Allvarsord om allting och ingenting - 4

Vitsporiga Kremlan från Jättestora Klotrunda Röksvampen, så har han
förutsättningar för god fortsättning. Varom icke, så vilja vi icke i
detta sammanhang tillkännagiva vår oförytterliga mening.
* * * * *
_Seminarieeleven Kalson!_
De schmalkaldiska artiklarna--vad menar ni med det? De ha ju icke ens
varit utställda och följaktligen varken kunnat få medalj eller
hedersomnämnande.
För övrigt hava vi annat att göra än att besvara all världens frågor
från öster till höger. Vi måste fastmer aktgiva på tidens gång och tänka
de tankar, som, öde på livets mo, ensamt berättiga individens existens.
* * * * *
_Johanna Olsson, Tostarp!_ Odling av foderbetor för fönsterdekoration är
synnerligen berömvärd. Man tager en beta och puttar ner den i en kruka
samt tillsätter litet jord, krukskärvor och vatten. Till Michaeli står
den förtjusande blomman i full skrud. Klipper man så ut litet
pappersblommor och målar dem röda och gula samt placerar dem jämte litet
karameller här och där på stjälken, så får man till julafton en mycket
prydlig bordsdekoration.
Obs.! Betan trives bäst om den då och då gödslas med litet ålsoppa och
vismuthpulver, vilket rekommenderas av våra mest framstående
specialister.
_F. T._
* * * * *
»_En kaffetörstig ungmö!_» Vi tacka för ärade hälsningen och det vackra
poemet, som vi tillåta oss bevara för oss själva.
Ni har 1,000 utvägar att klara er i nöden. En av dem är att använda ett
slags nytt surrogat, som vi rekommendera på det livligaste. Tag hälften
torkad och mald bark av brakveden, en fjärdedel snus (Dahls gamla
välkända) och en fjärdedel torkade och malda tvestjärtar. Tillsätt
härtill en tesked kaffe, och Ni har den härligaste Mocka, Ni kan önska.
Om Ni då fortfarande »har humor kvar i knoppen», så lyckönska vi. Skulle
den flytta sig längre ner, så meddela benäget. Det finns bot även för
så'nt.
_F. T._


TANKAR AV FLODQVIST.

(Under storstrejken 1909).
Bedes få infört denne artikel jag betaler ve mikeli, som att nu det
blivit förbjudet swenska medborgare att ingen får lov till att köpa en
syp i Sweriges land undantagandes för sckiuka och ormbittna så will jag
härmed meddela att jag hawer en Huggorm til almenhetens betiänande i
mariagatan 68 till höger på gården venster om porten.
ps. om att ormen är abbonnerat till den 28 i d:s.
Högaktningsfullt
_G. H. Flodqvist_.
will Redaktören köpa stikelisar så skall jag fånga till hösten när wi ha
kardeborra.
* * * * *
_Herr redacktör Bulo av Folckes Tidning_.
Såsom att det måste tillåtas undertecknat att säga några ord i det
Almena i anledning utav att de nya skattehistorijerna som folcket intet
jillar utan beror på tidens Hökfärd och flärd;!
I min barndom feck folcket lära sig att arbeta samt togga sirap och
grovt bröd i sitt anletes sfett men i våra dagar går arbetets söner på
dans och deras döttrar blir studentskor,--så krumstomerar dom med håret
så dett står i 7 väderstreck samt hava glasögon på näsan jämte en kårt
Kjortel samt blå jacka. Jag har ofta tänkt över vadför de äro så räliga
när de komma i Grönegatan? I min ungdom hade fleckorna krenelin och dett
var intet något varkligt noje att möta en fyllefem St. i kattasträtet
vid elli Lungrens. Men tjangs var där i tösorna, oppspelta var dom och
huven hade di på skaft;--nu för tiden är dom så lärda så di går med
klackarna och man får med smärtsamhet fråga sig själft att om dessa
studentskor eller andra Luftandar äro Skapelsens mästervärk, så vad är
då undertecknat?
Om en ny professor har di pesjonerat vid Universitetet? därom ämnar jag
intet yttra mig! Men när poliser och professorer föröka sig och uppfylla
jorden fast en ärlig skomakare intet kan försörja sig på grund av de
amerikanska maskinerna så vill jag säga som professor Linngren sa på en
kyrkostämma för 30 år sen nej, hej, gubbar, stopp litta och låt oss
först se vad det kostar.--!
jag kan häller inte vara med om att desse ångsosalisterna eller s.
kallade folkförbundet vil sätta sig emot att vi få en ny Flotta in i
landet! Då Carl den tolfte belägrade Kristijania sjöng han böj svea knä
vid Skriften och det så att norrbaggarna di sprang. För att intaga
Norje behöva vi en ny flåtta som att nog statsmenester Linneman sätter
ijenom. Men det är intet någon konst att bliva en Upphögd Man uti ett
land när man lyftes opp på samhellets högsta bärgstoppar men sätt han ve
en hövelbänk med 3 skilling om dagen och till att gå efter bir till hans
gesäller så får vi se vat han duger till
högaktningsfullt
_G. H. Flodqvist_.
