
mycket verkligt godt och så säkert för hans namn till kommande
släkten, hälsadt med välsignelse af tusenden inom hvarje årtionde,
hvilka inom dess murar erhållit den dyrbaraste skatten: en sund och
fri bildning? Detta är de mäns arbete, hvilka insågo att rikedom är
anförtrodt gods, att under ägarens lifstid användas till medmänniskors
bästa.
I fall några affärsmän skulle bli beskyllda för snikenhet, kunna vi
med allt fog försvara dem som klass med de ord, som den hedervärde
Thomas Cromwell använde till försvar för den store kardinalen: »Om de
äro snikna i att förvärfva, så äro de kungligt frikostiga i att gifva,
hvarom dessa lärosäten bära vittnesbörd.»
_________________________________________________________________
STÅLTILLVERKNING I FÖRENTA STATERNA I DET NITTONDE ÅRHUNDRADET [1]
(Ur the Review of the Century number of New York Evening Post, 12
Januari 1901).
Några skäl hvarför Förenta Staterna blifvit det förnämsta
stålproducerande landet i världen. Jämförande priser på råvaran och
ståltillverkning i detta land och utrikes.
[1] Med stål menas ej längre det härdbara järn, som ännu för några
årtionden sedan därmed betecknades, utan benämningen stål omfattar
nu för tiden allt järn, som under framställningen varit i flytande
form, såsom bessemer, siemensmartinsjärn o. d. under det att hvad
som endast varit halfflytande, såsom lancashire o. d., fortfarande
kallas järn. Ett stålfartyg är sålunda ingalunda gjordt af härdbart
stål utan af helt mjukt järn.--Ö. a.
Att skrifva om ståltillverkning i Förenta staterna under det senaste
århundradet är verkligen att börja från början. I Mr. Swanks
förträffliga bok: »Järn i alla tidehvarf» lära vi, att myndigheterna i
Pennsylvania så sent som 1786 lånade Mr. Humphreys 300 pund under fem
år för att sätta honom i stånd att försöka förvandla stångjärn till
stål »lika bra som i England». Så sent som 1810 frambragtes i hela
landet endast 917 tons stål, hvaraf Pennsylvanias del var 531 tons,
eller mer än hälften af det hela. Det är egendomligt att den gamla
goda staten, som var själfva hufvudplatsen för tillverkningen, ännu
lämnar ungefär samma procent. Till och med 1831 var ståltillverkningen
endast 1,600 tons, en summa, som sades motsvara allt som importerats,
så att stålmarknaden för sjuttio år sedan delades jämnt med
utlänningen. Men vid tillverkningen af detta stål användes
cementeringsmetoden; degelstål kommer senare. Från 1831 till så
nyligen som 1860 gjordes ringa framsteg i ståltillverkningen;
totalproduktionen i Pennsylvania år 1850 var endast 6,000 tons, ännu
hufvudsakligast cementstål. 1840 började Isaac Jones och William
Coleman att tillverka stål i Pittsburg och rönte stor framgång. 1853
tillverkade Singer, Nimick & Co. med fördel gjutstål till sågar,
verktyg, maskiner etc.; för samma ändamål bearbetade 1860 Hussey,
Wells & Co. amerikanskt järn till stål af prima kvalitet som jämn
produkt. Och 1862 upprättade Park Brothers & Co. det största hittills
kända stålbruket, och flera hundra engelska arbetare införskrefvos för
att tillförsäkra bolaget framgång. Denna firma använde också
amerikanskt järn. Alla dessa affärsföretag funnos i Pittsburg.
Därefter blef täflan med det utländska stålet ganska skarp, tills
inkräktaren slutligen tvangs att lämna fältet. I början kunde
europeiska fabrikanter afstjälpa sitt öfverskott på utländsk botten
och tvinga de amerikanska fabrikanterna att för hela sin tillverkning
nöja sig med de ytterligt låga priser, hvilka inkräktaren endast
accepterade för en obetydlig del af sitt. Den, som behärskar en
gifvande inhemsk marknad, kan med stor fördel inkräkta främmande
marknader. Under de senaste åren är det den amerikanske fabrikanten,
som afstjälper sitt öfverskott på europeisk botten. Eröfra först den
inhemska marknaden, så kommer den utländska till er af sig själf,
lyder regeln i den internationella handeln.
