Arbetets Herravälde - 09

Total number of words is 4611
Total number of unique words is 1497
26.1 of words are in the 2000 most common words
35.1 of words are in the 5000 most common words
39.6 of words are in the 8000 most common words
Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
affärsmannen sträfvar efter förmögenhet. Om han är klok, så lägger han
alla sina ägg i en och samma korg och tar sedan väl vara på denna
korg. Gör han affärer i kaffe, så ägnar han sin uppmärksamhet åt
kaffe; gör han affärer i socker, så ägnar han sig åt socker och låter
kaffet vara--han blandar inte ihop dem, utom när han dricker sin
kopp kaffe med socker i. Om han gräfver kol och säljer dem, så ägnar
han sin uppmärksamhet åt »svarta diamanter»; om han äger och säljer
skepp, så ägnar han sig åt skeppsfart, och han upphör att försäkra
sina egna skepp, så snart som han har kapital att undvara och kan tåla
förlusten af ett utan risk af ruin; om han tillverkar stål, så håller
han fast vid stål och håller sig på långt afstånd från koppar; om han
bearbetar järnmalm, så håller han fast därvid och bryr sig icke om
annat slags grufdrift, allraminst silfver och guld. Detta är därför,
att en man kan grundligt sköta endast en affär, och endast en duglig
man kan göra det. Jag har ännu aldrig träffat på en människa, som
fullt förstod två olika slags »business»; ni kan lika lätt träffa på
någon, som tänker på två språk samtidigt.
Underafdelning och specialitet är dagens lösen.
HVARJE MAN I SITT YRKE ELLER SIN SPECIALITET
Jag har framför mig många representanter för alla slags studerande. Om
jag kunde se in i edra hjärtan, så skulle jag finna många skiftande
former af ärelystnad; de flesta sökande utmärkelse i något af de lärda
yrkena. Några vilja bli jurister, andra präster, läkare, arkitekter,
elektrici, ingeniörer, lärare, och hvar och en ställer upp för sig ett
mönster, ett hedradt namn, som intagit första platsen i något af dessa
yrken. De blifvande juristerna framför mig skulle vilja täfla med
forntidens Marshall och Story eller nutidens Carter och Choate;
prästen ville vara en Brooks eller en Van Dyke; läkaren en Janeway
eller en Garmany; redaktören ville vara en Dana; arkitekten en
Richardson, och när han nått sin ärelystnads mål, så skulle han vara
nöjd. Åtminstone tror han det nu. Med dessa klasser har jag egentligen
icke något som helst att göra i dag, därför att alla dessa äro
yrkesentusiaster. Men när hufvudegenskaperna för att lyckas i de lärda
yrkena äro de samma, som betinga framgång inom affärslifvet, kan
mycket af hvad jag har att säga tillämpas på er alla.
Ibland er finnas sådana, som skulle vilja segla på det ovissa haf, som
kallas »business», och arbeta för att förtjäna pengar, stor
förmögenhet och till slut bli millionärer. Men jag är öfvertygad om
att, om också detta är främst i edra tankar, så är det icke allt ni
sträfvar efter på affärsbanan; ni känner att där gifvas tillfällen att
visa duglighet, företagsamhet, energi, omdöme och alla de bästa dragen
hos människonaturen, samt äfven att affärsmän mycket gagna det
samhälle, de lefva i.
Jag vill försöka att sprida litet ljus öfver vägen till framgång, att
peka på klipporna och skären i det förrädiska hafvet och ge några
vinkar om sättet att styra ert skepp eller ro ert nötskal och om det
hastiga eller det långsamma årtaget vinner i längden.
STARTEN I LIFVET
Låt oss då börja med början. Är någon af de blifvande affärsmännen här
framför mig, då han för sig utmålar framtiden, nöjd med att se sig
hela sitt lif arbetande för en bestämd aflöning? Icke en enda, det är
jag säker på. Här har ni skiljegränsen mellan affär och icke-affär;
den ene är husbonde och beror af förtjänsten, den andre tjänare och
beror af sin lön. Naturligtvis får ni alla börja som aflönade tjänare,
men alla få icke sluta där.