Bedes infört i tidningen.
* * * * *
Till allmänheten!
Då det nu blivit utspritt att det skulle hava varit undertecknad, som
givit meddelandet om att fyra (5) st. vargar i tisdags kväll varit
synliga vid hospitalet, men att de icke skule ha varit några vargar utan
4 (fyra) krodiler, så får jag härmed kungöra att så icke är
förhållandet. Jag har genom ett mångårigt vistande bland vilda djur lärt
mig så noga känna krokodillens, d. v. s. alligatorns liv och leverne att
jag mycket väl vet att skilja på en krokodill och en varg. Det anser jag
vara en så änkel sak att jag därom icke vill skriva i tidningsspalterna,
isynnerhet då man vet att krokodillerna föder ägg men varghonan haver
levande ungar.
Beskyllningen om att det icke skulle hava varit vargar utan åsnor anser
jag så simpelt att jag icke mer vill sysselsätta mig med detta pinsamma
ämne.
Högaktningsfullt
_G. H. Flodqvist_.
För undvikande av laga obehag behagade de tidningar, som intagit saken,
att även införa ovanstående.
* * * * *
Till Folkets Tidning, Lund,
Undertecknat får härmed fråga om att jag icke äger ricktighet att få lov
och gå i fred på Lunds gator.
Nämligen då jag häromdagen promonerade vid den solåguska instusionen så
kom den där boende Apan springandes ut igenom fönstret utan att jag
anade det såsom ett rytande Villjur och grep mig uti den ene rocken som
om den ville äta upp mig levandes;--jag frågte vad som stod på och vad
meningen var samt förklarade min person varpå att den satte sig på
Skärten på trottoaren samt goppade som en Gummibåll samt skallrade med
tänderna och rullade med ögonen och skrek som ett fruntimmer och hoppade
mitt opp uppå min ena byxa där det bet mig uti benet så att jag måtte gå
till doktorn och bevisa mina omständigheter.
Nu frågas vänligen vem äger denne Apa eller Rovdjur! Är det Academien
eller Lunds stad eller är det möjligtvis en kandidat som har glasögon
och bor i en port. Jag frågar icke efter vilcket men vill gärna säga
ifrån att det är simpelt handlat. Om det hade varit ett fruntimmer
eller en studentska som kommit gående, vilken Olycka skulle då ej haft
hänt. Om redaktören känner professoren där eller någon av di andra
kandidaterna så kan di gärna få veta vad för slags underordnade som di
har.
Mitt namn är hemligt.
* * * * *
såsom som att Undertecknat i Lund bliwit förnekat att köpa spirituosa
genom en del fröknor eller kvinspersoner som icke bliwit presänterat för
mig och altså är okända Personligheter? Jag har ernärt mig hederlitt i
sextati år och ligger nu på min Sottsäng igenom et Maglidande som intet
är friskt ännu.--Men i gamla tidor hade jag många goda Ideor samt gick i
Kyrkan alltid då riktiga präster predikade och icke Svärdslukare och
babbianor Och en ära och en Hedor var det när som Flodqvist inför
sittanes Forsamling blev föresladd till lunds stads Kyrckowärd men
pastorn slog Klubban i bordet så di hoppa, men til sommaren blir det nyt
liv
då sjonger foglarna när Flodqvist går ut i sin skogh och fångar en
Huggorm varpå at Fröknorna är wälkomna i mariagatan--fatti men Stolt är
mit walspråk och lyder intet kommando av Ordförander eller andra negrer
med högaktning.
_G. H. Flodqvist_
mariagatan 68 b.
bedes få infört i tiningen.
* * * * *
bedes få infört denne artikel.
Såsom att det politiska vender uppochner på hela Samhelet så beder jag
få meddela vad som är meningen med at Swerige skal skjydda sina
Neringar;--som jag häromdagen kom till Anatomien i Lund för at till och
säljja min Personlighet såsom död för Kandidaterna efter en Hederlig
begravning samt Christelig Predikan warpå at jag vid Själwa porten blev
avvisat av en Herre somm jag icket kjänner eller vill tala med mera? där
köpptes inga lewande Lik sade han änskjönt jag Personligen wet at där på
en Gång var resanes 6 St. fina Fleckor ifrån malmö och sålde sig
allihopa helt och hålet efter Döden samt en bokhållare somm där intet
var mycket met warpå at jag måtte gå fast jag sitter trångt i det och
behöwer peningar--
nu frågas är detta ett sätt att behandla en Person, och är det att
oppmuntra Fosterlandskärlek, i amerika där vet di wad monyn är och där
kan jag gå in och sälja mig til vicken anatomi somm jag vill och får
pengar kåntant? det kallar jag för att oppmuntra neringar och alla som
arbetar i det tonga, men di som har Anatomien i Lund di oppmuntrar
Emegrasjonen fast det gör detsamma för jag krusar dom intet mera
Högaktningsfult
_G. H. Flodqvist_.