Då jag skrifver om Coleman, Jones, Nimick, Singer, Hussey och Park,
återföres jag i minnet till mina gossår. Som springpojke vid
telegrafstationen i Pittsburg har jag lämnat dem månget telegram och
med stolthet emottagit en igenkännande nick af dessa min ungdoms stora
män. Hvar och en af dem stod så tydligt för min blick, då jag nedskref
hans namn, som om vi ännu stode i daglig förbindelse med hvarandra. Om
de började tala i nästa rum, så skulle jag kunna urskilja hvarje röst,
innan ordet var uttaladt. Alla äro nu borta med undantag af den yngre
af bröderna Singer, som ännu är min kompanjon och vän. Dessa äro
stålets fäder i Förenta staterna. De »hafva gjort staten en
tjänst». Frid öfver deras aska!
Det var icke förrän 1864 som revolutionen i ståltillverkningen nådde
till oss och järnåldern började ge vika för den nya Kung Stål. Detta
minnesvärda år tillverkades vårt första bessemerstål; och stål, som
hittills kostat sex à sju cents pr skålpund, har sedan sålts för
mindre än en cent pr skålpund, under det att stål-»billets» till
hundratusentals tons sålts, »tre skålpund stål för två cents». Till
detta stål åtgår för hvarje skålpund två skålpund järnmalm, upptaget
och transporteradt öfver land och vatten, 1,000 mil, ett skålpund
koks, hvarför erfordrats ett och ett tredjedels skålpund stenkol,
upptaget ur grufvorna, förkoksadt och transporteradt 50 mil, och ett
tredjedels skålpund kalksten, tagen ur brottet och transporterad 140
mil, så att tre och ett tredjedels skålpund råmaterial har bearbetats
till ett skålpund stål och erbjudits kunden för två tredjedelar af en
cent, tre skålpund för två cents eller 15 dollars för 2,240 skålpund =
en ton.
I fall jag uppmanades att förklara huru detta mirakel utföres, skulle
jag icke kunna det, ty jag kan icke frigöra mig från fruktan att något
misstag föreligger och att en affär, som åt en otacksam allmänhet
lämnar denna dyrbara metall till så lågt pris, snart måste komma i
klämma. Det skulle ovillkorligen gå därhän, i fall detta ytterligt
låga pris räckte för en längre tid eller för alla sorters stål. Det
finns icke tillräcklig profit för att täcka risken af att sälja tre
skålpund stål för två cents. Men några af Förenta staternas största
affärsföretag, som äga egen råvara, egna skepp och egna järnvägar samt
äro mönstergillt inrättade och skötta, kunna sälja till detta pris,
som icke lämnar något kvar till utdelning eller ränta på insatt
kapital. Räntan uppgår till omkring två dollars pr ton och
öfverskrider denna summa i de flesta fall. Förluster vid
tillverkningen, olyckshändelser och reparationer samt vid
försäljningar skulle beräknas till två dollars pr ton.
Detta låga pris möjliggjordes genom Sir Henry Bessemers uppfinning.
Bessemerstålet sattes upp på konungatronen, och ingen monark tycktes
vara så säker på en lång och obestridd regering; synnerligast sedan
bessemerprocessen blifvit fullständigad af ett ungt geni, min vän
Sidney Gilchrist Thomas, som upptäckte basiska
defosforiseringsmetoden, hvarigenom orena malmer kunde användas vid
tillverkningen af bessemerstål.
Många sammanstämmande orsaker ha möjliggjort priset på stål-»billets»
till 15 dollars pr ton; den förnämsta är automatiskt maskineri, hvari
Amerika utmärker sig. Att tillverkningen pågår utan afbrott är nästa
orsak. Verkstäder, som äro 1,100 à 1,200 fot långa, bli vanliga; i
dessa kommer råvaran in genom den ena ändan och utgår ur den andra
fullt färdig, utan att en hand rört vid den och ofta till och med utan
afbrott, utom för ny upphettning. Det talas nu om planer till nya
fabriker i en sådan skala, att ett landområde på en och en kvarts mil
erfordras; ensamt en verkstad skulle vara 3,000 fot lång. Ett
hufvudvillkor för billig produktion är stor skala. Fabriker, som
tillverka ett tusen tons stål om dagen, ha liten utsikt mot en fabrik,
som tillverkar tiotusen. Vi finna denna lag inom alla industrigrenar.