Ni har litet svårt för att komma i gång, mycket svårt i allmänhet, men
här gör sig undantagsstudenten gällande. För honom finns ingen
svårighet; han har vunnit sina lärares uppmärksamhet, och de känna en
mängd affärsmän. Han har fått premium, han är den förste i klassen,
han har visat ovanlig förmåga, grundad på karaktärsdrag, som komma att
göra sig gällande i täflingen. Han har bevisat sig äga aktning för sig
själf, har oförvitliga vanor, godt förstånd, ordningssinne,
outtröttlig flit, och hans lediga tid användes till sökande efter
kunskap, hvari han finner sin högsta glädje.
Ännu en viktig sak: hans finanser äro alltid i godt skick, han lefver
strängt på sina inkomster och sist, men icke minst, han har visat, att
han finner glädje i sitt arbete. Dessutom har han vanligen en kraftig
garanti för framtida flit och gagnande ärelystnad--han är icke
belastad med rikedom. Det är nödvändigt, att han själf banar sig väg i
lifvet. Han är icke millionär, han bara ämnar bli det. Han har ingen
rik far eller--det som är ännu farligare--en rik mor, som kan och
vill understödja honom i lättja, i fall han skulle misslyckas; han har
ingen lifräddningsboj, han måste simma eller gå till botten. Innan
denne unge man lämnar universitetet, är han en bemärkt man. Mer än en
bred väg står honom öppen. Dörren öppnas, innan han behöfver knacka,
han väntas af den insiktsfulle arbetsgifvaren. Icke hans professors
skrifna betyg--ty betyg måste vanligen läsas och läsas mellan
raderna--utan ett ord eller två sagda till affärsmannen, som alltid
är på utkik efter unga undantagsstuderande, har tillförsäkrat den unge
mannen allt hvad en ung man behöfver--en början. Det oskattbaraste
förvärf, som en arbetsgifvare kan vinna åt sin affär är
undantagsynglingen--ingen affärsuppgörelse är så gifvande som denna.
Det är naturligtvis oändligt mycket svårare för
genomsnittsstuderanden; han behöfver vanligen söka efter
sysselsättning, men slutligen finner äfven han en början.
UTVÄGAR TILL FRAMGÅNG
Det är undantagsstudentens bana, som belyser vägen till framgång. Vi
behöfva icke alls bekymra oss om honom, han är »all right». Han har
blifvit kastad i sjön, men han behöfver ingen lifboj, han behöfver
icke klemas med, han kan simma; han är icke född för att bli dränkt,
och ni ser hur han år efter år trotsigt möter vågorna, tills han är i
spetsen för ett stort »business». Hans början var naturligtvis icke i
spetsen, utan vid foten--lyckligtvis; därför har hans
framåtskridande alltid skett uppåt. Om han börjat uppifrån, skulle han
icke haft tillfälle att sträfva högre. Det betyder icke mycket hur han
börjar, ty han äger egenskaper inom sig, hvilka med säkerhet skola
åstadkomma ett visst resultat, hvart han än kommit. Han fortfar på en
mycket liten lön, uträttar småsysslor, mycket obetydligare än han vet
sig kunna utföra, men han utför dem med yttersta noggrannhet.
Men så en vacker dag inträffar något, som ådrager honom hans närmaste
förmans uppmärksamhet. Han har något att invända mot ett förslag och
tror att det kan förbättras, eller han erbjuder sig att biträda i en
annan afdelning än sin egen; eller han stannar en dag senare än
vanligt vid sitt arbete eller kommer tidigare en morgon, därför att
det var något, som skulle göras nästa morgon, och hvilket han för
säkerhets skull ville sätta sig in i i god tid. Hans principal har
kanske äfven varit litet orolig öfver samma sak och kommit tidigt till
platsen. Han träffar på den unge mannen, som visar att han icke endast
utför sitt aflönta arbete, utan äfven tänker på affärens framgång. Det
kan också hända, att principalen en dag föreslår en viss åtgärd
rörande en af kundernas konto; det åligger kanske den unge mannen att
sköta denna gren af bokföringen--en mycket viktig gren. Principalen
önskar stoppa denna kredit, hvilket måhända skulle vara till olägenhet
för kunden. Den unge mannen känner kunden, har ibland besökt honom i
affärer, burit upp penningar--eller försökt att göra det--och
invänder blygsamt, att denne är en präktig karl, som måste vinna
framgång, som sköter sin affär redbart och klokt och endast behöfver
tillfälligt öfverseende för att kunna reda sig förträffligt.