FRÅN ALLMÄNHETEN.

Undertecknad, som är född i Uppåkra, anhåller vördsamt, att Redaktören
måtte skriva litet om Elefanter.
Då det nu, med vad sannolikhetsskäl skall jag inte tala om, berättats
från Norrköping att en elefant vistats uti Skogen därstädes och blivit
infångat så som ett vilt djur. Så frågas om detta är i överensstämning
med Lagen? Eller har icke elefanten rätt att gå i fred i Nordens
högskogar? Det synes mig som om att Kongl. Majestäts Jaktstadgar
härutinnan är otydlige enär att elefanten som föder levande ungar och
livnärer sig genom Snabeln icke får såsom ett skadedjur betraktas utan
bör hälsas med glädje varhälst detta stora och gamla djur som
fortplantar sig i det fria mötes eller träffas uti Naturen.
Skulle därför Redaktören som väl ymmar för de arma djuren vilja ställa
om att någon riksdagsman ville Mottjonera, uti Riksdagen om att en
ändring angående elefanterna? Känner Redaktören Herr Jakob Larsson så
skriv till han och säg han att han får göra något så skall alla di som
äro djurens vener rösta på han.
Om förlåtelse att jag har skrivit: Men jag har gått igenom Alnarp och
där hade de tidningen då jag var ledig vilket var sällan.
Med utmärkt högaktning.
Högaktningsfullt
_Lars Sjögren_,
Agronom.
Om Redaktören skriver så lägg ett gott ord om där kunde ble Pension till
oss som gått igenom Alnarp? En ann kan va så god som en ann sa
länsmannen och la sig i klaveret.
* * * * *
Undertecknad är endast 22 år, vilket egentligen icke hörer hit.
Emellertid har på senare tiden mitt skägg börjat växa i alldeles orimlig
proportion, vilket pr vecka vållar mig en högst kännbar utgift till
barberaren. Så mycket mera kännbart blir det som far min skriver att det
är dåliga tider och att jag skall draga in på staten.
Nu har jag verkligen efter en rätt rundlig tids funderande fått en idé.
Jag ämnar låta skägget växa, bitvis, d. v. s. tills det varje gång når
en längd av 3 cm. Därpå, menar jag, borde stubben kunna lämpligen
avyttras till t.ex. madrasstagel, en förmån, varigenom våra
militärförråd skulle kunna vinna en god och billig inhemsk tillökning i
stället för att främja utländskt otyg.
Nu ber jag vänligen att någon sakkunnig måtte upplysa om följande: vem
uppköper varan och hur mycket betalas den?
Redaktören behagade vänligen ursäkta frågan. Men jag anser den vara ett
nationalekonomiskt spörsmål. Om vårt lands män under blott en enda månad
sålde sina skägg, så skulle ett enormt kapital kunna utvinnas. Och så
rena och fina de skulle bli se'n! Låtom oss var för sig se oss om i
vänhögen och tänka oss litet exempel!
Jag är tacksam för svar till p.r., Lund, och tecknar i aktning och frid
_Geo Jackson_,
lib. stud.
* * * * *
Herr Redaktör!
The Editor of Folkets Tidning.
Lund (Sweden).
Jag vill säga ifrån i Eder tidning om litet intryck från min resa. Jag
gläder mig att Lund blivit högt utvecklat, men det går långsamt i
Sweden. Jag likar Sweden dock mycket väl. Men det är mycket i »old
Sweden» som icke är mycket bra.
För exempel läkarne. Jag var sjuk i Denver (Colorado), jag går till en
doctor. Han ser på mig. Well. Han skriver inga papper. Han har själv
apotek. Jag får medikamenter, jag går--jag är frisk i morgon, i Denver
(Colorado).
Doktorerna i Sweden skulle vara pharmacister. Det behöves inga
apotekare. De göda sig på folkets dålighet. Det är intet väll.
Ett annat: Jag vill gå till Chicago. Jag kommer till stationen (i
Denver). Jag köper ingen ticket (på engelska biljett). Jag går ner i
tåget. Jag reser. Konduktören säljer själv biljett. Jag kommer i Chicago
utan att stå vid biljettluckor och trängas. Amerika är bra.