Den skapar ångskeppet på 20,000 tons och järnvägsvagnen på 50 tons.
Förbättrade maskiner och användningen af elektricitet som drifkraft
samt det nya af- och pålastningsmaskineriet äro alla bidragande
orsaker till stålets prisfall.
Det finns dock en del af omkostnaden, som hvarje sociolog bör glädja
sig åt att icke ha minskats, och det är lönen för det arbete, som
utföres af människohand. Den har stigit och synes vilja stiga ännu
högre. I ett af de största stålbruken var förra året
genomsnittsaflöningen pr man--inberäknade alla pr dag aflönade
arbetare, gossar och maskinister--högre än fyra dollars om dagen
under trehundraelfva dagar. Ju färre arbetare som behöfvas, dess
mindre blir arbetskostnaden pr ton och--tvärtemot den ofta uttalade
åsikten--dessa arbetare stå just som arbetare betydligt högre än
förr. Det är ett misstag att tro att människor bli endast maskiner;
arbetaren från forna dagar skulle icke kunna sköta nutidens invecklade
maskineri eller motsvara krafvet på intelligens och raskhet.
Om någon för fem år sedan frågat vårt lands stålfabrikanter, huruvida
det fanns någon möjlighet att bessemerstålet kunde finna en rival,
skulle icke en af tusen tvekat att svara ett kraftigt: »Aldrig!» Men
en af de tusen, som varit mera förtrogen med nyare uppfinningar,
skulle varit mindre bestämd och kanske antydt, att till och med
bessemerprocessen kunde finna en rival.
Fördelarna vid Siemens Martin-metoden hade erkänts af åtminstone en
firma, hvars representant hade sett den tillämpas utrikes. Cooper,
Hewitt & C:o tillkommer förtjänsten att ha gjort första experimentet
med den i Förenta staterna. Detta var 1868. Men den större kostnaden
vid tillverkningen af detta slags stål inskränkte dess användning. Det
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Arbetets Herravälde - 11
  • Parts
  • Arbetets Herravälde - 01
    Total number of words is 4620
    Total number of unique words is 1519
    24.3 of words are in the 2000 most common words
    33.3 of words are in the 5000 most common words
    37.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 02
    Total number of words is 4536
    Total number of unique words is 1531
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    33.9 of words are in the 5000 most common words
    39.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 03
    Total number of words is 4527
    Total number of unique words is 1437
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    33.0 of words are in the 5000 most common words
    38.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 04
    Total number of words is 4557
    Total number of unique words is 1354
    25.3 of words are in the 2000 most common words
    33.0 of words are in the 5000 most common words
    38.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 05
    Total number of words is 4326
    Total number of unique words is 1639
    21.0 of words are in the 2000 most common words
    30.0 of words are in the 5000 most common words
    33.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 06
    Total number of words is 4597
    Total number of unique words is 1585
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    36.0 of words are in the 5000 most common words
    41.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 07
    Total number of words is 4421
    Total number of unique words is 1668
    22.8 of words are in the 2000 most common words
    32.2 of words are in the 5000 most common words
    37.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 08
    Total number of words is 4296
    Total number of unique words is 1602
    22.7 of words are in the 2000 most common words
    31.7 of words are in the 5000 most common words
    36.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 09
    Total number of words is 4611
    Total number of unique words is 1497
    26.1 of words are in the 2000 most common words
    35.1 of words are in the 5000 most common words
    39.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 10
    Total number of words is 4353
    Total number of unique words is 1633
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    32.9 of words are in the 5000 most common words
    37.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 11
    Total number of words is 4172
    Total number of unique words is 1438
    23.8 of words are in the 2000 most common words
    31.7 of words are in the 5000 most common words
    38.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 12
    Total number of words is 4180
    Total number of unique words is 1601
    22.3 of words are in the 2000 most common words
    30.5 of words are in the 5000 most common words
    35.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 13
    Total number of words is 4341
    Total number of unique words is 1581
    22.9 of words are in the 2000 most common words
    32.2 of words are in the 5000 most common words
    37.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 14
    Total number of words is 4123
    Total number of unique words is 1471
    21.3 of words are in the 2000 most common words
    28.2 of words are in the 5000 most common words
    33.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 15
    Total number of words is 1107
    Total number of unique words is 504
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    35.8 of words are in the 5000 most common words
    39.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.