Principalen har förtroende till den unge mannens omdöme och duglighet,
tycker kanske att det är litet djärft af en kontorist att framställa
något sådant, men säger till honom: »Sköt om den här saken, men passa
på att vi icke förlora något. Vi vilja naturligtvis icke skada våra
kunder, utan om vi kunna hjälpa mannen utan för stor risk, så göra vi
det gärna». Den unge mannen tar saken om hand, och följden visar, att
han hade alldeles rätt; kunden blir en af firmans allra bästa kunder,
en som icke utan stor svårighet kunde lockas öfver till en annan.
Eller kanske att den vakne unge mannen har gifvit akt på fabrikens
försäkringspoliser och deras förfallodag; han ser att denna blifvit
försummad--att några af försäkringarna äro förfallna. Det angår icke
honom, han har icke betaldt för att sköta om firmans försäkringar; i
en mening--den inskränkta meningen--åligger denna syssla en annan
man, men han vågar påpeka omständigheten och föreslår, att premierna
skola erläggas. Men--lägg nu märke till fördelen af allmän läsning
och bildning!--denne unge man har läst tidningar och tidskrifter och
lärt känna flere »affärsknep», som ibland bedragit försäkringstagaren
på hans försäkring, och i samband därmed har han studerat nya och
billiga försäkringsmetoder. Han föreslår, att den eller den polisen
öfverflyttas till ett annat, solidare och äldre bolag. Ni ser, mina
herrar, att vår tids affärsman måste läsa, ja studera och gå till
roten af en hel mängd saker, så att han kan undgå de falluckor, som på
alla sidor omgifva en affär. Den arbetsgifvare, som icke insåg hvad en
sådan ung man, ehuru i en kontorists anspråkslösa ställning, duger
till, är icke värd att arbeta hos.
ANDRA STEGET UPPÅT
Antag att den unge mannen är elektriker eller ingeniör och kommer från
Sibley, som är ett bra ställe att komma från. I det stora
fabriksföretag, som är nog lyckligt att ha försäkrat sig om hans
duglighet, har han kanske en mycket anspråkslös befattning; men han
upptäcker att ett par ångpannor icke äro riktigt säkra, att maskinerna
eller motorerna äro byggda på falska mekaniska principer och förbruka
en mängd bränsle, och att användningen af maskinerna är förenad med
risk. Han ser, att entreprenören fuskat med grunden under den; eller
han kommer oförmodadt in i fabriken en natt för att se, om allt står
bra till, och upptäcker att mannen, som har vakten, icke är att lita
på och att en olycka lätt kunnat ske. Han känner det vara sin plikt
att ingripa och rädda fabriken från undergång. Han gör upp en ritning
öfver maskineriet och lägger fram den för sina principaler med förslag
att afhjälpa bristerna, enligt de nyaste vetenskapliga principerna,
som han lärt sig i Sibley. Arbetsgifvaren är naturligtvis icke hågad
för utgifter och är förargad öfver att hans maskineri icke är sådant
det skulle vara. Men äfven om hans vrede tar sig utlopp, låter han,
när stormen väl är öfver, den unge mannen förklara hvad ett par tusen
dollars nu kunde rädda, och resultatet är, att Sibleypojken får
tillsägelse att sköta om saken och laga att allt blir ordentligt
gjordt.
Denne unge mans lycka är så godt som redan gjord. Äfven om han ville,
skulle han icke kunna dölja sitt ljus under skäppan, hvilket den
blifvande affärsmannen just icke är vidare benägen att göra--han är
bara och uteslutande »business». Han lider icke af tillgjordhet eller
falsk blygsamhet. Han förstår sitt »business», och han är fullt
medveten och stolt öfver den omständigheten att han förstår det--det
är en af de många fördelar Sibley gifvit honom--och han är besluten,
att hans principal icke skulle, åtminstone i denna sak, veta mindre än
han. Ni får aldrig uraktlåta att upplysa er arbetsgifvare. Man kan
icke hålla en sådan ung man som denne tillbaka; och låt mig tala om
för er, att ingen arbetsgifvare vill hålla honom tillbaka. Det finns
ännu en person, som är lika glad öfver att upptäcka den unge mannen,
som den unge mannen är öfver att upptäcka sig själf, och denna är hans
arbetsgifvare. Han är värd en million, hvarken mer eller mindre, men
det vore naturligtvis icke till hans nytta att få den, medan han ännu
är så ung.