Sweden behöver reformeras; demokratiskt. Old boys är där för många.
Tullförvaltare, poliskonstaplar och andra ämbetsmän böra avsättas vid 50
års ålder. Ungt folk fram, så blir landet kraftigt och rikt.
Hustrun skall icke vara mannens träl. Jag är gift (i Denver, Colorado).
Men i Sweden är det mannen som bankar sin hustru. Gör det i Denver. Upp
på lyktstolpen--adjö! Livets svarta saga går i moln (dödens skugga).
Jag tackar för ordet; ärade editor. Jag vill skriva en bok till swedens
folk.
Eder aktningsfulle
_James Gooseberry_,
född Jöns Swensson.
Lilla Råby (1864).
* * * * *
Folkets Tidnings kontor,
Lund.
Då Ola Andersson på Kea och en del framstående personligheter samt
kantor Andersson vid många tillfällen upprepade gånger sagt att jag
borde varit riksdagsman för längesedan samt detta således skulle betyda
att jag borde bliva vald i år för Färs härad, så får jag härmed avsäga
mig det. Jag har visserligen gått i skola och fått mycket upplysning men
så simpel är jag icke att jag vill uttränga vår gamle vördade
riksdagsman som jag icke är hemma på politiken. Dock anser jag att
fruntimmer icke behöva komma i riksdagen. Vem skall mjölka! Vem skall
sköta barnen! Jag bara frågar. Och i det fall att där kan komma nya
barn, vart skola de uppfödas! Nej låt oss älska vårt fosterland men icke
göra riksdagen till en barnkammare, det är åtminstone min mening, herr
redaktör. Sen får di regera som di vill.
Var nu så snäll och sätt detta i tidningen eller smit in en strof. Vill
redaktören ha litet granna skärbönor, då jag kommer till staden så
generar det intet.
Vänligen
_Anders Andersson_,
på Veingetorp n:r 7,
adressen på Stationen.
* * * * *
Till Folkets Tidnings redaktion.
Då i min gata ryktet utkommit att undertecknad skulle hava dödat eller
eljest på ett grymt och mot etiketten stridande bruk hava avlivat en
därstädes tillhörig katt, får jag härmed offentligen tillkännagiva att
detta gemena rykte är fullkomligt oriktigt. Jag haver aldrig någonsin
dödat någon katt, så mycket mindre som jag dagen efter detta ryktes
utsläppande på aftonen mötte den ifrågavarande katten, vilken nu för
ovanlighetens skull gick mitt på gatan.
Huruvida en studentska eller möjligen någon annan mindre väl klädd
person utsläppt detta rykte vet jag icke, men jag håller det dock ej för
otroligt. Det vore bra om redaktionen ville namngiva dessa, för
exemplets skull och varnagel.
Lund den 6 april 1898.
_J. Johansson_,
f. lantbrukare.
Snälle hr Johansson!
Var vänlig kom hit, medförande ryktet, katten och studentskan eller den
andra personen, så skola vi se om vi kunna göra något av'et.
_Red._
* * * * *
_Kungörelse_.
Härmed måste det tillkännagivas att det rykte och osanning som blivit
spritt ut att undertecknat är gift som fyller 30 år den 17 nästlidna
Nov:br är icke med sanningsenligheten korrekt! att min syster har en
svåger som kallas för lärd och doktor det är sin sak, men att han skall
hava rättikhet att ogenera hederligt folk och taga heder och äran utav
dem det tror jag intet. För ville de lärde sköta sin sak så fanns här
inte så mycket elände till som jag intet vill taga uti med en lång tång
om di så slänger han efter mig på en lansväg. heller att jag vill säga
ett andans ord om en sådan person därtill håller undertecknad sig för
god.
ps om att namnet icke bliver utsatt högaktningsfullt
_Er. Is. Johansson_,
Färlöv.
* * * * *
Under de snart 63 år, under vilka undertecknad varit stationerad
härstädes, har det mångfaldiga gånger inträffat att jag nattetid blivit
på olika sätt hyllad av allmänheten. Så ha vid upprepade tillfällen
studentmössor placerats på mitt huvud. Däremot har jag över huvud taget
icke mycket att invända, förutsatt att mössorna äro något så när rena.
Likaledes har jag rätt ofta uppvaktats med blommor och även några gånger
med hela granar. Det må också vara hänt. Mindre smickrad har jag däremot
känt mig då man häromåret iförde mig en underkjol. Och absolut
protesterar jag emot att man--såsom härom natten hände--placerar en tom
kruka ovanpå mitt huvud.
Inför detta ofog anhåller jag vördsamt om skydd för min person och
kommer i vidrigaste fall att gå min väg.
Lund den 19 maj 1916.
_Esaias Tegnér_,
staty.