Han har nu tagit två steg uppåt. Först, han har fått en god början
och, för det andra, han har visat sin principal, att han är mer än
vanligt duglig. »Han har kommit», som fransmännen säga, och han har
kommit för att stanna. Hans fot är på stegen och det beror på honom
själf, hur högt han klättrar. Han är en af de mycket få, som kommit
öfver tröskeln till hela affären.
Men det är mycket som återstår att göra. Denne unge man har nit och
duglighet, och han har visat att han har den oundgängliga egenskapen
--omdöme. Och han har visat ännu en oundgänglig egenskap--att hela
hans intresse är i affären. Han visar ifrån sig de lockande
frestelserna, som omgifva unga män, och koncentrerar sin
uppmärksamhet, sin tid och sina krafter på uppfyllandet af sin plikt
mot sin arbetsgifvare. Alla andra studier, sysselsättningar och alla
nöjen undanträngas af »business», som härskar oinskränkt. Hans
aflöning stiger, naturligtvis. Om han händelsevis råkat få anställning
hos en arbetsgifvare, som icke förstår att uppskatta hans förtjänster
så finns det andra arbetsgifvare, som funnit, att här är den sällsynta
företeelsen--undantagsynglingen--i deras konkurrents tjänst, och
det är mycket antagligt att vår unge hjälte kommer att byta om
principal. Det händer icke ofta, men ibland tvingas en ung man att
göra det. Som regel är arbetsgifvaren endast alltför tacksam, att en
sådan ung man kommit till honom, och han är angelägen att få behålla
honom. Men förtroende är något, som behöfver lång tid att gro, och det
är en lång väg från högt aflönadt biträde till jämnlikhet som
delägare.
DEN AFGÖRANDE FRÅGAN
Låt oss följa honom litet längre. Den unge mannens arbete i firmans
tjänst har en dag framkallat nödvändigheten för honom att göra ett
besök hos arbetsgifvaren i hans hem. Sådana tillfällen yppa sig allt
oftare, den unge mannen blir känd och värderad i familjen; till slut
spörjer principalen sig själf, om han icke någon dag kunde taga honom
till kompanjon, och då kommer frågornas fråga: »Är han redbar och
duglig?»--Låt mig dröja här ett ögonblick. Mina herrar, detta är den
afgörande frågan, hvalfvets slutsten, ty ingen duglighet, hur stor den
än må vara, är värd något utan redbarhet. När Burns skildrade
Skotlands genius i »Visionen», kommo dessa egendomliga ord honom i
sinnet:
»Hennes öga, äfven då det ut i tomma rymden såg,
lyste klart af tro och heder».
Intet fördöljande, ingen beräkning, ingen spekulation på att vinna en
oförtjänt förmån, aldrig en handling, hvars upptäckt skulle bringa er
skam. Affärsmannen söker allra först hos sin kompanjon »ett redbart
sinne», den, som, äfven för att tjäna honom, vek en hårsmån från den
smala vägen, skulle genast förlora hans förtroende. Är han
intelligent? Är han i stånd att bilda sig ett korrekt omdöme, grundadt
på insikt och klarsynt förutseende? Unga män--ja, gamla män också--
gifta sig förhastadt, hvilket är mycket oförståndigt af både de unga
och de gamla. Men om ett kompanjonskap kan man säga, att det sällan
ingås i förhastande. Det är icke en eller två egenskaper, som afgöra
det, utan karaktären i sin helhet--tilltalande i många afseenden,
icke frånstötande i något och med särskild duglighet i ett eller två.
Vi höra ofta talas om huru omöjligt det i våra dagar är för unga män
att starta nya företag, därför att affärer ske i så stor skala, att
det erforderliga kapitalet närmar sig millionen, och sålunda är den
unge mannen dömd till en löntagares lif. Detta är sant endast i fråga
om de stora korporationerna, i hvilka man icke kan bli delägare utan
kapital. Ni kan köpa så och så många aktier för så och så många
dollars, och som de unga män jag nu talar till äro fast beslutna att
förr eller senare blifva sina egna herrar, så tror jag icke att
anställning i en stor korporation--där hög aflöning är allt hvad de
kunna vänta--är lika fördelaktig för dem som hos privata ägare.
Äfven presidenterna för dessa korporationer äro endast aflönade och
således icke, i ordets strängaste mening, affärsmän. Huru skulle då en
ung man, som arbetar under dem, vara annat än en löntagare hela sin
lifstid?
HVAR FINNAS TILLFÄLLENA?
Mången affär, som länge arbetat med framgång under kompaniskap,
förändras till bolag, aktierna erbjudas till salu, och lärda herrar,
menlöst okunniga i affärer, och, stundom, spekulativt anlagda kvinnor
samt--jag är ledsen att tala om det--ofta präster och artister äro
förledda att köpa. Allmänheten köper affären, men de skulle hafva köpt
mannen eller männen, som skötte affären.
Kommer ni ihåg historien om Travers? En vän bad Travers komma in och
titta på en hund, som han tänkte köpa för att ränsa sitt
konservatorium från råttor. Just som hundsäljaren skulle visa honom,
hur utmärkt hunden gjorde slut på odjuren, kom en stor, väldig gammal
råtta jagande hunden framför sig. Travers vän frågade honom:
--Hvad skulle du göra?
--Kö-kö-köpa råttan, svarade Travers.
Allmänheten köper ofta den oriktiga saken.
Det skulle vara ett förträffligt studium för er att ofta läsa de olika
bolagsaffärernas fondnoteringar. Ni skall finna förteckningen i några
tidningar. Lägg nu märke till aktiernas parivärde och det pris, för
hvilket ni kan köpa dem. Det kan invändas att detta parivärde är
fingeradt kapital, det är endast i ganska få fall det är så; i
fabriksaffärer i synnerhet, tror jag, att motsatsen är regel.
Kapitalet representerar icke helt och hållet egendomens värde.
Men det finns många bolag, hvilka icke äro bolag, och många exempel på
kompaniskap, förändrade till bolag, där affären i själfva verket
fortfar som kompaniskap. Om vi jämföra sådana institutioner med de
stora bolagen, hvilkas ägare äro här och där och öfverallt, så finna
vi en anmärkningsvärd olikhet. Tag till exempel världens stora
ångbåtslinjer. De ibland er, som läsa, känna nog till att de flesta af
dessa lämna ingen utdelning åt aktieägarna. Några af de största
bolagens aktier ha sålts för halfva, till och med för tredjedelen af
värdet. Dessa äro bolag helt enkelt, men om vi se på andra linjer på
samma haf, som skötas af ägare, och för hvilka vanligen en stor
affärsman, som är djupt intresserad, står i spetsen, så skola vi
finna, att de hvarje år lämna stor utdelning och öka reservfonden med
betydliga summor. Det är skillnaden mellan individualism och
kommunism, tilllämpad på business, och mellan ägarna, hvilka sköta sin
egen affär som kompanjoner, och ett bolag med tusen olika ägare,
okunniga om affärer.
Denna motsats kan man finna inom hvarje affärsgren, i handel,
yrkesutöfning, i finanslifvet och i kommunikationen till lands och
vatten. Det är på samma sätt med banker. Många bankinrättningar ägas
verkligen af några få affärsmän. Dessa blifva snart de ledande, och
deras aktier stå alltid högt, i synnerhet om bankens direktör är den
störste ägaren, såsom fallet är i de mest framstående bankaffärerna. I
sådana delägarskapsbolag finnas alla tillfällen för den blifvande
affärsmannen att blifva ägare, det vill säga delägare, ty de som leda
sådana företag söka ständigt efter duglighet.
Var icke alltför kinkiga--tag emot hvad goda makter erbjuda. Börja,
om ni nödvändigt vill, i ett bolag, men håll alltid blicken fästad på
utsikten till en egen affär. Kom ihåg att hvarje företag kan lyckas,
därför att det fyller ett särskildt behof hos allmänheten; det utför
en nödvändig syssla, antingen det producerar en artikel, säljer den,
eller vårdar och förvaltar kapitalet.
Det finns intet slag af »business», där icke framgång kan ernås.
EN AF FRAMGÅNGENS HEMLIGHETER
Framgång beror helt enkelt på ärligt arbete, duglighet och
koncentration. Det finns alltid plats i toppen för undantagsmännen
inom hvarje yrke. De behöfva icke sträfva efter gunst; det är snarare
fråga om, hvem som skall lyckas erhålla deras värdefulla hjälp. Och
som det är i hvarje yrke, så är det i alla affärsgrenar--godt om
plats i toppen. Er sak är bara att komma dit. Sättet är ganska enkelt:
Sköt ert »business» en liten smula skickligare än genomsnittsmannen på
ert område. Om ni är aldrig så litet öfver genomsnittet, så är er
framgång betryggad, om denna står i proportion till den grad af
förmåga och intresse, som ni ådagalägger. I en affär finnas alltid
några, som stå nära toppen, men det finns alltid ett oändligt mycket
större antal nere vid bottnen. Och skulle ni misslyckas i att nå upp,
så skyll icke på stjärnorna, utan på er själfva. De som misslyckas
kunna säga, att den eller den personen hade stora fördelar, ödet var
honom bevåget, omständigheterna gynnsamma. Det där pratet är icke
mycket värdt. En man faller i midten af en ström, som han försöker
hoppa öfver, och föres bort af vattnet; en annan försöker detsamma och
landar säkert på andra sidan.
Pröfva noga dessa båda män.
Ni skall finna, att den som misslyckades saknade omdömesförmåga; han
hade icke beräknat medlen att nå sitt mål; han var en oförståndig
karl; han hade icke tränat sig; han kunde icke hoppa; han gjorde det
på en slump. Han var lik den där unga damen, som på frågan om hon
kunde spela fiol svarade: »Jag vet inte; jag har aldrig försökt.»--
Den andre, som hoppade öfver strömmen, hade flitigt tränat sig; han
visste ungefär hur pass långt han kunde hoppa. Och han visste
fullkomligt säkert, att han kunde hoppa långt nog för att nå en punkt,
hvarifrån han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp. Han
visade omdömesförmåga.
En ung man, som gjort sig känd för att utföra hvad han föresatt sig,
skall finna huru hans arbetsfält växer år efter år och huru
uppgifterna blifva större och större. Å andra sidan, den man, som
måste erkänna sitt nederlag och be sina vänner om hjälp för att få
börja på nytt, är verkligen illa däran.
Studerande vid våra skolor och universitet voro förr färdiga med
examen redan i ton-åren. Detta ha vi ändrat, och de studerande äro i
allmänhet äldre, när de börja kampen för tillvaron, men de ha
naturligtvis lärt en hel del mer. Såvida den unge universitetsmannen
icke hufvudsakligast använder sin tid för att inhämta kunskap i det
ämne, som han tänker ägna sitt lif åt, så blir han, om han går in i en
affär, undanträngd af yngre män, som börja i ton-åren, ehuru de sakna
universitetsbildning. Detta säger sig själft. Nu är frågan: Skall den
studerande, som vistats i teoriernas region, hinna fatt mannen, som
har ett par års försprång på praktikens hårda och strängt uppfostrande
fält.
Att detta är möjligt för den studerande är ju tydligt och att han i
sitt senare lif kommer att äga bredare vyer, än den vanlige
affärsmannen, som saknar akademisk bildning, är också tydligt, och det
är naturligtvis slutet, som blir det afgörande; början är glömd och
har ingen betydelse. Men om den studerande någonsin skall hinna fatt
den, som först startade i täflingen, så måste det vara genom att äga
starkare uthållighet; hans öfverlägsna kunskap och därpå grundade
sundare omdöme måste slutligen förhjälpa honom till seger i täflingen.
Det är tre brister, som vanligen känneteckna mannen, som startar,
innan karaktären vunnit manlig fasthet, nämligen: bristen på sträng
själfdisciplin, på allvarlig koncentration och på en allt behärskande
ärelystnad. Den unge universitetsmannens vanor och den i en affär
anställde ynglingens äro himmelsvidt skillda.
Det är en annan svårighet, som i de flesta stora affärsföretag möter
den äldre mannen. Där råder nämligen en sträng civilförvaltning och
befordran utan favoritsystem. Det ställer sig därför mycket svårt att
få någon annan anställning än i de lägsta graderna. Man måste börja
vid foten, och det är bäst för alla parter, synnerligast för den unge
studeranden.
Undantagsstudenten borde naturligtvis öfverträffa
undantags-icke-studenten. Han har större bildning, och bildning gör
sig alltid gällande, om de andra egenskaperna äro desamma. Tag två män
med lika naturlig begåfning och energi, samma ärelystnad och
personliga egendomligheter, och den af de två, som erhållit den bästa,
mest omfattande och mest lämpliga bildningen, har utan gensägelse en
ofantlig fördel öfver den andre.
AFFÄRSMAN OCH SPEKULANTER
Alla äkta mynt hafva blifvit efterapade; efterapningen af »business»
är spekulation. En affärsman ger valuta för sin inkomst och uppfyller
en nyttig förpliktelse. Hans tjänster äro nödvändiga och komma
samhället till godo; dessutom arbetar han ihärdigt för att utveckla
landets tillgångar och bidrager sålunda till släktets framåtskridande.
Detta är äkta mynt. Spekulation däremot är en parasit på affärsmännens
arbete. Den skapar ingenting och fyller intet behof. När spekulanten
vinner, så tar han pengar utan att lämna vederlag eller betala därför,
och då han förlorar, tar hans medspekulant pengarna från honom. Det är
ett rent hasardspel mellan dem, förnedrande för båda. Ni kan icke vara
en hederlig affärsman och en spekulant. Tillvägagångssättet och syftet
på den ena banan äro olycksbringande för den andra. Ingen affärsman
kan spekulera hederligt, ty de som visat sig ha förtroende för honom
ha rätt att vänta strängt fasthållande vid
affärsmetoder. Fordringsägaren tar den vanliga affärsrisken, men vill
icke veta af någon spekulationsrisk. Det äkta och det förfalskade ha
intet gemensamt.
Att nittiofem procent af dem, som för egen räkning börja ett
affärsföretag, misslyckas, låter otroligt, och ändå säger statistiken,
att det förhåller sig så. Med siffror kan man bevisa hvad som helst,
heter det, men det är dock ett faktum, att proportionen är mycket
stor. Tro inte att jag vill afskräcka er från att försöka bli era egna
herrar och skaffa er en egen affär, långt därifrån. Dessutom låter den
blifvande affärsmannen icke afskräcka sig af något, som någon kan
säga. Han är en sann riddare och säger med Fitzjames:
Om full af faror vägen är,
dess större lockelser den bär.
Den unge mannen, som föresatt sig att bli en affärsman, låter icke
hindra sig, och icke heller låter han sig lockas in på en annan bana
--han skall göra en start och få pröfva sina krafter. Han måste gå
på. Tids nog att besluta sig för lifslång träldom som blott löntagare,
sedan ni först pröfvat på »business» och upptäckt, om ni är, eller
icke är, en af de lyckligt lottade, som äga de erforderliga
egenskaperna.
Jag har försökt att teckna undantagsakademikerns väg från aflöning
till kompaniskap. Det är ingen fantasibild; ingen enda dag går förbi
utan förändringar inom firman, hvilka höja unga män till delägarskap;
och i hvarenda stad går ingen förste Januari förbi utan att medföra
befordringar. »Business» kräfver ungt, friskt blod för sin tillvaro.
Om några af er äro missmodiga i denna sak, så låt mig berätta er två
historier ur min egen erfarenhet, som bestämdt skola muntra upp er.
EN TECKNING UR LIFVET
Det finns en stor fabriksägare, den störste i världen i sitt yrke. Jag
känner honom mycket väl, en präktig karl, som gör heder åt sitt
»business». Då han började åldras, insåg han, liksom alla kloka män,
att nytt blod behöfde införas i hans affär; att medan det ännu var
jämförelsevis lätt för honom att leda det vidsträckta företaget,
skulle det vara välbetänkt att sörja för dess öfverlämnande i goda
händer, när han dragit sig tillbaka. Rika mäns söner ärfva sällan lust
för affärer. Jag kan icke yttra mig om huruvida detta är bra eller
illa. Men då jag ser på människosläktet i dess helhet, tror jag det är
bra.
Om rika mäns söner hade fattiga mäns söners tvingande behof och däraf
framkallade ärelystnad och förmåga, skulle det finnas färre utsikter
för universitetsstnderande än nu. Det var icke till någon af sin
familjs medlemmar denne man vände sig för att finna den nya kraften.
En ung man anställd i ett bolag hade ådragit sig hans uppmärksamhet
vid utförandet af några uppdrag för sin firma. Den unge mannen hade
ofta ärenden till den äldre affärsmannen. Denne var klok och gick icke
hastigt till väga. Hans duglighet var han snart på det klara med, men
det var endast en punkt bland många andra. I hvilka förhållanden lefde
den unge mannen, hurudana voro hans vanor, böjelser och kunskaper?
Hurudan var hans natur, utom hvad som rörde hans verksamhet? Han fann
alla svaren på sina frågor tillfredsställande. Den unge mannen, hvars
far var död, underhöll sin mor och en syster; hans vänner voro
You have read 1 text from Swedish literature.
Next - Arbetets Herravälde - 10
  • Parts
  • Arbetets Herravälde - 01
    Total number of words is 4620
    Total number of unique words is 1519
    24.3 of words are in the 2000 most common words
    33.3 of words are in the 5000 most common words
    37.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 02
    Total number of words is 4536
    Total number of unique words is 1531
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    33.9 of words are in the 5000 most common words
    39.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 03
    Total number of words is 4527
    Total number of unique words is 1437
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    33.0 of words are in the 5000 most common words
    38.9 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 04
    Total number of words is 4557
    Total number of unique words is 1354
    25.3 of words are in the 2000 most common words
    33.0 of words are in the 5000 most common words
    38.3 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 05
    Total number of words is 4326
    Total number of unique words is 1639
    21.0 of words are in the 2000 most common words
    30.0 of words are in the 5000 most common words
    33.7 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 06
    Total number of words is 4597
    Total number of unique words is 1585
    26.9 of words are in the 2000 most common words
    36.0 of words are in the 5000 most common words
    41.8 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 07
    Total number of words is 4421
    Total number of unique words is 1668
    22.8 of words are in the 2000 most common words
    32.2 of words are in the 5000 most common words
    37.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 08
    Total number of words is 4296
    Total number of unique words is 1602
    22.7 of words are in the 2000 most common words
    31.7 of words are in the 5000 most common words
    36.5 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 09
    Total number of words is 4611
    Total number of unique words is 1497
    26.1 of words are in the 2000 most common words
    35.1 of words are in the 5000 most common words
    39.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 10
    Total number of words is 4353
    Total number of unique words is 1633
    24.0 of words are in the 2000 most common words
    32.9 of words are in the 5000 most common words
    37.1 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 11
    Total number of words is 4172
    Total number of unique words is 1438
    23.8 of words are in the 2000 most common words
    31.7 of words are in the 5000 most common words
    38.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 12
    Total number of words is 4180
    Total number of unique words is 1601
    22.3 of words are in the 2000 most common words
    30.5 of words are in the 5000 most common words
    35.0 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 13
    Total number of words is 4341
    Total number of unique words is 1581
    22.9 of words are in the 2000 most common words
    32.2 of words are in the 5000 most common words
    37.2 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 14
    Total number of words is 4123
    Total number of unique words is 1471
    21.3 of words are in the 2000 most common words
    28.2 of words are in the 5000 most common words
    33.6 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.
  • Arbetets Herravälde - 15
    Total number of words is 1107
    Total number of unique words is 504
    27.9 of words are in the 2000 most common words
    35.8 of words are in the 5000 most common words
    39.4 of words are in the 8000 most common words
    Each bar represents the percentage of words per 1000 most common words.